Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Bombmannens brev till Christer Pettersson

<p>Brevet till Christer Pettersson är daterat på årsdagen av mordet av Olof Palme. En slump – eller inte?</p>
<p>"Bombmannen" Lars Tingström skrev ett sedan tidigare okänt avskedsbrev till Christer Pettersson.</p>

Inkilad mellan två sidor i George Orwells klassiska framtidsskildring ”1984” låg den fruktade ”bombmannen” Lars Tingströms avskedsbrev.

Brevet – skrivit på dödsbädden – inleds med orden: ”Hej Christer, min broder”.

Det tidigare okända brevet är ställt till Christer Pettersson och daterad på årsdagen av mordet på Olof Palme.

Var datering av brevet en tillfällighet eller en dold signal till omvärlden?

Svaret är att ingen någonsin kommer att få veta eftersom både Christer Pettersson och den så kallade bombmannen Lars Tingström är döda.

I Palme-utredarnas ”Pettersson-spår” ansågs Lars Tingström ha varit inspiratören bakom mordet som Pettersson misstänkts ha utfört. Han skulle helt enkelt ha verkställt Tingströms hämnd på samhället genom att skjuta Olof Palme.

Det maskinskrivna avskedsbrevet på sammanlagt 19 rader, är daterat den 28 februari 1993, exakt sju år efter statsministermordet på kvällen den 28 februari 1986. Brevet är undertecknad med Tingströms lätt igenkännbara namnteckning där han nästan alltid använde enbart sitt förnamn.

Brevet upptäcktes när filmkollektivet Luftslottet arbetade med sin research om Christer Pettersson inför filmen ”Christer P – en misstänkt mördares berättelse”.

Expressen har berättat om den tidigare misstänkte statsministermördarens arkiv och tillhörigheter som hittades under filmkollektivets research inför manusarbetet med filmen.

Det var sammanlagt 35 svarta sopsäckar med bland annat Christer Petterssons arkiv innehållande dokument, dagboksanteckningar, vykort och brev. Plastsäckarna hittades i ett omärkt källarförråd i Sollentuna.

•• Den okända dagboken som Christer Pettersson skrev i hemlighet i fängelset hösten 1986 och några veckor in i januari 1987, samt en anteckning som han gjorde under tiden i häkte för mordet på Olof Palme.

•• Skuldebrevet som polisen missade vid razzian hos Pettersson efter gripandet för statsministermordet. Dokumentet visade på en skuld som han hade till en annan utpekad nyckelperson: spelklubbsägaren/vapenfixaren Sigge Cedergren.

Avskedsbrevet hittades instoppat i boken "1984".Foto: Cornelia Nordström

Brevet hittades instoppat i bok

Det nu funna avskedsbrevet, som ”bombmannen” Lars Tingström skrev på dödsbädden till sin vän Christer Pettersson, återfanns instoppat i George Orwells bok ”1984” från 1949. Boken med brevet låg i en av de svarta sopsäckarna med Petterssons tillhörigheter och arkiv. Där fanns också bland annat protokoll från fångarnas förtroenderåd på Kumla-anstalten med både Lars Tingström och Christer Pettersson i styrelsen.

Banden mellan Christer Pettersson och Lars Tingström var inte okänd för polisens Palme-utredare.

– Det fanns en koppling mellan de två. Snacket gick om att Pettersson fungerade som livvakt åt Tingström, säger pensionerade kriminalkommissarien Lars Hamrén.

I polisens gamla spaningsmaterial när man arbetade med att ringa in Lars Tingström så fanns det också många spår som visade på banden mellan de två männen.

 

Lars Tingströms avskedsbrev till Christer Pettersson har tidigare varit okänt.Foto: Jan Wirén

Expressen har granskat Tingströms okända avskedsbrev till Pettersson. De maskinskrivna bokstäverna har börjat försvinna, men blev lättare att tyda sedan brevet scannats in och detaljstuderats i dator. Det är skrivet på faxpapper av gammalt slag där man satte i ett papper i taget runt en vals på faxmaskinen när en A4-sida skulle tas emot.

Han vänder sig till Christer Pettersson med orden ”min broder”.

Det är ett kort brev från en döende man som ligger på Kärnsjukhuset i Skövde, och är delvis en form av svarsbrev på ett brev som Pettersson tycks ha skrivit en tid tidigare från rättspsykiatriska kliniken i Huddinge.

Frågan: Varför bröts kontakten?

Tingström ställer sig i brevet frågande till varför deras kontakt har varit bruten. Han berättar också ingående om sin cancersjukdom som håller på att ha hans liv.

”Äter morfin–piller och är mycket trött, min överlevnadstid är kort enligt läkarna. Orkar inte skriva några långa brev framöver”.

Med brevet följer Tingströms manifest med gult omslag. Manifestet avslutas med avsnittet ”nära slutet”.

Under de sista raderna i manifestet har Christer Pettersson med blyertspenna antecknat några bibelcitat från Matteus 8:12 och Matteus 7:23 samt 25:12.

”Nej! Men "därutanför" skall vara gråt och tanda–gnisslan"

"Gå bort - Jag känner eder icke."

Lars Tingströms brev är unikt på flera sätt.

Det handlar om två män som båda skapat stora och extrema rubriker och gett avtryck i den svenska kriminalhistorien.

•• Christer Pettersson, den hittills ende åtalade, fälld och sedan friad för mordet på Olof Palme.

•• Lars Tingström som med sitt hat mot samhället efter olika tvister, spred skräck med försåtliga bomber under 1980-talets första hälft. Dömd till fängelse på livstid.

•• Brevet avslöjar att den tidigare avbrutna relationen är reparerad.

•• Brevet speglar en djupare vänskap mellan de två männen.

•• Med brevet följer Tingströms manifest, det gula häfte där han argumenterar för sin oskuld till de bombdåd han dömdes för.

Avled två månader senare

Brevet är det sista kända brev som Lars Tingström skrev till Christer Pettersson.

Knappt två månader senare, fredagen den 16 april, avled Lars Tingström på Kärnsjukhuset i Skövde omgiven av vakterna från Tidaholms–anstalten. Han hade då avtjänat sju år och två dagar på sitt livstidsstraff.

In i det sista hävdade Tingström sin oskuld och ansökte hela sju gånger om nåd hos regeringen. Polisen fruktade nämligen att Tingström skulle försöka begå nya bombdåd.

Regeringens sista nådeansökan avslogs den 18 mars 1993. Undertecknare var dåvarande justitieministern Gun Hellsvik(M):

Pettersson ansågs bland flera av polisens Palmeutredare ha stått under starkt inflytande av ”bombmannen”.

I en av de dammiga sopsäckarna med Christer Petterssons tillhörigheter hittades också ett korrekturexemplar med Petterssons handskrivna noteringar av det som senare skulle betraktas som Tingströms manifest, det gula häfte där ”bombmannen” bedyrade sin oskuld till de sprängdåd han dömts för.

Expressen har granskat korrekturexemplaret, som så småningom blev det lilla häfte med gult omslag som Tingström skickade på dödsbädden till Christer Pettersson. Det innehåller en rad korrigeringar och anteckningar, gjorde av Pettersson.

– Jag känner igen Tingströms handling. Men inte det här med Petterssons handskrivna anteckningar. Den bakåtlutande stilen var typisk honom, säger pensionerade kriminalkommissarien Paul Johansson som ingick i spaningsgruppen mot ”bombmannen” Tingström och blev senare chef för förhörsenheten inom Palme-gruppen.

Till höger ett korrekturexemplar av Tingströms manifest – till vänster bomben som sprängde chefsåklagare Sigurd Denckers villa 1982.Foto: Göran Ärnbäck

Skriver om attentaten

Korrekturexemplaret har Pettersson själv med grön kulspetspenna daterat till den 3 december 1986 på i höga hörnet.

Första sidan inleds med:

HANS MAJESTÄT KONUNGEN

Rikets första dam

Herr STATSMINISTER

Samt

2:a och 3:e STATSMAKTEN

URSÄKTA

Mitt namn är den s.k.

”BOMBMANNEN”.

Sedan följder en genomgång där Tingström skriver om de attentat han åtalats och dömts för, men där han konsekvent hävdat sin oskuld och i stället pekat ut den andra person i polisens ”Tingström-ärende”, Hannu Hyttinen som den verklige bombmannen. Hyttinen ansågs av polisen ha varit Tingströms hjälpreda.

•• Hannu Hyttinen sprängdes till döds klockan 05.32 på morgonen den 22 december 1983. Två av polisens spanare satt på första parkett in en bil utanför hans bostad i Tensta och blev vittne till den våldsamma explosionen. Sex timmar tidigare - klockan 23.10 - hade Hyttinen ringt till Tingström från en telefonkiosk.

Flera bomber hade då redan briserat under en tid och misstankarna riktades mot Tingström och hans medhjälpare Hannu Hyttinen.

•• 16 juli 1982. Sprängningen av chefsåklagare Sigurd Denckers villa i Orminge, Nacka. Dottern och pojkvännen sov ensamma i villan. Sprängladdningen utlöstes när pojkvännen öppnade altandörren.

•• 22 februari 1983. Sprängningen i skatteskrapan på Götgatan 78 i Stockholm där en sprängladdning var placerad i en attachéväska i ett personalrum/rökrum i Skatteverkets lokaler på sjunde våningen. En anställd som rörde vid attachéväskan dödades.

•• 8 augusti 1983. En kylväska av frigolit med sprängmedel utanför Kronofogdens lokaler i Nacka. Inifrån väskan hördes ett tickande ljud. En våldsam explosion utlöstes när tekniker från Stockholmspolisen sköt sönder kylväskan.

Förberedde nytt sprängdåd

Lars Tingström och Hannu Hyttinen hade ringats in som misstänkta. Nu misstänkte polisen att duon förberedde ett nytt sprängdåd. Därför satt spanare från Säpo den här tidigare morgonen utanför Hyttinen bostad. Detonationen inne i lägenheten skakade hela huset och krossade fönsterrutorna med ett öronbedövande dån.

Enligt polisens misstankar höll Hyttinen på med en bomb under uppbyggnad enligt anvisningar som han hade fått från Lars Tingström.

– Hannu hade suttit vid sitt bord i sin lägenhet och höll på och konstruerade den fjärde bomben, berättade överåklagare Torsten Jonsson i P3 Dokumentär om Lars Tingström som sändes 2007.

– Vår utredning tydde på att det var Tingström som var hjärnan bakom tillverkningen av bomberna.

Just de här dygnen var polisens spaningsinsatser mycket omfattande mot Lars Tingström och Hannu Hyttinen. Deras telefoner avlyssnades i realtid, ett 60-tal spanare var avdelade för operationen och skuggade dem. Säpo bistod också med spaningspersonal.

Sprängningen av Hyttinen utlöste en febril polisaktivitet.

Polisen, som låg och spanade runt Tingströms sommarstuga och underjordiska bunker på Ingarö, slog till direkt.

Och han var inte ensam i bostaden.

– När vi slog till mot Lars Tingström bodde Pettersson hos honom, säger pensionerade kommissarien Paul Johansson.

Spanarna, som skuggat Tingström när han var ute och körde, hade redan tidigare noterat att Christer Pettersson var en flitig passagerare i bilen och de två uträttade ärenden tillsammans.

I Palme-utredarnas ”Pettersson-spår” har Lars Tingströms inofficiellt en central roll just för att han på grund av sitt hat mot samhället misstänktes ha inspirerat Christer Pettersson att skjuta Palme.

Men för att förstå polisens resonemang måste vi förflytta oss tillbaka i tiden.

Fann varandra på anstalten

Det är tidigt 80-tal, närmare bestämt i december 1980. Platsen är kriminalvårdsanstalten i Kumla.

Lars Tingström avtjänar ett fängelsestraff på fyra år för att ha skickat en brevbomb till en affärsman i Gamla stan i Stockholm. Under hela utredningen hade han förnekat all inblandning i dådet.

Petterssons ”merit” är en femårig interneringsdom som bland annat gäller mordförsök, grov misshandel och misshandel. Domen hade han börjat avtjäna 1978.

Här inne på anstalten fann de varandra. Båda ingick också i fångarnas förtroenderåd. Pettersson var den ständige sekreterare som kunde svänga sig med olika lagparagrafer. Tingström var vanlig ledamot av styrelsen.

– Det var där i fängelset de lärde känna varandra. Tingström som person var ganska fysiskt klen person, rädd för nästan allting. Då blev Christer Pettersson en slags skyddsängel för honom på anstalten, säger pensionerade kriminalkommissarien Paul Johansson.

– De två utvecklade ett speciellt förhållande.

Ett av de protokoll som Christer Pettersson sparat är daterat den 16 december 1980 – nästan på dagen åtta år innan han ska gripas som misstänkt för mordet på Olof Palme.

Expressen har granskat protokollet som är från ett förtroenderådsmöte. Mötet hölls mellan klockan 13 och 15. Platsen var inne på Kumlaanstalten. Åtta fångar var närvarande den här tisdagen, däribland Lars Tingström, som enligt anteckningarna normalt satt i fängelsets C-hus. En styrelsemedlem antecknades som sjuk.

Christer Pettersson förde protokollet i sin egenskap av sekreterare.

Det är typiska alldagliga ting innanför murarna som avhandlas och den närmast pedantiskt lagda Pettersson har sparat både det handskrivna mötesreferatet och en kopia av det renskrivna protokollet.

– Pettersson fungerade bra på kåken. Han var en perfektionist hur konstigt det än låter, säger pensionerade kommissarie Paul Johansson.

Det var här inne bakom murarna som Tingström och Pettersson la grunden och odlade sin vänskap.

Vänskapen skulle fördjupas när de båda steg ur som fria personer från fängelset.

Tingström frigavs i september 1981 och Pettersson i början av 1983.

Nästa gång de träffades var den 12 december 1983. Platsen var restaurang Gröne Jägaren på Götgatan på södermalm i Stockholm. Mötet övervakades i hemlighet av spaningspersonal från polisen som då hade bedrev omfattande spaningar mot Lars Tingström.

Varför var då detta omaka par tillsammans?

– Pettersson kom att fungera som Tingströms livvakt, säger Paul Johansson.

Pettersson togs in av polis – och släpptes

Vi är tillbaka till morgonen två dagar för julafton 1983 när Hannu Hyttinen sprängts i luften och poliserna som låg och spanade utanför Lars Tingströms bostad på Ingarö slagit och Tingström.

Lars Tingström greps ett dygn senare. Christer Pettersson, som bodde hos sin vän, plockades också in av polisen.

– Men Pettersson var inte misstänkt för något brott så han släpptes, säger pensionerade kriminalkommissarien Paul Johansson.

Efter flera juridiska turer dömde Svea hovrätt Lars Tingström den 20 december 1985 till livstids fängelse. Domen omfattade sprängningen av åklagarvillan med ett dödsoffer och bomben hos Kronofogden i Nacka. Men friades för attentatet i skatteskrapan där en anställd dog.

Den 14 april 1986 började Tingström att avtjäna sitt livstidsstraff.

När polisens Palme–utredarna så småningom började intressera sig för Christer Pettersson dök också frågeställningen om hans mordmotiv upp på bordet. Och det var nu hypotesen om att det var bombmannen Lars Tingströms hat mot samhället sedan han ansett sig blivit ”misshandlad” av myndigheterna, som fick Pettersson att skjuta Olof Palme.

Hypotesen fylldes på med information från olika håll.

Spelklubbsägaren Sigge Cedergren - en av nyckelpersonerna i Pettersson–spåret - var en av dem.

Den 13 oktober 1988 - två månader innan Christer Pettersson greps - förhördes Cedergren. När förhöret var avslutat och Cedergren skulle lämna förhörsrummet, stannade han till och förklarade att han ville lämna några uppgifter om Christer Pettersson och ”en annan person”. Han ville inte att det skulle framgå vid eventuella förhör med de två att det var han som lämnat uppgifterna till polisen, men att han stod för uppgifterna.

Sigge Cedergren berättade nu att Christer Pettersson hade en mycket god vän som hette Lars Tingström, mera känd som bombmannen.

”Denne person ser Christer upp till och skulle han be Christer mörda eller skjuta Olof Palme så skulle Christer utan vidare mörda Palme, så i ”händerna” är han på Lars Tingström”.

Cedergren avslutade med orden:

– Som du förstår vill jag leva några år till...

Dåvarande kriminalinspektören Thure Nässén, som höll i förhöret, säger i dag:

– Det är klart att man hajade till när man hörde detta.

Vad Cedergren menade med sina kryptiska ord ville han inte avslöja för polismännen. Men andemeningen gick inte att ta miste på: Cedergren fruktade för sitt liv om det kom ut att det var han som tjallat om Tingström.

Lars Tingström förnekade dock in i det sista att han var inblandad i mordet på Olof Palme.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.