Borg: "Vill inte ta på mig en partiledarroll"

Publicerad

I en stor intervju med Expressen berättar Anders Borg varför alliansen inte ska gå till val på skattesänkningar, hur han vill attackera Socialdemokraterna och varför han inte vill bli partiledare.

Han avslöjar också att han vill lösa bostadsbristen med kraftigt sänkt fastighetsavgift för hyresrätter och större friggebodar.

– Man kan bygga upp till 25 kvadratmeter, tillåta dusch och badrum. Det är en jätteförändring som kan ge "Attefallhus" på många platser i Sverige, säger han.

Det faluröda huset med vita knutar ligger idylliskt bakom ett krön, på andra sidan kullen i byn Ökna utanför Katrineholm. Det är här, omgiven av åkrar och ängar och väl skyddad från insyn, som Anders Borg har sin fristad.

– Vi trivs otroligt bra här, säger han.

I drygt sju år har Anders Borg dominerat alliansregeringens politik. Få politiker lyckas få ett inslag i "Aktuellt" efter ett besök hos frisören, men när finansministerns tofs rök blev det till och med en blänkare i Wall Street Journal. Han säger att han vant sig vid den kala nacken, även om han fortfarande missbedömer mängden schampo.

Vad vill han då bli ihågkommen för den dag han slutar som finansminister?

– Att vi förstärkte arbetslinjen. Skulle vi sedan åstadkomma en lika tydlig förstärkning av kunskapslinjen i skolan vill jag bli ihågkommen för att ha bidragit till det tillsammans med de andra allianspartierna, Jan Björklund och Fredrik Reinfeldt. Arbete och kunskap är centralt.

Om man tittar på kunskap så har skolresultaten gått ner sedan 2006. Vad är skälet till det?

– Vi har haft en nedgång under väldigt lång tid, vilket beror på flera faktorer. Vi har inte prioriterat lärare med tunga ämneskunskaper och vi har inte haft tillräckligt med prov, betyg eller utvärdering. Sverige lägger väldigt stora resurser på utbildning men vi har inte fått ut så mycket som man skulle ha önskat.

Inga arbetslöshetssiffror i världen kan få Anders Borg att vika från övertygelsen att hans arbetslinje fungerar. Statistik som visar att arbetslösheten stigit sedan 2006 bemöts med argumentet att Sverige klarat den internationella krisen bättre än andra länder, oftast med tillägget att S tillsammans med V och MP står för en skattechock som ska finansiera utbyggda bidragssystem.

– Socialdemokraterna går till val på stora skattehöjningar som Miljöpartiet vill förstärka med framför allt höjd bensinskatt och höjd lastbilsskatt. Här är skiljelinjerna mellan de två regeringsalternativen: De vill lägga pengarna på att bygga ut bidragssystemen, medan vi anser att arbetslinjen är väldigt central.

Du säger att jobbskatteavdragen långsiktigt sänker arbetslösheten och förbättrar sysselsättningen. Vad gäller då egentligen för nästa mandatperiod - vill du ha in fler jobbskatteavdrag i alliansens valmanifest?

– Vi ska vara klara över att det finns ett väldigt brett stöd för att det blir fler som arbetar om man minskar marginaleffekterna för låg- och medelinkomsttagare. Sen har vi under den här mandatperioden kunnat stötta ekonomin med breda satsningar. Vi behöver fortsätta stötta både i år och nästa år. Ser vi sen att ekonomin tar fart bör vi bygga upp buffertar, för det är centralt att vi har ordning och reda i offentliga finanser. Då finns det inte några stora utrymmen för skattesänkningar.

 

Vilken är Moderaternas viktigaste åtgärd för jobben nästa mandatperiod?

– Om jag i dag skulle gissa var vi lägger tyngdpunkten i valmanifestet är det på utbildningssidan. Det har också en jobbaspekt eftersom det rustar människor att få ett arbete, gör oss mer konkurrenskraftiga och minskar risken för ungdomsarbetslöshet.

Vilka utbildningssatsningar pratar du om?

– Om jag ska peka på tre saker skulle jag börja med lärarna. Vi har all anledning att bygga ut systemet med karriärtjänster och förstärka lärarutbildningen. Sen tror jag att vi kan behöva mer undervisningstid i svåra ämnen som matematik och språk. Vi kanske behöver en obligatorisk sexårsverksamhet och på så sätt ökar undervisningstiden. Det tredje är hur vi ska stötta de som har en sämre start med sämre baskunskaper och utbildningsbakgrund.

De reformerna skulle väl S också kunna skriva under på. Var ska konflikten stå i valrörelsen?

– Det är inte min bedömning att S så tydligt prioriterar baskunskaperna och lärarna i skolan. Sen måste man välja: Vi kan prioritera de här områdena eftersom vi inte lägger tio miljarder på en kraftig utbyggnad av bidragssystemen.

Om vi tittar på era halverade arbetsavgivaravgifter för unga så har de dömts ut av Riksrevisionen, IFAU och Konjunkturinstitutet. Ert finanspolitiska råd skriver: "Lägre arbetsgivaravgifter för alla ungdomar är en dyr och ineffektiv åtgärd för att sänka ungdomsarbetslösheten". Hur bra har det fungerat tycker du?

– Det är alltid svårt att veta vilka långsiktiga effekter man får av en åtgärd. Men det faktum att vi sänkte arbetsgivaravgifterna för unga på väg in i krisen, tror jag var bra. Hade vi haft högre arbetsgivaravgifter för unga under krisen hade fler förlorat jobbet.

Nu ska ni ju slopa nedsättningen för 25-åringar. Det innebär en besparing på 2,95 miljarder, enligt era beräkningar. Därmed har reformen kostat 15 miljarder bara för 25-åringarna. Samtidigt konstaterar dina tjänstemän i ett pm att reformen inte har haft effekt för dem. Då har ni alltså slösat bort 15 miljarder på en ineffektiv åtgärd?

– Nja, låt mig formulera det så här: Vi gör nu åtgärden mer effektiv genom att skjuta ner den i åldrarna. Det leder till en sysselsättningsökning på några tusen personer.

Men ni säger ändå att det här inte har haft så stor effekt på de som är 25?

– Man får alltid utvärdera reformer. Den kan ha haft lite mindre betydelse för 25-åringarna men den har förmodligen haft rätt stor betydelse för 21-23 åringar.

Om det inte har effekt på 25-åringarna, hur kan du veta att den har effekt på 24-åringarna?

– Det kan man alltid diskutera. Man får alltid fundera på var man drar en sådan gränslinje.

Du är ju ganska dominant när det gäller M:s politikutveckling, vilket har beskrivits som ett möjligt hinder för nödvändig förnyelse. Kan det ligga något i den beskrivningen?

– En finansminister som har den typ av kompetens jag har på departementet och den struktur vi har för att utforma vår politik, ger en väldigt solid bas för hur man ska förändra samhället. Sen är politik alltid komplicerat. Vi gör också en hel del misstag som vi får utvärdera, korrigera och förändra. Sen har vi haft tre omgångar av interna arbetsgrupper i Moderaterna som vi förankrat med de andra allianspartierna, väljarna och brett i samhället.

Misstag säger du. Vilket är ditt största misstag under de här åren?

– Det är alltid komplicerat att bedöma när man är mitt i sin gärning och inte ser effekterna av politiken, det får jag återkomma till.

 

Vilket är huvudskälet till att du inte vill bli partiledare?

– Jag tycker om att vara finansminister, det är ett fint och ansvarsfullt uppdrag och min naturliga roll i politiken. Jag vill inte ta på mig en partiledarroll som är bredare och har många andra delar. Vi har också en väldigt bra partiledare i Fredrik Reinfeldt. Han är ju väldigt ung så han kommer att kunna vara partiledare under lång tid.

Nu till bostadsfrågan och hushållens höga skuldsättning. Sedan alliansen tillträdde har skulderna ökat med 50 procent. Vilken är din huvudförklaring?

– Svenska hushåll har blivit mer skuldsatta, men det är många länder som är betydligt mer skuldsatta än oss. Nu är det centralt att vi motverkar det, men det allra mest centrala att vi säkrar att banksystemet blir stabilare och tryggare.

Ekonomer förklarar det växande skuldberget med att era reformer drivit upp huspriserna. Det är jobbskatteavdrag, rotavdrag, slopad förmögenhetsskatt, avskaffad fastighetsskatt och bibehållet ränteavdrag. Vilket ansvar har du för svenska hushålls höga skuldsättning?

- De faktorer man brukar framhålla är att det är fler som äger sin bostad i dag, att vi har lägre räntenivåer och en påtaglig urbanisering. Det är huvudskälen. Sen kan man diskutera vad som ska göras och där har ju vi gjort en väldigt, väldigt kraftig omläggning av politiken när det gäller bankerna. Kraven på eget kapital har ökat dramatiskt, vi har skapat en stabilitetsfond för att kunna hantera banker i kris, finansinspektionen har lagt på ett lånetak och tillsammans med dem har vi lagt fast en amorteringskultur som ska göra att hushållen är mer försiktiga. Vi ska förstärka banksystemet och göra det mer robust och därigenom minska risken för att hushållens skuldsättning eller kriser utomlands ska slå igenom på våra banker.

Bostadsbristen riskerar att kosta 21 miljarder i utebliven tillväxt enligt Swedbank. Och under alliansregeringen har byggandet minskat med 74 procent. Hur ska alliansregeringen öka byggandet?

- Vi ska komma ihåg att vi har haft en internationell kris och byggandet har gått ner i nästan alla länder. Vi behöver en bred politik här. Vi gör nu en storsatsning med tunnelbanepaket i Stockholm som ger förutsättningar för 80 000 nya bostäder.

Om kommunerna håller sitt löfte ja.

– Ja, och om vi vinner valet. För om de rödgröna vinner drar Miljöpartiet bort förbifarten och då försvinner finansieringslösningen. Då läggs det en död hand över hela Stockholm, inte en lägenhet kommer byggas. Men vi behöver gå vidare med den här typen av satsningar på fler ställen.

– Sen måste vi avreglera byggsektorn. Men man kan göra små saker också. Vi har precis fattat beslut om att öppna för större friggebodar.

Så mina barn ska flytta ut i friggeboden när de inte hittar en bostad?

– Man kan bygga upp till 25 kvadratmeter, tillåta dusch och badrum. Det är en jätteförändring som kan ge "Attefallhus" på många platser i Sverige. Man kan tänka sig att vi har upp till 15 000 nya hus den vägen. Det är en väldigt bra avreglering som kan vara på plats redan 1 juli nästa år.

Friggebodar visst, men finns det något mer ni vill göra för att lösa bostadsbristen?

– Byggandet är väldigt centralt, det skapar mycket jobb. Vi kan också titta på hyresfastighetsskatten. Jag kan tänka mig att vi redan i höst lägger en kraftig sänkning av den.

Inte slopa den?

– Det är mycket pengar, över en och en halv miljard. Men en kraftig sänkning av den kan man sätta högt på dagordningen.

 

Men hur ska det öka nybyggnationen? Hyresfastigheter är ju redan befriade från fastighetsavgiften de första 15 åren?

– Om det blir mer attraktivt att bo i hyresrätt genom att vi får lite lägre hyror då blir det bättre efterfrågan på den marknaden. Då är det fler som vill bygga och hyra ut.

Du slog nyligen fast att du inte vill ha riskkapitalbolag i välfärden. Hur ska det där egentligen gå till?

– Utgångspunkten måste vara att man prövar hela inriktningen på verksamheten när man ger tillstånd. Det ska inte vara så att man gör upp med sina investerare om att dra sig ur redan efter fem år och bara göra vinst. Sen behöver man titta på kompetensen så att man vet att företagen vet vad de gör och att de har en stabil finansiell grund. Vill man inte driva verksamheten i upp mot tio år, ja då är man inte lämplig.

Så det är bristen på långsiktighet du är emot?

– I praktiken betyder det att riskkapitalbolag rimligen inte kan ha en roll i de här verksamheterna.

Om man då tittar på de tio största friskolekoncernerna är fem helt eller delvis ägda av riskkapitalbolag. Sammantaget har de cirka 85 000 elever inom grund- och gymnasieskolan. Vad skulle hända med dem om deras skolor lades ned?

– Nu ska vi först arbeta igenom hur ett sådant här system ska fungera. Men man får väl tänka sig att riskkapitalbolagen ändrar sin form och säger att man tänker vara långsiktiga ägare. Om de inte är beredda att göra det så får de väl sälja till företag som är långsiktiga och mer stabila.

Det har blivit en strid om välfärden på senare tid och i de frågorna har S högre förtroende än ni. Hur ska M klara ett val som handlar om välfärden?

– Valet ska handla om ansvar och jobb, det är där huvudskiljelinjerna i svensk ekonomisk politik går. Vill man bygga ut bidragssystemen och höja skatterna eller vill man hålla fast vid arbetslinjen? Sen är vår huvudprioritering att förbättra skolan. Vi kommer prioritera kunskap, prov, lärare och tidigare betyg medan S, V och MP traditionellt sett är emot den typen av politik.

Är ansvar för Sveriges ekonomi offensivt som vallöfte även denna gång?

– Jag tycker det är väldigt offensivt att kunna visa att man är beredd att ta ansvar för god utveckling i våra offentliga finanser, att vi kan lägga de pengarna som finns på utbildning och att om vi får råd också gärna sänker skatten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag