Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Bodström försvarar iransk medborgare dömd för folkmord

– Vi är förordnade som försvarare, säger advokat Hanna Larsson Rampe som tillsammans med Thomas Bodström ska försvara den iranske mannen i hovrätten.
Foto: JANKO FERLIC / JANKO FERLIC
Thomas Boström var Sveriges justitieminister för S under perioden 2000–2006 och ordinarie riksdagsledamot för Socialdemokraterna 2002–2010.
Foto: Marcus Ericsson / TT NYHETSBYRÅN
Hamid Noury dömd till livstids fängelse för mord och grovt folkrättsbrott.
Foto: Privat / Kassem Hamadé
i ett tolv sidor långt brev på persiska klagar den folkmordsdömde iranske medborgaren Hamid Noury på förhållandena i häktet och påstår han misshandlats i häktet samt att han vill kunna ta emot besökare dygnet runt. Mannen är dömd till fängelse på livstid.
Foto: LEIF BRÄNNSTRÖM

Tidigare justitieministern Thomas Bodström och advokatkollegan Hanna Larsson Rampe ska försvara den iranske medborgaren Hamid Noury, dömd för mord och grovt folkrättsbrott.

Fallet bedöms som politiskt glödhett eftersom Noury har koppling till presidenten och Iran kräver att Sverige ska släppa honom.

– Vi är förordnade som försvarare, bekräftar Hanna Larsson Rampe.

Thomas Bodström och kollegan Hanna Larsson Rampe kommer in som försvarare efter en turbulent tid där den morddömde iraniern sparkat sina tidigare advokater och haft synpunkter på andra tänkbara försvarare.

Expressen har sökt Thomas Bodström som inte återkommit. Advokatkollegan Hanna Larsson Rampe uppger att hon senare är beredd att prata om fallet.

Iranska protester

Fallet med Hamid Noury är politiskt ytterst känsligt för Sverige. Irans högsta ledning har vid flera tillfällen protesterat mot behandlingen av Hamid Noury och pressat på för att han ska släppas fri och få lämna landet.

När livstidsdomen föll mot Hamid Noury blev iranierna så rasande att de kallade hem sin ambassadör från Stockholm, påstod att bevisen var fabricerade och kallade även upp Sveriges diplomatiska sändebud.

Fallet Hamid Noury

I november 2019 greps iranske medborgaren Hamid Noury i passkontrollen på Arlanda.

Han var hitlockad och trodde att skulle medla i en familjekonflikt.

Åklagaren väckte åtal mot honom för bland annat massmord och brott mot folkrätten i Iran. 

Folkrättsbrott har bedömts vara så allvarligt att oavsett var de begås eller av vem så ska nationella domstolar kunna pröva sådana misstankar. Därför kunde han åtalas i Sverige.

Ett stort antal internationella vittnen och ex-iranier bosatta i Sverige vittnade mot Hamid Noury.

Rättegången i Stockholms tingsrätt pågick under totalt 92 förhandlingsdagar mellan augusti 2021 – maj 2022.

Hamid Noury är dömd till fängelse på livstid för grovt folkrättsbrott och mord.

Fallet ska nu prövas av Svea hovrätt.


Svenska utrikesdepartementet har också haft en speciell arbetsgrupp som enbart ägnat sig åt att analysera konsekvenserna av en fällande dom. Numera avråds alla svenskar från att resa till Iran oavsett om det rör sig om arbetsresor, turistbesök eller att träffa släkt.

Svenskar gripna

Flera svenskar har gripits i Iran uppger Utrikesdepartementet, men är förtegen om omfattningen.

– UD känner till ett antal svenska medborgare som är frihetsberövade i Iran. I nuläget går vi inte in på närmare detaljer, uppger Sara Järvi, presskommunikatör på UD.

Iran misstänks ha gripit flera svenskar i förhandlingssyfte.

 – Det finns en fruktan att iranierna i rent utpressningssyfte plockar in svenska medborgare i ett försök till förhandling. Vidare finns den svensk-iranske forskaren Ahmadreza Djalali, som dömts till döden i Iran som en faktor, uppger en UD–källa med insyn.

Den dödsdömde forskaren står högt upp på utrikesminister Ann Lindes ”arbetslista”.

Flera vittnen i tingsrätten berättar att det inte glömt Hamid Nourys speciella leende från tiden i skräckfängelset.
Foto: TT NYHETSBYRÅN / TT NYHETSBYRÅN

Dömdsdömde svensk-iranske forskaren

Ahmadreza Djalali kom till Sverige 2009 och är forskare i katastrofmedicin vid Karolinska institutet i Solna. Han är svensk medborgare sedan 2018.

Ahmadreza Djalali greps i Iran 2016, anklagad för spioneri för Israels räkning och dömdes till döden.

I maj i år meddelade Iran att Djalali snart skulle avrättas. Verkställandet har skjutits fram flera gånger. Enligt Amnesty International håller den iranska staten honom som gisslan i syfte att köpslå om den livstidsdömde Hamid Nourys frigivning.

– De iranska myndigheterna använder Ahmadreza Djalalis liv som en bricka i ett hänsynslöst politiskt spel, och skärper hotet att avrätta honom som hämnd om deras krav inte möts, sa Diana Eltahawy, biträdande chef för Mellanöstern och Nordafrika på Amnesty International tidigare i år.

Irans målsättning: Tvinga Sverige att frige Noury.

Den 61-årige Hamid Noury är dömd till livstids fängelse för mord och grovt folkrättsbrott kopplad till sin inblandning i avrättningarna av ett stort antal fångar i det ökända iranska fängelset Gohardasht i Karaj utanför Teheran, sommaren 1988.

Hamid Noury delaktig i dödandet

Stockholms tingsrätt har i sin dom slagit fast att Hamid Noury var delaktig i ett stort antal avrättningar i fängelset efter att en fatwa utfärdad av Irans högste religiöse ledare, ayatolla Khomeini. Noury pekades ut som assistent till den biträdande åklagaren i fängelset.

I fängelset gick Noury under aliaset Hamid Abbasi. Offren var fångar som redan var dömda och avtjänade straff och personer som avtjänat och skulle ha släppts fria. Men den speciella dödskommittén som anlände nattetid kom med order om att avrätta ett stort antal av de personer som fanns i fängelset. Dels handlade det om personer som tillhörde Folkets Mujahedin, dels medlemmar från olika vänsterorganisationer som påstods ha avsagt sig sin muslimska tro. Avrättningarna skedde genom hängning och hade ofta ingen koppling till tidigare utfärdade domar.

Utpekad av sina offer

Hamid Noury var den typiske hantlangaren för att dödsmaskineriet i fängelset skulle fungera.

En lång rad vittnen kunde under rättegången peka ut honom.

Ett vittne kände omedelbart igen honom och att det särskilt var hans speciella leende som han kom ihåg.

Andra personer som vittnat i tingsrätten kunde direkt peka ut honom trots den långa tid som förflutit.

Hamid Noury finns också omskriven i flera böcker författade av överlevande som senare lyckats lämna Iran.

Enligt domen i Stockholms tingsrätt utförde Hamid Noury arbetsuppgifter i fängelsets huvudkorridor genom att han från listor ropade upp namn på fångar som sedan fördes till samlingssalen i slutet av en korridor där de hängdes.

Döda staplades på lastbilsflaken nattetid

Vid andra tillfällen ska han enligt domen ha valt ut fångar som skulle ställas inför dödskommittén, fört dessa fångar till huvudkorridoren, läst upp namn på de fångar som skulle ställas inför dödskommittén, fört in dessa fångar till kommittén, läst upp namn på fångarna som skulle föras till avrättning, beordrat fångar att ställa sig på ett led för att eskorteras till avrättningsplatsen där fångarna dödades genom hängning.

Vittnen har också berättar hur de inifrån fängelset nattetid såg lastbilar komma, personal stapla döda på lastbilsflaken och sedan se fordonen lämna området.

Irans nuvarande president Ebrahim Raisi har i internationella sammanhang pekats ut som en av fyra domare i dödskommittén även om han förnekat inbladning i dödandet. 

Hamid Noury sitter nu i häkte och väntar på att hans fall ska prövas av Svea hovrätt. I tingsrätten förnekade han all inblandning, och uppgav bland annat att han var ledig när mordvågen ägde rum i fängelset, var utsatt för en konspiration och blivit förväxlad.

Hamid Nourys brev till hovrättens domare där han anser sig oskyldig och klagar på förhållandena i fängelset.
Foto: LEIF BRÄNNSTRÖM

I ett långt brev på persiska till hovrätten klagar han på förhållandena i häktet och håller fast vid sin oskuld:

”Alltsammans är lögn och påhittat, och utan något som helst stöd eller bevisning eller dokumentation som skulle övertyga en internationell domstol”.

Demonstranter utanför Stockholms tingsrätt efter att Hamid Noury dömts till livstidsfängelse för grovt folkrättsbrott och mord i Iran.
Foto: Janne Åkesson / Swepix

Rättegången i tingsrätten rönte stor internationell uppmärksamhet. Offer, som klarat sig med livet i behåll och anhöriga till mördade reste till Stockholm och demonstrerade på Scheelegatan utanför Stockholms tingsrätt vid varje rättegångsdag under de 92 dagar som förhandlingen mot Hamid Noury pågick.

Expressen har sökt Thomas Bodström för en kommentar.

Iran accepterar inte Noury-domen: ”Vill eventuellt ha fångutväxling”

Utrikeskorrespondenten Kassem Hamadé kommenterar Noury-domen. Från juli 2022.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.