Bästa vännerna stred mot nazisterna

Den norske motståndsmannen Knut Haukelid deltog i den kommandostyrka som slog ut tungvattenanläggningen i Rjukan för att hindra Nazityskland från att framställa en atombomb. Den dramatiska räden skildras i den prisbelönta tv-serien Kampen om tungvattnet i SVT.

Haukelid spelar en central roll i sista avsnittet när han leder sprängningen av en färja som transporterar tungt vatten. Den aktionen innebar ett stort moraliskt dilemma eftersom civila norrmän dödas.

Redan under andra världskriget var Knut Haukelid och svensken Allan Mann bästa vänner. De ingick i den brittiska specialstyrkan Special Operations Executive (SOE) som ägnade sig åt sabotage och kommandoräder bakom fiendens linjer i det av Nazityskland ockuperade Europa.

Haukelid var en legendarisk norsk krigshjälte och Mann en lika legendarisk svensk, som frivilligt kämpade för Norge och de allierade. Allan Mann var den mest dekorerade svensken under andra världskriget och blev en av de mest kända svenska officerarna under efterkrigstiden. Han utbildade generationer av svenska militärer i närstrid  och han såg till att vännen Haukelid kom för att föreläsa för elitförband i Sverige.

– Allan Mann var en av Sveriges mest kända och uppskattade officerare i modern tid. I mer än 30 år utbildade han alla blivande officerare i närstrid och gymnastik på Krigsskolan i Karlberg och på baser runt om i landet, säger den militärhistoriske författaren Lars Gyllenhaal.

– Allan var mycket förtegen om sina insatser under andra världskriget. Men han var Sveriges mest legendariske frivillige på de allierades sida.

– Han var med i den stora amfibielandstigningen i Nordnorge 1940. Han deltog av allt att döma i räden mot Dieppe 1942. Han genomförde 52 kuriruppdrag för SOE från Sverige in i det ockuperade Norge, säger han.

Anhöriga och andra som kände Allan Mann beskriver honom som mycket tystlåten och ovillig att tala om sina krigserfarenheter. Därför finns det mest fragmentariska uppgifter om hans insatser i Finland, Norge och vid andra fronter. Men Lars Gyllenhaal och Lennart Westberg lyckas i sin bok "Svenskar i krig 1914-1945" ge en samlad bild av hur bondsonen från Töreboda i Västergötland blev krigshjälte och officer utan att ens göra sin värnplikt i Sverige, utan att ens hinna mönstra.

Stred mot Sovjetunionen

Allan Mann var 18 år och svensk juniormästare i brottning när han 1939 gick med i den svenska frivilligkåren som kämpade på den finska sidan efter Sovjets angrepp på Finland. Efter finska vinterkrigets slut gav han sig omedelbart ut i ett nytt krig. Den 11 april 1940 reste han till Norge för att slåss mot tyskarna, som bara två dagar tidigare hade anfallit Norge och Danmark.

Han har själv berättat att han följde med sina norska vänner, som varit frivilliga i Finland, när de skulle hem och kämpa för sitt eget lands frihet. Och att det skulle ha känts som "ett svek mot ett kamratgäng" om han inte hade ställt upp.

Allan Mann kom till södra Norge där det rådde kaos efter det tyska blixtangreppet. Han lyckades ta sig till Nordnorge där det fortfarande fanns organiserat norskt motstånd. Där deltog han i det stora motangreppet den 28 maj när norrmännen med svåra förluster lyckades återerövra staden Narvik från tyskarna. Mann ingick i ett norskt förband som kämpade sida vid sida med trupper från franska främlingslegionen. Några dagar senare sårades han i strid och räddade livet på en svårt skadad främlingslegionär, som han släpade 19 timmar i snön över gränsen till Sverige.

Riddare i franska Hederslegionen

För sin insats utnämndes han till riddare i franska Hederslegionen, en av många krigsutmärkelser han senare bar med stolthet.

Därefter rekryterades Mann av brittiska SOE. Han tjänstgjorde som kurir in i Norge, han fick utbildning i fallskärmshoppning och närstrid i Storbritannien och han ledde känsliga underrättelseoperationer i Norge, allt enligt "Svenskar i krig 1914-1945". Tillsammans med vännen Haukeli ingick han i det norska SOE-förbandet Kompani Linge.

– Har man varit med om kriget blir man ganska ödmjuk. Man glömmer inte att man bara var en av många som genomförde jobbet. Och att man hade tur som kom tillbaka, sade Allan Mann till Expressen 1981.

Efter kriget stannade Mann i Norge där han utbildade sig till gymnastiklärare och undervisade vid norska Krigsskolan. Han återvände 1956 till Sverige där han blev lärare i fysisk träning vid Krigsskolan i Karlberg. Han fick kaptens grad trots att han inte gjort svensk värnplikt.

– Han var liten och såg inte särskilt imponerande ut. Men den som varit med om hans övningar glömmer det aldrig. Han utvecklade en enorm kraft med de kommandometoder han lärt sig i SOE, säger Lars Gyllenhaal.

"Legend inom försvaret"

Den pensionerade officeren Sten Bråkenhielm minns Allan Mann från sin utbildning  och från en fjällvecka i Jämtland 1968 där den blivande kungen, kronprins Carl Gustaf, var med bland kadetterna.

– Allan var mycket populär, en legend inom försvaret. Han var entusiasmerande och gav alltid beröm. Till skillnad från många av de andra lärarna på Karlberg var han öppen och vänlig, säger Sten Bråkenhielm.

– Han talade inte mycket om kriget, men vi visste att han var krigshjälte. Det syntes på utmärkelserna han bar på uniformen. Och han tog dit Knut Haukelid som höll föredrag för oss, säger han.

Allan Mann bar åtta krigsdekorationer från fyra länder: Norge, Finland, Frankrike och Storbritannien. Dottern Benedikte Akker berättar att Knut Haukelid och hennes far träffades ofta, både i Norge och Sverige.

– Kriget var hela tiden närvarande. Jag minns att de pratade väldigt mycket om den sprängda färjan. Som tonåring var jag upprörd över att man offrade civila, men Knut förklarade ingående och pedagogiskt hur de försökte hindra kvinnor och barn från att gå ombord, säger Benedikte Akker.

– Pappa var en stor idealist, han stöttade och inspirerade mig. Han sa alltid: "Stå upp för det du tror på, ibland måste du kämpa för det", säger hon.

Knut Haukelid, som blev norsk general, avled 1994. Hans vapenbroder Allan Mann dog 2005.

– Allan Mann personifierar de bortglömda svenska hjältarna som engagerade sig för Norge. Han ställde upp redan i tidigt i kriget när ingen visste hur det skulle gå, säger Anders Johansson, författare till "De glömda agenterna –  norsk-svenska vapenbröder mot Nazi-Tyskland".

– Norge var missnöjt med att Sverige inte gjorde mer. Den svenska regeringen hukade inför hot. Men enskilda som Allan Mann räddade det svenska anseendet, säger han.