Över 300 har åkt från Sverige för att strida för IS och över 150 har återvänt, enligt Säpo.
Men när demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) i SVT:s "Agenda" i kväll fick frågan hur många av de återvändande som avradikaliserats, blev svaret:
– Ingen vet.
På frågan hur många som fått hjälp med sociala insatser svarade hon:
– Det handlar om ett 10-, 20-, 30-tal personer som blivit bemötta av våra kommuner. Det är alldeles för få. Vi måste samverka mycket bättre. Polisen, Socialstyrelsen och Säpo måste jobba tillsammans. Det är många kommuner där man inte ens vet vem som har ansvaret.
"Väldigt dåligt förberedda"
I januari berättade Säpochefen Anders Thornberg att man har förberett sig för att hantera terrordåd i Sverige. Enligt honom är det största säkerhetshotet den våldsbejakande islamistiska extremismen.
– Kommunerna är väldigt dåligt förberedda på att hantera återvändare. Hela EU:s säkerhetsapparat har varnat för detta länge. Dessutom har två av våra IS-återvändare, Osama Krayem och Mohammed Belkaid, varit delaktiga i terrorattackerna i Paris och Bryssel, säger Magnus Ranstorp, terroristforskare vid Försvarshögskolan.
– Mycket arbete läggs på demokratifrämjande insatser och det är viktigt men väldigt lite läggs på skarpa insatser. Polis, socialtjänst och kommun måste jobba med uppsökande verksamhet, göra riskbedömningar och sätta in åtgärder. Det är en samhällsinvestering. Man måste få in religiöst skolade.
"Varit väldigt sen"
Magnus Sandelin, journalist och författare som granskar jihadismen i Sverige, håller med.
– Sverige har varit väldigt sen i starten. Med tanke på det oerhört stora allvaret och att så många har rest från Sverige så borde vi ha full beredskap för att hantera de här återvändarna, men så är tyvärr inte fallet. Ett annat problem är att Säpo inte alltid delar med sig av informationen om att en person kommit hem från IS till andra myndigheter.
