Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Beiruts ”pigor” slängs ut på gatan

Kvinnorna utanför Etiopiens konsulat.
Foto: Kassem Hamadé

Tesfa och ett 50-tal andra utländska hembiträden sover på trottoaren till Etiopiens konsulat i Libanon mitt under rådande coronakris. De har drabbats värst av dollarraset och den kollapsade ekonomin i landet. 

– Jag har varit utan lön i nio månader, säger Tesfa Nshtilahun. 

En bil stannar utanför Etiopiens konsulat i förstaden Hazmiyeh, bakdörren öppnas och ett nytt hembiträde slängs ut på gatan. Varje kväll sedan flera veckor tillbaka upprepas samma scenario. Libanesiska familjer som inte längre har råd vill bli av med sina ”pigor”. 

– Min arbetsgivare beslagtog mitt pass och mina kläder och dumpade mig här på gatan, säger 21-åriga Tesfa Nshtilahun när Expressen träffar henne utanför Etiopiens konsulat. 

Utländska hembiträden utsätts – av en del familjer – för en brutal behandling. Deras pass beslagtas och de får inte vistas utanför familjens hem. En del av dem lever under fängelseliknande förhållanden. 

”Hon slängde mig på gatan utan mitt pass”

Sedan oktober förra året har Libanon hamnat i en djup ekonomisk kris. Pundets värde rasar, varupriser stiger och tillgång till utländsk valuta är nästan omöjligt. Den amerikanska dollarn används till alla typer av transaktioner men sedan flera månader tillbaka har bankerna i landet slutat betala ut spararnas pengar i dollar. Brist på hårdvaluta får nu många libanesiska familjer att överge sina hembiträden

– Jag har jobbat för familjen i tre år. De bor på landet. Sedan nio månader tillbaka har de inte betalat mig min lön. En kväll för en vecka sedan sa ”madam” (arbetsgivaren) följ med mig. Hon körde mig hit och slängde mig på gatan utan mina tillhörigheter och utan mitt pass, säger Tesfa Nshtilahun från Etiopiens huvudstad Addis Abeba.

Tesfa från Etiopien slängs ut på gatan i Beirut till följd av landets djupa ekonomiska kris och utbrottet av corona.
Foto: Kassem Hamadé

Deras hem är mitt fängelse

Libanon är ett av de länder som har fått mycket kritik från olika människorättsorganisationer för sitt ”kafala” system. I april förra året skrev Amnesty International rapporten ”Their home is my prison”. I den uppmanades libanesiska regeringen att stoppa kafala-systemet som ”utsätter migrantarbetare för exploaterande arbetsförhållanden, tvångsarbete och även människohandel”. 

Hur kan man slänga folk på gatan som sopor?

Kafala-systemet

Det kritiserade kafala-systemet knyter arbetstagarens lagliga uppehållsrätt i landet till avtalet med arbetsgivaren. 

Det finns inte säker statistik över det exakta antalet hembiträden i Libanon. Men arbetsdepartementet registrerade 158000 arbetstillstånd 2012. Flera hembiträden smugglas in till Libanon och hamnar utanför registret. 

De flesta hembiträden kommer från afrikanska och asiatiska länder, fram för allt Etiopien, Bangladesh, Sri Lanka, Filippinerna och Kenya. 

Hana Tesfay är också från Etiopien. Hon har jobbat i Libanon i nio år. Hon kommer till Hazmieh varje kväll både för att visa solidaritet med sina landskvinnor men även för att hjälpa dem. 

Hana från Etiopien har jobbat som hembiträde i Libanon i åtta år. Nu ställer hon upp för sina landskvinnor med råd och hjälp.
Foto: Kassem Hamadé

– Det här är omänskligt. Hur kan man slänga folk på gatan som sopor? Är dessa människor sopor? Först kom revolutionen i oktober förra året och nu corona. Kan inte arbetsgivarna betala ut löner till dessa kvinnor borde de ha låtit de stannat hemma och gett dem mat och tak över huvudet, säger Hana. 

Vädjar till presidenten

Etiopiska konsulatet är stängt. Men Hana har försökt kontakta Etiopiens konsul utan resultatet. Även Expressen har gjort flera försök för att få kontakt med konsulatet men förgäves. Sedan utbrottet av corona har Etiopien infört restriktioner för hemvändande om självbekostad karantän i 14 dagar på hotell. Det motsvarar flera månaders löner för de fattiga arbetarna. 

– Det enda dessa kvinnor vill är att återvända till Etiopien. Flygplatsen i Libanon är stängd men andra länder har hämtat sina medborgare som blivit strandsatta här. Jag vädjar till vår president i Etiopien att hjälpa oss, säger Hana. 

Kassem Hamadé på plats i Libanon under coronakrisen.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.