Siffrorna från kronofogden talar sitt tydliga språk: barn vräks i Sverige och utvecklingen går åt fel håll. När kronofogden 2008 började föra statistik över antalet barn som vräks sjönk siffrorna först. Men sedan har de klättrat uppåt igen.
Barnombudsmannen Fredrik Malmberg är bekymrad:
- Barn drabbas oerhört hårt när de tvingas bryta upp från hem, skola och kompisar. Regering och riksdag måste sätta mycket mer press på kommunerna för att lösa det här.
Kräver ny lagstiftning
Han och rikskronofogden Eva Liedström Adler har tröttnat och kräver att regeringen agerar och lagstiftar för att tvinga kommunerna att agera, skriver Göteborgs-Posten.
Men den ansvariga ministern, Maria Larsson (KD), tänker inte skärpa lagen.
- Nej, det är inte den väg vi har valt hittills. Skyddet finns ju egentligen redan i socialtjänstlagen, man ska ge sådant stöd till sina invånare. Men socialtjänstlagen är en ramlag som inte ska ge sådana detaljföreskrifter. Därför arbetar vi i stället med att stödja kommunerna, säger Maria Larsson till GP.
En av familjerna som lever under vräkningshot bor i Sköndal i södra Stockholm. Den lilla ettan på 35 kvadratmeter har varit Najia Zaitanes och hennes son Habibs hem i två år. Området är lugnt, nära till naturen och Habibs skola och kompisar.
- Vi trivs jättebra här, på sommaren kan man gå och bada och jag är inte orolig för min son när han är ute, säger Najia.
Tvingas ut inom ett år
Nu har deras tillvaro slagits i kras. Några dagar före jul fick Najia mardrömsbeskedet: de är tvungna att lämna bostaden inom ett år.
- Jag kan inte sova, och tänker hela tiden att snart är det jul igen. Jag vet inte vad som händer med oss. Det är ett helvete, säger hon.
Lägenheten är en personalbostad. På grund av att Najias arbetsplats, äldreboendet Skogsbyns gästhem, läggs ner mister hon både jobb och bostad. Hennes och Habibs lägenhet ska förvandlas till studentboende.
- Jag förstår inte varför vi inte kan få bo kvar tills vi hittar något annat, och inte ha en tidsgräns, säger Najia.
Direktorn för Stora Sköndal, Åsa Hallberg förklarar att det är omöjligt:
- Vi får inte enligt detaljplanen, det måste vara personalbostäder. Det hade verkligen varit enklast för oss att låta folk bo kvar, säger hon till tidningen Kommunal- arbetaren som skrivit om ned- läggningen av äldreboendet.
För Habibs del innebär en flytt ett uppbrott från kompisar, skolkamrater och fotbollsträningen.
- Det är tråkigt om vi måste flytta, jag vill bo kvar här, säger han.
"Tittar bara på inkomsten"
Najia ägnar all ledig tid åt att söka både ny bostad och nytt arbete. Men just nu har hon bara jobb fram till maj. Många värdar anser därför att hon inte duger som hyresgäst.
- De tittar bara på inkomsten. Det hjälper inte att jag säger att jag vet att jag kan betala.
Hon har även varit i kontakt med socialtjänsten.
- Men eftersom jag inte är alkoholist och inte arbetslös ännu säger de att de inte kan göra något. Varje lösning man kollar upp slutar bara med att det tar stopp. Jag vill inte tänka på den dagen vi måste lämna den här bostaden.
