Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Besluten som Donald Trump har fattat hittills

Donald Trump återinför den omdebatterade ”Mexiko city”-regeln.Foto: Evan Vucci / AP TT NYHETSBYRÅN
Muren mot Mexico ska byggas. Foto: Christian Torres / AP TT NYHETSBYRÅN
Ytterligare underteckningar. Foto: Polaris / POLARIS POLARIS IMAGES

Donald Trump har rivstartat som USA:s president.

Han har redan hunnit riva upp ett frihandelsavtal och införa en anti-abortlag.

Dessutom ska muren mot Mexiko börja byggas.

Här är alla beslut som Trump har fattat hittills.

Donald Trump gick till val på att bygga en mur mot Mexiko, rusta upp USA:s eftersatta infrastruktur och avskaffa sjukvårdsreformen Obamacare.

Och sedan presidentinstallationen den 20 januari har han knappast legat på latsidan i att infria sina löften. Redan i sitt installationstal pekade han ut riktningen för de kommande fyra åren.

”Vi ska ta tillbaka våra gränser. Vi ska ta tillbaka vårt välstånd. Och vi ska ta tillbaka våra drömmar.”, sa han bland annat.

 

LÄS MER: Trump och Putin i möte – efter hyllningarna

Slår till mot Obamacare

Samma dag skrev han under sin första exekutiva order som president, ett vagt formulerat angrepp på Obamacare som ger federala myndigheter möjlighet att göra undantag sjukvårdsreformen i vissa fall. Det är dock högst ovisst hur den exekutiva orden kommer tillämpas då stora delar av Obamacare är inskriven i lag, och inte kan ändras direkt av presidenten.

Han utropade också den 20 januari – samma datum som han själv svors in som president – som en patriotisk minnesdag. Men någon extra ledighet blir det inte, för det krävs ett beslut i kongressen.

Den 20 januari blir en minnesdag för patrioter. Foto: Pablo Martinez Monsivais / AP TT NYHETSBYRÅN

Lämnar frihandelsavtalet TTP

Efter sin första helg som president fattade Donald Trump pennan på nytt. Nu riktade han i stället sitt fokus på frihandelsavtalet Trans-pacific partnership, TPP.

I en särskild promemoria beslutade Donald Trump att USA skulle dra sig ur förhandlingarna om vad som skulle kunna ha blivit världens största frihandelszon. Beslutet var ganska väntat då Trump drev frågan hårt i sin valkampanj. Dessutom är motståndet mot TPP i kongressen så pass stort att det är högst tveksamt om de lagstiftande församlingarna hade godkänt det.

Motståndet mot TPP i kongressen har varit stort redan tidigare.Foto: Polaris / POLARIS POLARIS IMAGES

Inför kritiserad anti-abortlag

Samma dag skrev Trump också under en promemoria om att stoppa alla federala nyanställningar, utom i de fall det rör den nationella säkerheten. Det uttalade syftet är att ”städa bort korruptionen i Washington DC.”, ett löfte som också finns med i Donald Trumps 100-dagarsplan för att göra USA ”great again”.

När ”Mexiko city”-regeln återinförs var många kritiska att endast män var närvarande. Foto: Evan Vucci / AP TT NYHETSBYRÅN

 

LÄS MER: Trump-paniken stiger efter nya murbeskedet

 

Det är också nu, den 23 januari, som Donald Trump återinför den omdebatterade ”Mexiko city”-regeln. Beslutet innebär att internationella organisationer som vill ta emot finansiellt stöd från USA varken får informera om, eller utföra aborter. Sedan Ronald Reagan först införde regeln 1984 har den avskaffats av varje president från demokraterna, och återinförts av alla republikanska presidenter. Enligt RFSU:s generalsekreterare Maria Andersson riskerar ett oräkneligt antal kvinnor dö på grund av beslutet – inte minst då USA står för 30 procent av det globala biståndet till mödravård.

Återupptar kritiserad oljeledning

Dagen efter var Donald Trump i gång igen. Nu beslutade han att arbetet med två stoppade oljeledningar, Keystone XL och Dakota Access, ska återupptas. Den senare löper rakt genom indianreservatet Standing rock, och har fått massiv kritik av både ursprungsbefolkning och miljöorganisationer.

Dessutom utfärdade han ytterligare en exekutiv order där han uppmanar de som utreder miljöpåverkan vid stora infrastrukturprojekt att arbeta så snabbt som möjligt. Det är dock oklart vad dekretet innebär i praktiken, då mycket av utredningsarbetet är reglerat i lag.

 

LÄS MER: Trumps besked om muren mot Mexiko

 

Demonstrationer mot oljeledningar. Foto: James Macpherson / AP TT NYHETSBYRÅN

Muren mot Mexiko ska byggas

Ett av Donald Trumps mest omskrivna vallöften var att bygga en mur längs gränsen mot Mexiko – och låta Mexiko betala för den. Efter fem dagar vid makten utfärdade han en exekutiv order om att ”använda alla lagliga medel för att säkra nationens södra gräns”. Där ingår både en förstärkt gränsbevakning, nya interneringsläger för illegala immigranter – och muren. Kongressen måste förvisso anslå pengar till projektet – som beräknas kosta mellan 8 och 25 miljarder dollar – men redan nu uppmanar Trump berörda myndigheter att påbörja arbetet omedelbart.

Vem som ska bekosta muren är oklart. Foto: Christian Torres / AP TT NYHETSBYRÅN

Det är högst osannolikt att Mexiko kommer att betala för muren. Landets president Enrique Peña Nieto har gång på gång slagit fast att USA får stå för hela kostnaden.

Men ett stycke i den exekutiva orden avslöjar kanske hur Trump tänker gå tillväga. Berörda myndigheter ska inom 60 dagar ha redovisat för presidenten hur mycket bistånd Mexiko har fått från USA under de senaste fem åren.

Huruvida USA har för avsikt att kräva tillbaka pengarna är dock okänt.

Inför totalstopp för flyktingar

På dagen en vecka efter installationen undertecknade Donald Trump en exekutiv order om att införa ett flyktingstopp. I korthet innebär de nya reglerna att allt flyktingmottagande stoppas i 120 dagar, och att ett visumstopp införs för resande från Syrien, Iran, Irak, Libyen, Somalia, Sudan och Jemen. Dessutom ska antalet flyktingar som tillåts komma till USA mer än halveras, från 110 000 personer till 50 000. Miljontals potentiella resenärer berörs av beslutet – sannolikt även svenskar med dubbla medborgarskap.

Beslutet möttes omgående av omfattande kritik, inte minst från amerikanska jurister som menar att ordern kan bryta mot den amerikanska konstitutionen. Även FN vädjar i ett uttalande att Donald Trump borde tänka om.

Ska besegra terrorgruppen IS

Dagen efter, den 28 januari, författade Trump en särskild promemoria som rör terrorgruppen IS. Ett stort antal mynidgheter som CIA och försvarsdepartementet har fått i uppdrag att på 30 dagar ta fram en plan för att krossa IS. Bland annat vill Trump se om man kan hitta fler länder som vill ingå i en koalition mot IS, och om man kan tänja på det regelverk som reglerar USA:s krigsföring.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.