Bildts bild är djupt felaktig

Publicerad
Uppdaterad
Carl Bildts analys av Afghanistan och läckan från Wikileaks tyder på bristande verklighetsförankring. Utan att ta del av den afghanska vardagen är det omöjligt att förstå landet, skriver Jesper Huor.
Jag minns Carl Bildts besök från min tid som frilansjournalist bosatt i Afghanistan. Av säkerhetskäl hölls de alltid hemliga till sista minuten. En gång - under presidentvalet 2009 - befann jag mig på en fest med afghanska poeter och författare i Kabul, när jag fick ett sms från en bekant på ambassaden: "C is in the building". Då ringde jag som vanligt nyhetsbyrån TT och frågade om de ville ha en intervju. Det ville de, och jag behövde pengarna. Sedan ringde jag Bildt. Han var trevlig och lät klok: "Det är viktigt att valet blir korrekt".
Javisst.

"Vi har misslyckats att skapa
säkerhet och utveckling. Det folkliga missnöjet har skapat en grogrund för talibanernas återkomst".
Just så.
Senare den kvällen berättade mina afghanska vänner, en krets liberala och bildade unga män, om sin avsky för regeringen och de utländska soldaterna. Varför var de inte tacksamma? En hade släktingar som dödats i ett flyganfall, en annan hade en bror som ritat en teckning som gjorde narr av mullorna. Brodern knivhöggs och mordhotades - inte av talibanerna, utan av en fundamentalistisk krigsherre allierad med Afghanistans USA-stödde president Karzai.

Carl Bildt hade en korrekt analys av läget, men drog felaktiga slutsatser, tänkte jag. För ju sämre ISAF:s och USA:s krig gick, desto mer övertygad tycktes utrikesministern bli om att mer av samma var rätt väg framåt. Hans varning om att Afghanistan inte kommer vara ett "perfekt samhälle" nästa år (SvD 20/7) känns som ett understatement av bisarra proportioner.
När Carl Bildt nu kommit tillbaka från ännu en Kabulresa, och sajten Wikileaks bara dagar senare publicerar vad som redan kallats den största militära läckan sedan Pentagon-papperena, slår mig något:

Det är inte bara Carl Bildts slutsatser, utan också hans analys, som är fel.
Självklart är det enklare att behålla sina illusioner - att det bara handlar om att hålla ut - för någon som aldrig tagit del av den afghanska vardagen på marknivå. Det är en sak att göra blixtvisiter på ett dygn eller två och under stora säkerhetsarrangemang träffa politiska höjdare. Men, med risk för att låta självgod, man får en helt annan bild om man som jag mött folk i Kandahar, Farah, eller i klanområdena nära Pakistan. Bildts kommentar till Wikileaks avslöjande är talande för hans brist på verklighetsförankring: "Påfallande ointressant".

Ur örnperspektiv är det känt att Afghanistans regering är korrupt, att oskyldiga dödas, att Pakistans säkerhetstjänst ISI stöder talibanerna, et cetera.
Men betydelsen av Wikileaks dokumentsamling är större så.
Nu kan sådant som tidigare avfärdats som prat och rykten slås fast. Nu finns konkreta bevis på att de internationella styrkorna ljuger om antalet civila dödsoffer. Här redovisas också offer för vägbomber, motståndsrörelsernas vapen.

Men det är inte detaljerna, utan materialets omfång, som är det exceptionella. Wikileaks helhetsbild av kriget är betydligt mörkare än den som USA:s regering målat upp.
Själv tänker jag leta efter rapporten om ett bröllop som anfölls av stridsflyg. 47 människor dödades, bland dem bruden. Jag träffade brudgummen, 16-årige Atiqullah Zareen och hans familj, på en reportageresa i Nangarhar-provinsen. Trots att jag ringde ISAF och högkvarteret för de amerikanska operationerna fick jag aldrig någon kommentar från dem. Nu får jag kanske veta mer.
Till sist måste jag medge att Wikileaks förändrat min syn på internets betydelse för journalistiken. Tidigare har jag varit skeptisk, särskilt som jag har sett hur medieföretagen sparar in på utrikesjournalistik för att i stället satsa på webb och sociala medier.

Det tycker jag fortfarande är korkat. Korrespondenter behövs.
Men nu inser jag att vi faktiskt lever i en ny tid. En tid där den styrande eliten, i folkvalda parlament, styrelserum eller diktatorspalats, inte längre kan mörka sanningen.
Alla tänkande människor, oavsett vad man anser om situationen i Afghanistan, borde hålla med.

JESPER HUOR
är journalist och författare som under 2009 bodde fem månader i Afghanistan.
I höst kommer hans reportagebok "I väntan på talibanerna" ut på förlaget
Ordfront.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag