Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Bilden visar: Här är Putins spion i Sverige

PEKAR UT RYSK SPION. Under pressträffen på Säpos högkvarter visade Wilhelm Unge, chefsanalytiker på Säpos kontraspionage, en bild på rn rysk spion i Almedalen sommaren 2014.Foto: Säkerhetspolisen/TT
MER FOLK I SVERIGE. Vladimir Putin har skickat fler agenter till Sverige. Säpo ser ett ökat spionage i samband med Ukrainakrisen.Foto: Alexei Druzhinin/AP
Wilhelm Agrell, professor.Foto: Joachim Wall
Wilhelm Unge, chefsanalytiker på Säpo.

Vladimir Putin har skickat fler agenter till Sverige.

Spionaget har ökat i samband med Ukrainakrisen och jämförs med den verksamhet Sovjet bedrev under kalla kriget.

- Rysslands underrättelseaktiviteter är största hotet mot Sveriges säkerhet, säger Wilhelm Unge, chefsanalytiker på Säpos kontraspionage.

Syriska flyktingarmisstänks vara agenter

Syrien har i flera år bedrivit politisk förföljelse i Sverige. Bland syriska flyktingar som söker asyl finns enligt Säpo personer som misstänks ha ansvar för landets massförstörelsevapen eller som misstänks vara agenter utsända från regimen.

Förra året lämnade Säpo erinran i 24 fall bland 81 000 asylsökande.

Terrorhotet ärfortsatt förhöjt

Terrorhotet mot Sverige är fortsatt förhöjt och kommer från al-Qaida-inspirerade personer och grupper, enligt Säpo. Säpos biträdande säkerhetspolischef Johan Sjöö säger att man inte ser några tecken på att resandet till Syrien och Irak håller på att avta.

Man är säker på att 150 personer hittills helt säkert har rest till Syrien för att ansluta sig till "al-Qaidainspirerade grupper".

Räknar man in obekräftade är antalet 250, enligt Johan Sjöö. 35 har dött. Omkring 50 av dem har återvänt. Om man räknar in också obekräftade fall har 100 återvänt.

"Jag bedömer att vi har bra koll på dem", säger Johan Sjöö.

Ett tiotal länder bedriver omfattande olaglig underrättelseverksamhet i Sverige eller mot svenska mål utomlands. Spioner från Ryssland utgör det största hotet, enligt Säpo.

I skydd av diplomatiska låtsasbefattningar samlar ryska spioner information om svensk politik, ekonomi, teknik, vetenskap, militärt försvar, samhällsviktig infrastruktur och flyktingar, skriver Säpo i sin årsrapport för 2014.

Ett exempel är den militära underrättelsetjänsten, GRU, som är en del av den ryska krigsmakten, som verkat i Sverige sedan 1930-talet.

Har stoppat flera köp

GRU försöker köpa utrustning som endera omfattas av embargo eller är hemlig, står det i rapporten. Säpo har stoppat flera försök till köp av exportlicensbelagda produkter.

- Det handlar om att man vill dölja det egentliga användningsområdet och slutanvändare. Man uppger civila användningsområden och kanske en annan slutmottagare än vad som är tänkt, säger Wilhelm Unge, chefsanalytiker på Säpos kontraspionage.

När man misstänker sådana fall tittar svenska myndigheter på de underrättelser man har om den ryska krigsmaktens behov.

- Då kan vi lägga ett pussel och se att det här inte är för civilt ändamål utan för den ryska krigsmakten. Då måste vi avbryta den typen av affärer.

Hur ofta sker det?

- Jag vill inte uttala mig om det. Vi ligger konstant på de teknikanskaffningsförsök Ryssland gör och avbryter när vi tycker det finns fog för det.

Försöker värva

Det fanns många intressanta delar i Säkerhetspolisens årsbok som presenterades på en pressträff.

GRU försöker också värva agenter, göra dataintrång och intresserar sig för militär, polis och personal utomlands. Verksamheten beskrivs som väldigt koordinerad. De ryska agenterna är ofta välutbildade, yrkeskunniga tjänstemän med kompetens inom psykologi, språk, litteratur, konst och informationshantering. Agenterna kan utge sig för att vara journalister, fotografer, affärsmän eller gömmer sig ofta bakom diplomatiska skenbefattningar, vilket också ger dem skydd mot åtal.

- Ungefär var tredje rysk diplomat är en underrättelseofficer. De ser inte riktigt ut som man tänker sig med slokhatt, mustasch, mörka glas- ögon och trenchcoat. De ser ut som du och jag, säger Wilhelm Unge.

Visar en bild på en agent

Under pressträffen på Säpos högkvarter i Solna visar han en bild på en rysk spion i Almedalen förra sommaren.

- De är välutbildade, yngre än under Sovjettiden, talar främmande språk och har en förmåga att nätverka sig fram, säger Wilhelm Unge.

Det ryska spionaget är inte förvånande, enligt Wilhelm Agrell, professor i under- rättelseanalys.

Inte bara i Sverige

- Ryssland monterade aldrig ned sin underrättelseapparat efter det kalla kriget. Verksamheten har ökat och liknar nu den Sovjet bedrev under slutskedet av kalla kriget. Ukrainakrisen är en viktig drivande faktor, säger Agrell till TT.

Sverige är inte enda landet som känner av trycket från ryska spionaget.

- Det som sticker i ögonen för en svensk publik är att det kalla kriget skulle vara slut, men nu är vi inne i det igen, säger Wilhelm Agrell till TT.