Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Bloggaren Wiseman: Hotet är på allvar

I går stod det klart att det var en miniubåt som kränkte Sverige tidigare i år. Här militärer i samband med sökandet efter ubåten. Foto: Stefan Söderström

Att såväl statsminister Stefan Löfven som försvarsminister Peter Hultqvist deltog i fredagens presskonferens där ÖB Sverker Göranson redogjorde för Försvarsmaktens analys av underättelseoperationen mot främmande undervattensverksamhet, understryker allvaret i situationen, skriver Carl Bergqvist, som driver försvars- och säkerhetspolitiska bloggen Wiseman's Wisdoms.

Ubåtsjakten dag för dag

18 SEPTEMBER: MASSIV INSATS

Försvarsmakten larmar om att de fått uppgifter om "främmande undervattensverksamhet" i Stockholms skärgård.

Försvaret inleder en massiv operation med över 200 personer vid Kanholmsfjärden, bara 40 kilometer från Stockholms city.

Såväl fartyg och flyg som marktrupper och hemvärn kopplas in.

19 SEPTEMBER: UPPGIFTER: RYSK UBÅT

HMS Visby sätts in.

Det kommer uppgifter från Svenska Dagbladet om att en rysk skadad ubåt eftersöks. Försvaret vill inte kommentera.

Det ryska fartyget NS Concord som legat utanför Stockholms skärgård kan vara ubåtens moderfartyg.

20 SEPTEMBER: BILDBEVISET

NS Concord syns utanför Stockholm.

Ryssland tillbakavisar, enligt Interfax, uppgifter om en händelse med en rysk ubåt.

Ryska fartyget Professor Logachev åker med full fart mot Stockholm, enligt norska Dagbladet.

Säpo och Must jagar en svartklädd man på Sandön, enligt DN.

Försvaret släpper en bild på en av två platser där iakttagelser gjorts.

21 SEPTEMBER: FLYGFÖRBUD INFÖRS

Flygförbud införs.

Oljefartyget NS Concord sätter kurs mot Stockholm. Bolaget bakom dementerar alla kopplingar till en eventuell undervattensfarkost. Ryska medier rapporterar att det är en nederländsk ubåt. Nederländska marinen dementerar.

22 SEPTEMBER: "ÖB: FÖR JÄVLIGT"

Ryska flygvapnets signalspaningsflygplan flyger över Östersjön. Natos baltiska luftenhet skickar upp ett F-16 för att bevaka.

Överbefälhavaren Sverker Göranson säger att det är "för jävligt" att någon eller något är inne på svenskt vatten.

23 SEPTEMBER: MYSTISKA BILDERNA

Sjökapten Per Fransson tar bilder på det ryska statsfartyget Professor Logachev, när det har kurs mot Kalingrad. Fartyget ska vara utrustat med hangar för undervattensfarkoster.

Fartygsledningen förnekar allt samröre med ubåtsjakten.

Omvärldens reaktioner

Många nordiska dagstidningar toppade sina webbar med nyheten, bland andra norska Aftenposten och Verdens Gang, finska Hufvudstadsbladet och danska Politiken och Jyllands-Posten.

Även amerikanska medier som Wall Street Journal (WSJ) skrev om nyheten.

Och via internationella nyhetsbyråer spreds nyheten på sajter som Fox News, ABC News, The Globe and Mail, The Guardian, El País och El Mundo.

I Ryssland fick Försvarets bekräftelse relativt lite uppmärksamhet. Ingen av de större nyhets- byråerna eller tidningarna skrev om nyheten. Källa: TT

Under analysarbetets gång har nu bevisgraden uppgraderats till den högsta klassen att det är en främmande, mindre ubåt som opererat inne på svenskt inre vatten. Ett sensorsystem på ett av Marinens fartyg har stått för det säkraste beviset, men även andra observationer av såväl allmänheten som andra sensorer har kompletterat detta med bland annat upptäckta bottenspår. Försvarsmakten bedömer det också sannolikt att flera andra undervattensfarkoster varit inblandade utöver den mindre ubåten.

Det är ett riskspel av främmande makt att operera med ubåtar djupt inne på svenskt inre vatten, då detta är en grov kränkning av folkrätten och där den svenska lagstiftningen därför medger att Försvarsmakten redan i djupaste fred avger verkanseld utan föregående varning. Så skedde också vid ett flertal tillfällen under 80- och 90-talen vilket gjorde antalet kränkningar nedgick.

Det har varit populärt i medierna att framställa dessa ubåtsjakter som jagande minkar eller sillstim, även om exempelvis de sensorer som detekterade mink tillkom först under 90-talet och sedan kalibrerades om. Minkar ska förmodligen också ha lyft en hel del skrot om de ska ge utslag på magnetslingor som i Göteborgs skärgård 1988, eller om de ska klippa sönder ett ubåtsnät som i Hårsfjärden 1986. 1988 lyckades också ett av Marinens nyare fartyg få utmärkta sonar- bilder på en 28,2 m lång sovjetisk mini- ubåt i undervattensläge på svenskt vatten. Samma år genomfördes en av de största vapeninsatserna under ubåtsjakterna, samtidigt som ett sovjetiskt stödfartyg uppehöll sig strax utanför gränsen.

Erfarenheterna från 80-talets ubåtsjakter gjorde att Försvarsmakten anskaffade en hel del ny materiel, till exempel nyare och mer precisa sensorer. Det är något som man sannolikt haft mycket god användning av under höstens operation och som kunnat ge de högkvalitativa bevis som nu redovisats, även om endast en begränsad del har släppts till offentligheten för att inte röja exakt vilken förmåga Sverige har. Vad som bekymrar är dock antalet plattformar som Försvarsmakten förfogar över, där bristen på ubåtsjakt- helikoptrar varit omtalad. Likaså avvecklades under 00-talet anti- ubåtsgranatsystemet ELMA som användes flitigt under tidigare ubåtsjakter. ELMA:s mer avancerade ersättare avbeställdes 2007 som ett utslag av dåvarande försvarspolitik. Det här påvisar hur snabba kast och nycker i försvarspolitiken får långsiktiga följder, även säkerhetspolitiskt när förmågan att upprätthålla den territoriella integriteten påverkas. Ett beslut att i dag anskaffa ersättare skulle leda till förmåga först vid decennieskiftet - om pengarna fanns.

Under de senare åren har Sverige alltså inte bara blivit kränkt i luften utan även under vattnet. En luftrumskränkning kan i vissa fall skyllas på missförstånd eller felnavigeringar men utifrån exempelvis radardata och andra omständigheter kan också syfte tolkas, där höstens kränkning söder om Öland av två ryska flygplan sågs som en av de allvarligaste i modern tid.

En undervattenskränkning på inre vatten djupt inne i skärgården är direkt uppsåtlig, där syftet inte är att utöva en direkt påverkan som kan vara fallet då man då låter bombflyg uppträda längs ett lands gräns. I stället handlar det om långsiktiga mål där man inte vill bli upptäckt när man utför underrättelseinhämtning eller andra förberedelser för framtida krigsplanläggning. Detta understryker ytterligare allvaret i det nu inträffade.

Det budskap statsministern och försvarsministern nu sänder till främmande makt är också att Sverige tar mycket allvarligt på det inträffade och ska även tolkas som att framtida liknande händelser kommer att få konsekvenser. Här ska också vägas in den uttalade ökade målsättningen att upprätthålla svensk territoriell integritet i enlighet med folkrätten. Även om Ryssland inte har utpekats som ansvarigt för den konstaterade under- vattenskränkningen, kommer retoriken att hårdna våra länder emellan. Redan två timmar innan fredagens presskonferens och innan svenska medier hade annonserat den, hade ryska försvarsministeriets tv-kanal en artikel om den svenska ubåtsskräcken och mer lär följa i ryska medier de kommande dagarna.

Den svenska strävan att öka demokratibiståndet till Ryssland kommer att tolkas som försök till subversion. Ser man till den sammanställning som CNN gjort över ryska provokationer i världen sedan början av Krimkrisen, är 9 av de 14 listade i Östersjön och ytterligare två i Sveriges direkta närområde. Det säger något om den eskalation som ägt rum under året och hur den svenska territoriella integriteten hittills utmanats och kommer att fortsätta utmanas, när vårt grannskap blivit den primära friktions-ytan mellan EU/Nato och Ryssland även vi själva i Sverige skulle önska att bli lämnade utanför. Det finns tyvärr inget heller som pekar på att den nedåtgående säkerhetspolitiska trend som inleddes i slutet av 00-talet är på väg att väg att vända. Snarare tvärtom.

I början av veckan möttes den australienske premiärministern Tony Abbott och president Vladimir Putin i Kina. Abbott kritiserade i hårda ordalag Putin för nedskjutningen av MH17, där många australier miste livet. I helgen inleds G 20-mötet i just Australien och australiska medier kunde i går rapportera att en rysk marin stridsgrupp var på väg mot Australien. Avståndet från Vladivostok till Australien är inte att förringa och Putin vill uppenbarligen sända ett budskap till G 20-deltagarna att Ryssland är en global spelare att räkna med. Även om folkrätten och exempelvis FN-stadgan föreskriver hur stater ska uppträda i sina inbördes relationer, så är det globala systemet att jämföra med en skolgård utan rastvakt, där den starke har alla möjligheter att utöva sin makt över den ensamme svage som inte mäktar med att upprätthålla sin territoriella integritet eller kan lita på sin försvarsförmåga. Här har Sverige i dag och framöver problem, såsom både varandes ensam och svag, samtidigt som "tendenserna till mobbing" tilltar i omvärlden - något som såväl regeringen som Försvarsberedningen med bred politisk enighet konstaterat.

Möjligheterna att freda sig mot denna "mobbing" är direkt förknippade med trovärdigheten i upprätthållandet av den territoriella integriteten.

Här blir problemet att den önskelista som Försvarsberedningen levererade i sin rapport i somras ingalunda motsvaras av den finansiering man mellan partierna kommit överens om eller det som regeringen erbjudit i sin budgetproposition. Likaså riskerar borttagandet av sänkta ungdomsarbetsgivaravgifter att drabba Försvarsmaktens verksamhetsanslag mycket hårt, då Försvarsmakten är en av Sveriges största ungdomsarbetsgivare. Verksamhetsanslaget bekostar utöver löner även övningsverksamhet, nationell beredskap och även nationella insatser såsom den nu genomförda och redovisade operationen mot främmande undervattensverksamhet. Det kommer därför att bli svårare för Försvarsmakten att genomföra den ökning av incidentberedskap och övningsverksamhet som nu eftersträvas eftersom ÖB redan 2013 meddelade att verksamhetsanslaget från 2015 saknade över en miljard kronor per år för den verksamhet och det omvärldsläge som då gällde.

Foto: Foto: Carl Bergqvist Vi kommer framöver att få se fler utmaningar av den svenska territoriella integriteten. Statsministern och försvarsministern har därmed en utmaning i att inte bara inskärpa i främmande makt utan även riksdagspartierna att det är allvar nu. För varje dag som går blir det svårare att ta igen åratal av ekonomiska synder i försvarsbudgeten samtidigt som skolgården nu blir allt otrevligare.

 

Carl Bergqvist

Carl Bergqvist är major i Flygvapnet och driver sedan 2007 den försvars- och säkerhetspolitiska bloggen Wiseman's Wisdoms på fritiden.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!