Axel Stål är den pseudonym han använder för att skydda sina barn och andra anhöriga i Sverige från så kallade ”gudskrigare från Islamiska staten” som kan tänkas vilja hämnas för saker han återger i boken.
Sedan 2014 deltar den före detta svenske elitsoldaten i de kurdiska Peshmergastyrkornas kamp för att bekämpa terrorsekten Islamiska staten.
LÄS DEL 1: Svenska elitsoldaten har stridit i Irak i 11 år
Axel Stål uppger att han har varit med i flera strider, bland annat genom att markera IS-mål för koalitionens stridsflyg. Men han har också själv skjutit och troligen dödat IS-terrorister.
– Det är sannolikt så, men jag vet inte. Jag har skjutit på dem. Det har bland annat varit ett par tillfällen som inte är med i boken, säger han.
Blev skjuten på plats
En händelse som däremot återges i ”Kontakt! En svensk krigsman i kampen mot terrorn” är när en IS-soldat togs till fånga under en offensiv mot Sinjar. Axel Stål berättar att han närvarade vid förhöret av den unge mannen. Sedan lämnade svensken honom till sin vän, ett befäl i de kurdiska styrkorna. Ett par minuter senare hördes ett enda skott.
– Han blev skjuten på plats, säger Axel Stål om IS-soldaten.
Vad tycker du om det?
– Jag tycker att det är mindre bra. Han skulle ha transporterats bakåt och rannsakats i domstol.
Är det exempel på ett krigsbrott?
– Ja, det är ett krigsbrott.
Känner du dig ansvarig för att detta har kunnat ske?
– Nej, jag visste inte vad som skulle inträffa i situationen. Det visste jag inte.
Läs Magnus Falkehed: Säkerhetsföretagen skapar egna lagar
Rättegång ett måste
Mark Klamberg, docent i folkrätt vid Stockholms universitet, håller med om att händelsen med den ihjälskjutne fången sannolikt är ett exempel på en krigsförbrytelse.
– Fångar ska man behandla humant och väl. Sedan kan man tänka sig att det kan vara dödsstraff i Irak, för de gärningar IS-soldaterna har genomfört. Men då måste det vara en rättegång. Av det du beskrivit verkar det inte ha varit någon rättegång. Då är det krigsförbrytelse.
Sedan är frågan om svensken är medskyldig. Det finns för lite fakta för att dra slutsatser, resonerar Mark Klamberg.
– Det beror på om han visste att den tillfångatagna soldaten skulle dödas senare. Det beror också på vilken position svensken hade, om han var överordnad den här personen i kurdiska styrkorna, det verkar han inte vara, säger han.
Mark Klamberg nämner exempel på fall när militärpolis lämnat över fångar till en milis, som sedan dödat dem. Då har militärpolisen blivit juridiskt ansvariga.
– Även om man inte kommer fram till att han är juridiskt ansvarig så är det möjligt att man kan ha ett slags moraliskt ansvar.
Krigsbrott – det här gäller
* Krigsförbrytelser kan exempel vara gärningar som att döda, misshandla eller plundra i samband med en väpnad konflikt eller ockupation. Straffet är fängelse i högst sex år eller, om brottet är grovt, lägst fyra år och högst arton år eller livstid.
* Sedan 1 juli 2014 finns i Sverige en ny lag om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.
* Brotten kan utredas i Sverige oavsett var de har begåtts och av vem. Om den misstänkte inte är svensk medborgare kan personen i vissa fall utlämnas till sitt hemland eller till det land där brottet begåtts för att lagföras där. I annat fall ska brotten utredas här. Inom svensk polis är det Krigsbrottskommissionen som ansvarar för detta.
Källa: Polisen.
Kan bli föremål för undersökning
Chefsåklagare Lise Tamm och vice chefsåklagare Marie Lind Thomsen vid Internationella åklagarkammaren vill bara uttala sig generellt.
– När det gäller händelser som skulle kunna bli föremål för en förundersökning så ska vi åklagare helst inte uttala oss. Det här kan vara något som vi kommer att behöva titta på och bedöma om det kan vara tal om brott och i så fall vilket. Vad finns det för uppgifter i boken? Är det något vi behöver gå vidare med? Det är svårt att säga något i förväg utan att ha hela bilden klarlagd. Därför är det svårt för oss att uttala oss, säger Marie Lind Thomsen.
Om man varit närvarande, kan det räknas som att man är medskyldig till brott?
– Det är alldeles för många olika omständigheter man måste titta på för att kunna bedöma om det skulle kunna vara ett brott eller inte, säger hon.
Chefsåklagare Lise Tamm:
– Vi kan bara åtala dem som vi har jurisdiktion för. Om personerna är namngivna och befinner sig i Sverige så kan de bli föremål för en undersökning. Men om de finns i Kurdistan och inte är här kan inte vi göra något åt det. Om de inte är svenska medborgare, då kan vi begära dem utlämnade.
– Jag tänker mig dock att hans förläggare redan hjälpt honom att undersöka vad som är kriminellt och inte, så att han inte skriver att han gjort saker som han kan bli åtalad för.
FRÅN BOKEN: Läs Axel Ståls berättelse om den dödade mannen
Läs Magnus Falkehed: Säkerhetsföretagen skapar egna lagar
