Gotland har pekats ut som en av de viktigaste militärstrategiska platserna för Försvarsmakten.
Nu har Sveriges överbefälhavare (ÖB) Micael Bydén fattat beslut om att det från och med klockan 7 på onsdagen ska finnas permanenta förband på ön, vilket SVT Nyheter var först att rapportera om.
Han motiverar beslutet genom omvärldsutvecklingen i allmänhet och Ryssland i synnerhet.
– Det är ingen speciell händelse som sker här och nu utan det är helhetsbilden. Man ska komma ihåg att det är Ryssland och Rysslands agerande som styrsäkerhetsutvecklingen i hela Europa och det är i den riktningen vi tittar och fokuserar väldigt mycket, säger ÖB Micael Bydén.
Den tidigare planen var att ha ett permanent förband på Gotland 2018. Nu flyttar man fram planen ett halvår med mål att ha en ordinarie stridsgrupp redo redan första juli 2017.
Fram till dess kommer ön att bemannas av roterande förband. Det mekaniserade skyttekompani bestående av 150 soldater som nu övar på Gotland har fått order om att stanna kvar på ön.
Ska stärka suveräniteten
– De förband som vi nu kommer använda på gotland, fram till nästa sommar, har den förmåga som krävs och de kommer bli ännu bättre när vi lyfter in dem i andra sammanhang och andra miljöer, säger Bydén.
Det finns inget omedelbart militärt hot mot Sverige och förändringarna som nu görs ryms inom den existerande budgeten. Tanken är att en ökad militär närvaro ska stärka den svenska suveräniteten i det oroliga Östersjöområdet.
Saknar tillstånd - får inte skjuta
Ett problem som Försvarsmakten nu står inför är att man fortfarande saknar tillstånd att avfyra vapen på ön. På Tofta skjutfält har man i nuläget har man i nuläget begränsat tillstånd att skjuta på halva fältet. På den andra halvan finns inget tillstånd alls, rapporterar SvD.
– Det är bara att konstatera att vi följer de regelverk som finns, inte minst vad gäller miljö. Det som vi inte har tillstånd för kommer vi inte att kunna öva på Gotland. Vi är väl medvetna om det. De förband som kommer ut i en eller två månader får öva de delarna hemma, och när man kommer till Gotland får man öva på annan typ av verksamhet.
På den södra delen får man inte skjuta alls, bortsett från lösa skott.
Hultqvist: Planerats längre tid
Försvarsminister Peter Hultqvist (S) säger att tidigareläggningen har planerats under en längre tid.
– Ja, det har ändå diskuterats under en längre period. Man gör ju inte det här med omedelbar verkan. Det är klart att det har förberetts, säger han till SVT Nyheter, och fortsätter:
– Vi ser inte att vi har ett hot om angrepp. Vi markerar svensk suveränitet. Vi markerar svensk närvaro på Gotland, säger Hultqvist.
Widman: Vill ha mer
Under morgonen har ÖB suttit i möte med försvarsutskottet och informerat om förändringarna.
– Det blir vad vi brukar kalla ett kuppförsvar. Innebörden av det är att man inte längre kan promenera in på Gotland utan angriparen måste använda visst mått av väpnat våld, säger försvarsutskottets ordförande Allan Widman (L).
Samtidigt efterlyser han större närvaro på Gotland, framför allt vad gäller vapenteknik. Han poängterar att man i nuläget inte kan stoppa en angripare förrän de går i land.
– Det som är bra med ÖB:s beslut är att han inte väntar in planeringen utan agerar direkt och därmed ställer han omvärlden inför ett etablerat faktum, som omvärlden bara kan förhålla sig till.
