Regeringen vill nu att försvarsbudgeten ska nå 2 procent av BNP. Det meddelade statsministern under torsdagens pressträff.
– Anslaget ska öka till 2 procent av BNP och vi ska nå dit så fort som det är praktiskt möjligt, säger statsministern.
Dagens besked handlar enligt Andersson inte om att Sverige vill närma sig Nato, där länderna har som mål att nå just 2 procent av respektive BNP i sina försvarssatsningar.
– Vi kommer med det här beskedet för att vi bedömer att det behövs för att stärka det svenska försvaret för att vi ska kunna vara trygga i Sverige, säger statsministern.
Andersson beskriver beslutet som ett stort och viktigt. Dagens besked handlar om den svenska säkerheten säger hon.
– Fler unga kommer behöva göra värnplikt och bidra till det militära försvaret, säger Andersson och tillägger att förstärkningar också kommer att röra det civila försvaret.
”Det tar tid att bygga upp”
Försvarsminister Peter Hultqvist säger att utvecklingen inom det svenska försvaret går från att vara ett yrkesförsvar till att ”aktivera värnplikten”.
– Vi vill höja anslagen till försvaret så de når 2 procent av BNP. Det går snabbt att rasera och det tar tid att bygga upp, säger Hultqvist.
– Det är ett stort och omfattande beslut, det tar många många år. Vi vill genomföra det här på ett realistiskt och systematiskt sätt. Det måste göras i samverkan med myndigheterna på försvarsområdet, fortsätter han.
Försvaret måste bygga på en bred civil-förankring säger Hultqvist. Även de parter och länder som Sverige har samarbeten med kommer få en viktigare roll.
– Vi kommer fördjupa våra försvarspolitiska samarbeten ytterligare. Det handlar bland annat om Finland som är vår närmsta partner, säger han och nämner också Nato, Storbritannien och USA.
Försvarsminister Peter Hultqvist för redan samtal med riksdagspartiernas företrädare i Försvarsberedningen med målet att nå en överenskommelse kring hur försvaret kan stärkas redan i år.
Ny beredskapsskatt
Finansminister Mikael Damberg säger att ökningen av anslagen kan ses som en beredningskatt.
– Det går inte att skicka notan till välfärden. Alla ska vara med och betala efter förmåga, säger Damberg och tillägger att Sverige inte är i ett läge att betala av på statskulden.
det inte går att sätta någon direkt siffra på de ökade anslagen.
– Det går inte att sätta en siffra på detta för det beror på vilket år det handlar om, säger Mikael Damberg.
– För 2022 skulle det röra sig om ytterligare 42 miljarder kronor. Men vi menar att det blir bakvänt att landa på årtalet innan vi har fått ta del av myndigheternas underlag.
Enligt Damberg är regeringens förhoppning att kunna nå målet om 2 procent av BNP före Danmark, som har satt ett liknande mål till 2033.
