Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Birgitta Reinfeldt om hur sonen fostrades till ledare

Birgitta Reinfeldt.
Foto: Stefan Forsell
Utdrag ur kapitlet, BIRGITTAS POJKE fostrad till ledare ur boken "Fredrik Reinfeldt - i huvudrollen", av Ulf Kristofferson, Bonnier Fakta.
När pojkarna gick in i huset skulle de först passera genom en tvättstuga. Där fanns tre korgar: Fredriks var märkt med röd tejp, Magnus var grön och Henriks blå. Färgerna följde sedan pojkarna genom resten av huset. Fredriks handdukar var röda, överkastet i hans sovrum var rött, lådorna för hans prylar var röda, till och med mattan var mönstrad i
rött. Samma princip gällde för hans båda yngre bröder.
Villan i Täby var indelad i städzoner. Var och en av familjemedlemmarna hade ansvar för sin zon. Barnen skulle först städa sina egna rum och därefter den zon de hade tilldelats i den gemensamma delen. Om de inte gjorde det fick de avdrag på veckopengen.
Så var det i Fredrik Reinfeldts barndomshem: ordning och reda.
Mamma Birgitta var den som satte upp reglerna och styrde barnens uppfostran. För henne var ledorden ”ta eget ansvar”. Barnen skulle aldrig förlita sig på att någon
annan skulle ordna det för dem. De skulle lära sig att ta eget ansvar för att förverkliga det de ville uppnå. Så blev hon själv uppfostrad och så har hon fostrat sina
barn. Och det märks också i sonen Fredriks politiska arbete, tycker hon.
– Det är tuff pedagogik att förklara att kollektivet inte alltid går att lita på. Sverige har sövts ned länge av en tro på att det är någon annan som ska fixa det, men det har Fredrik aldrig trott på. Han har aldrig sett det. Han har sett att vi fixar allting själva i vår familj och
han har också fixat allting själv. Birgitta Reinfeldt talar med självklar auktoritet, men
skrattar ofta och gör ibland små ironiska kommentarer om sig själv.
– Jag är en sådan där välstrukturerad människa. Jag älskar att organisera. Det låter så fyrkantigt, men så är det.
Fredrik är lite så där också, det är ordning på den ungen.
Vi sitter i de leopardmönstrade fåtöljerna på Birgitta Reinfeldts kontor i Vasastan i Stockholm, där hon har sitt företag Fundo Ledarskap AB. På väggen hänger ett stort
Josef Frank-tyg. Birgitta är klädd i svarta skinnbyxor, nästan knähöga svarta mockastövlar, rosa blus och svart tröja. Hon är försiktigt sminkad, har stora örhängen och en blanksvart klocka. Hon ser yngre ut än sina 64 år.

– Är du förvånad över att Fredrik kanske kommer att bli statsminister?
– Nej, det är jag faktiskt inte. Jag är fullkomligt övertygad om att han blir det någon dag. När Fredrik bestämmer sig för en viss inriktning så siktar han mot toppen.

Birgitta Reinfeldt är konsult och specialist på ledarskapsutveckling.
I arbetet använder hon olika metoder för att kartlägga människors personliga egenskaper. Testerna är till för att ge en bild av individers förmåga att samarbeta med och kapacitet att leda andra. Den viktigaste metoden kallas Hjulet och togs fram
inom försvaret av den israeliske psykologen Ben Shalit på 70-talet. Från början var syftet att undersöka hur soldater klarade psykiska påfrestningar under strid. Senare har Hjulet modifierats för att passa näringslivet. En annan metod är Defence Mechanism Test, DMT, som analyserar människors försvarsbeteende inför olika
typer av hot. En tredje metod är Pilottestet, som mäter simultankapacitet och reaktionsförmåga under stress. Birgitta berättar att hon har låtit testa sina egna barn med de olika metoderna. När hon använt DMT har hon fått hjälp av kollegor som är legitimerade psykologer.
– Fredrik har gjort alla tester. Han är genomtestad, alla mina barn är genomtestade.
– Har du använt dem som försökskaniner?
– Ja, säger hon med ett skratt, Fredrik kan bli vad som helst, jag lovar dig. Så alla stora chefer ska akta sig.
Han har jättebra ledarskapsprofil.
Birgitta tar fram en bunt papper från bokhyllan och förklarar hur Hjulet-metoden fungerar. Den som testas får fylla i en blankett som från början består av flera tomma fält runt ett nav. I hjulets fält får testpersonen skriva ned sina tankar kring olika nyckelord.
Utifrån det kan man så småningom ta fram en profil som visar hur väl den testade kan fungera i olika situationer. Med ett engelskt lånord kallas det för coping.
– Fredrik har ett copingbeteende som är rationellt.
Det är därför han ser så lugn ut. Och han har inga riskvärden i sin profil. Och vad är då risk? Jo, man kan bli så strukturerad att man blir rigid. Men han är strukturerad med förmåga att planera och organisera både för sig själv och för andra. Det är typiska
ledaregenskaper. Han har en så kallad generalistprofil, han passar i många olika sammanhang.

– När såg du för första gången att Fredrik hade ledaregenskaper?
– Det var tidigt, redan när han var i åttaårsåldern.
– Hur märkte du det?
– Han arrangerade mycket, ordnade alla kusinträffar. Han skötte allt det där.

När Birgitta Reinfeldt pratar om Fredrik flyter rollerna ihop. Ibland låter hon som en vanlig mamma. Ibland är det ledarskapskonsulten som talar, på ett professionellt bedömande sätt. Och i Fredrik Reinfeldts barndomshem verkar det aldrig ha funnits några klara gränser mellan föräldrarnas yrkesliv och hemmaliv. Pappa Bruno jobbade med säljutbildningar åt olika företag och var ofta bortrest på uppdrag. Från början var han anställd, senare startade han ett eget konsultbolag. Birgitta var hemma två år med varje barn, men ville hela tiden ut i arbetslivet. Redan när barnen var små började hon studera till den utbildning som gjorde att hon så småningom kunde starta eget. Båda föräldrarna var djupt engagerade i sina projekt. Vid köksbordet fick barnen ofta höra och delta i
diskussioner om samhällsfrågor; skatter, företagande och konsulternas villkor. När barnen blev äldre hade Birgitta till och med sina bolagsstämmor hemma, med
Fredrik och de andra sönerna som aktieägare, medarbetare och styrelseledamöter.
– Fredrik fick gå igenom balansräkningen och resultaträkningen och förklara för de andra.

Fredrik fick tidigt ta stort ansvar för syskonenMagnus och Henrik, som var fyra respektive åtta år yngre. Redan när Fredrik gick i lågstadiet fick han ibland vara ensam hemma med bröderna, då mamma måste åka iväg till kvällskurser innan pappa hade kommit hem från jobbet. Birgitta minns också hur Fredrik organiserade timslånga lekar på övervåningen medan hon satt och studerade en trappa ned.
– De hade massor av sådana där små plastsoldater som de radade upp i olika formationer på golvet. Fredrik styrde leken. Men det gick aldrig ut på att döda, utan det var strategispel det handlade om.
– Det är ordning på de andra också, alla mina tre söner är välstrukturerade, men de andra visade det inte lika tydligt. De fick kanske inte chansen, för Fredrik tog ju hand om dem. Han är en typisk storebror. Ett mycket tydligt karaktärsdrag hos Fredrik Reinfeldt
är hans behärskade temperament. Han brusar aldrig upp. Om han blir irriterad kan det möjligen spåras genom att han ser sammanbiten och bekymrad ut. En del hävdar att han också får små röda fläckar på kinderna när han är riktigt upprörd, men ingen kan
minnas att han någonsin fått ett riktigt vredesutbrott.
Birgitta säger att han alltid har varit lika lugn.
– Ja, han var ett himla snällt barn. Han fick en bra start, tror jag. Vi hade tur med det. Han sov hela nätterna, åt när han skulle, hade varken allergi eller kolik och var nästan aldrig sjuk som liten.

Utdrag ur kapitlet, BIRGITTAS POJKE fostrad till ledare ur boken "Fredrik Reinfeldt - i huvudrollen", av Ulf Kristofferson, Bonnier Fakta.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.