I flera av ämnena, däribland bild och musik, ligger ökningen på närmare fem procent sedan 2014. Detta trots att andelen underkända elever också har ökat i nästan alla ämnen under samma period.
Betygsinflationen har inget med kunskapsutvecklingen att göra, enligt Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi.
– Ett exempel som tydliggör det är att betygen steg även när Pisa-resultaten föll. Det har helt enkelt skett en generell höjning av betygen utan motsvarande ökning av det som betygen ska mäta, säger han till Läraren.
Glädjebetygen förekommer enligt genomgången både på kommunala skolor och friskolor.
