Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Barnläkaren får inte jobba – trots läkarbrist

Foto: FAKSIMIL SVT.SE

Barnläkaren Walaa Mahmoud kom till Sverige från Syrien för tre år sedan.

Här vill hon fortsätta arbeta som läkare men har svårt att klara det kunskapsprov som krävs för att få en svensk läkarlegitimation, skriver SVT Nyheter.

Hon menar att Socialstyrelsen ställer för höga krav i kunskapstestet.

Det har gått tre år sedan 36-årige Walaa Mahmoud kom till Sverige från Syriska Aleppo. Där hade hon arbetat som barnläkare i sju år - ett yrke som hon vill fortsätta att praktisera i Sverige.

Men för att få en läkarlegitimation i Sverige, vilket är ett krav för att arbeta som läkare, måste hon först klara av ett kunskapsprov.

Kunskapsprovet är för svårt

Walaa har inte klarat av provet och menar att det är orimligt svårt. Hon berättar för SVT, som var först med att skriva om hennes historia, att hon totalt studerat i elva år i hemlandet. Nu tycker hon att Sverige inte tar tillvara på hennes kompetens.

Hon menar att Socialstyrelsen ställer orimligt höga krav.

– Jag förstår att de behöver kvalitet men de måste hjälpa oss på något sätt. Kanske genom någon specialkurs för utländska läkare, säger hon till SVT.

Enligt henne var det endast fem av 60 utländska läkare som blev godkända när hon gjorde kunskapsproven.

– Mina kolleger flyttar till andra länder som exempelvis Tyskland för där är det lättare att få jobb. Det är ett stort slöseri för Sverige, säger Walaa till SVT.

En del kritik har framförts

Just nu har hon en praktikplats på Kardiologmottagningen på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping, men eftersom hon inte har en legitimation kan hon bara gå bredvid sina kolleger och observera.

Hon har två försök till på sig att klara kunskapsprovet, som enligt Socialstyrelsens regler måste ske inom två år.

För att säkerställa att utländska läkare har samma kunskaper som en svensk person med läkarexamen ska man kunna tillräcklig svenska, ha klarat kunskapsprovet och ha genomfört en praktisk tjänstgöring på sex månader.

Tidigare räckte det med endast praktik, men sedan första juli 2016 gjordes reglerna om.

Finns ett snabbspår

– Om man har en utbildning som är genomförd i ett land utanför EU gäller kraven att ha fullgjort en utbildning och genomförd AT. Vi har satt samman ett system för att de som kommer hit ska kunna visa att de har det, säger Åsa Wennberg, jurist på Socialstyrelsen.

– Reglerna om legitimation finns för att den som säker vård ska veta att den du går till har en viss utbildning. Det är ett garantibevis för att du har den utbildningen du ska ha för ett yrke.

Redan i dag finns ett snabbspår för läkare, sjuksköterskor och apotekare som har utbildning från ett utomeuropeiskt land som Arbetsförmedlingen ansvarar för.

– Det finns vissa åtgärder i form av introduktionskurser som man kan gå för att få hjälp ed hur man ska förbereda sig inför provet, säger Åsa Wennberg.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.