Beteendevetaren Anna Sjölund ryter ifrån. Foto: autismpedagogik.seBeteendevetaren Anna Sjölund ryter ifrån. Foto: autismpedagogik.se
Beteendevetaren Anna Sjölund ryter ifrån. Foto: autismpedagogik.se
Personerna på bilden har ingenting med artikeln att göra. Foto: ShutterstockPersonerna på bilden har ingenting med artikeln att göra. Foto: Shutterstock
Personerna på bilden har ingenting med artikeln att göra. Foto: Shutterstock

Beteendevetaren om kepsförbud i skolan: "Diskriminering"

Publicerad

Keps i skolbänken är en infekterad fråga.

Nu ryter beteendevetaren Anna Sjölund ifrån – och menar att förbudet är att likställa med diskriminering mot funktionsvarierade barn, något som SVT Nyheter var först att rapportera om.

– Många med egen erfarenhet säger att kepsen skapar en trygghetskänsla, säger hon.

SVT Nyheter släppte i dagarna en enkät som visade att var tredje skola i Norrköping har kepsförbud – något som beteendevetaren Anna Sjölund nu rasar mot:

– Det lever kvar på många fler håll än vad man kan tro, säger hon till Expressen.

Sedan 1989 har Anna Sjölund arbetat med autism och liknande funktionsvariationer – och menar att skolelever kan ha stor nytta av en keps:

– Det finns flera anledningar, framför allt för elever med autism, adhd och annan neuropsykiatrisk problematik.

Beteendevetaren Anna Sjölund ryter ifrån.Foto: autismpedagogik.se

Hon fortsätter:

– De kan inte sålla bort intrycken och upplever att det är som att leva utan filter. Det finns mycket forskning på det här området, exempelvis när det kommer till lysrör och hur de kan upplevas, säger Anna Sjölund och förklarar att de många intrycken kan likställas vid att sitta och plugga på en kaotisk tågstation i rusningstid.

– Kepsen skärmar av och tar bort intryck. Det krockar med kepsförbudet.

"Kepsen skapar trygghetskänsla"

Beteendevetaren har nu startat hashtaggen #rorinteminkeps.

– Många med egen erfarenhet säger att kepsen skapar en trygghetskänsla.

Anna Sjölund anser att det i skolvärlden generellt finns en bristande förståelse för elever med autism och liknande funktionsvariationer:

– Man förstår barn som är rullstolsburna, men det ingår inte i utbildningen för lärare att lära sig om autism och adhd. Det blir svårare att förstå vilka anpassningar de eleverna behöver, säger hon.

Personerna på bilden har ingenting med artikeln att göra.Foto: Shutterstock

"Räknas som diskriminering"

Beteendevetaren menar att kepsförbudet är att likställa med diskriminering:

– Många med erfarenhet ser kepsen som ett tillgänglighetsmedel. Det är som att man tar bort mina glasögon eller att en elev med allergi inte får ta sin medicin. Bristande tillgänglighet räknas som diskriminering i skolan, säger Anna Sjölund och fortsätter:

– Sen löser kepsen så klart inte allt, men kan ses som en viktig symbolfråga för rätten till anpassningar.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag