Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Avhysning av olagliga migrantläger ett lotteri

<p>Expressens Gusten Holm intervjuar en migrant, som vill vara anonym, i ett läger. Han är rädd för att bli avhyst.</p>Foto: Anna-Karin Nilsson
<p>Myndigheternas agerande mot migrantlägren skiljer sig åt.</p>Foto: Anna-Karin Nilsson
<p>Sven Hovmöller lär migranter ord på svenska i kulturhuset Cyklopen.</p>Foto: Anna-Karin Nilsson

Olagliga migrantläger finns över hela landet.

Men myndigheternas agerande mot bosättningarna skiljer sig kraftigt beroende på var de ligger.

Det visar Expressens kartläggning.

Förra året fattade kronofogden beslut om avhysning av totalt 619 markockupanter i Stockholm - men bara två i Malmö.

Fyra fall av markockupation

Här är några av de fall de senaste månaderna där kronofogden fattat beslut om särskild handräckning rörande markockupation.

30 oktober: Mölndal

■ 17 personer bor sedan två veckor på parkeringen till Åby travbana. "Bosättningen innebär stora olägenheter för sökanden och dess besökare. Stora sanitära olägenheter uppstår vid nerskräpning och dumpning av avfall."

29 oktober: Lysekil

■ En villaägare har begärt avhysning av sex personer som vistas i hans hus. De har "berett sig tillträde genom att bryta sig in i huset, koppla in sig på elen och riva ner förspikningar vilka satts upp förra gången som polis var på plats. Svarandena uppträder störande för grannar och har fått tydliga instruktioner att man inte får vistas på platsen."

15 september: Upplands-Bro

■ Ett stort läger har uppstått på en privat fastighet. 14 personer har identifierats av polisen, men enligt en kommuntjänsteman som besökte lägret i slutet av augusti var det 19 tält och ett 50-60-tal personer på platsen. ockupationen sägs innebära "en sanitär olägenhet".

1 september: Arvidsjaur

■ Fyra personer har olovligen byggt ett skjul och presenningar på fastigheten invid järnvägen. Kronofogden beslutar om avhysning. "Det är direkt olämpligt att bosätta sig på järnvägsområdet då det finns risk för personskador", skriver markägaren i sin begäran om handräckning.

Olagliga läger

■ På senare år har flera större tillfälliga bosättningar byggts upp av EU-migranter på olika platser i landet och kring de större städerna. Det är ofta människor som lever i svår fattigdom i sina hemländer.

■ Lägren har etablerats både på offentliga platser och på privat mark. För markägare kan de innebära olägenheter i form av skadegörelse, nedskräpning och brandrisk.

■ Enligt allemansrätten har alla tillgång till naturen oberoende av markägarens samtycke. Men större bosättningar under en längre tid ligger utanför allemansrätten och kräver markägarens samtycke.

■ Om lägret är på en offentlig plats kan polisen avhysa de boende med stöd i ordningslagen.

■ Om det ligger på privat mark får markägaren får i stället vända sig till Kronofogdemyndigheten för att ansöka om särskild handräckning.

■ Ansökan ska innehålla identitetsuppgifter på dem som ska avhysas. Kronofogden hjälper inte till med identifiering.

■ Kostnaden för att få ett beslut om särskild handräckning verkställt är 600 kronor per person som ska förmås att flytta. Eftersom svaranden i många fall saknar betalningsförmåga är det ofta den sökande som får stå för kostnaderna.

■ I september tillsatte regeringen en utredning som ska ge förslag på hur markägares möjligheter att få handräckning vid otillåtna bosättningar kan förbättras.

I kulturhuset Cyklopen i södra Stockholm pågår svenskundervisning för en grupp EU-migranter. Sven Hovmöller, aktiv i Hem, föreningen för bostadslösa EU-migranter, skriver enkla ord på ett papper och eleverna skriver samma ord på sina papper. Bland de ord han lär ut, som "häst", "hund", "uppe" och "nere", finns också det svårstavade "presenning".

– Presenning är ett ord som de har användning för, säger Sven Hovmöller.

Flest avhysta i Stockholm

Han syftar på lägren som EU-migranterna bor i, och som de gång på gång måste bygga upp på nytt. Flera av dem säger att de har blivit avhysta fler gånger än de kan räkna till.

Stockholm är den kommun i landet där flest markockupanter blir avhysta.

Förra året fattade kronofogden beslut om avhysning av totalt 619 markockupanter i Stockholm. Det kan jämföras med Malmö, där kronofogden fattade beslut om två personer.

Hade 150-200 boende

I tisdags morse rullade grävskoporna in i Sorgenfrilägret i Malmö. Det blev slutet för den största och mest omdiskuterade olagliga bosättningen i Sverige i modern tid, med 150-200 boende.

I Malmö var det inte kronofogden utan miljöförvaltningen som till sist drev igenom tömningen av lägret, mer än ett och ett halvt år efter att det etablerades.

Bakgrunden till dröjsmålet är att EU-migranterna bodde på en privat fastighet. Fastighetsägaren ansökte om att kronofogden skulle avhysa dem, men kronofogden sa nej. De boende i lägret var inte identifierade, och då får myndigheten inte avhysa dem. Polisen å sin sida ansåg sig inte ha lagligt stöd för att hjälpa fastighetsägaren med id-kontroller.

– Jag kan inte beordra mina poliser till en tjänsteåtgärd om jag inte vet att jag har rätt att utföra den. Och när vi kollade upp det med våra jurister så fick vi beskedet att vi inte får identifiera människor i det syftet åt någon annan, sade polismästare Mats Karlsson vid Malmöpolisen till SVT:s "Uppdrag granskning" i september.

95 procent av ärendena

Martin Valfridsson, nationell samordnare för arbetet med utsatta EES-medborgare, sade nyligen i Ekots lördagsintervju att det måste råda nolltolerans mot de EU-migranter som slår läger på privat eller kommunal mark. Nyligen tillsatte regeringen en utredning som ska ge förslag på hur man kan underlätta avhysningar. I uppdraget ingår bland annat att se över polisens möjlighet att göra id-kontroller åt markägare.

Men på andra håll i landet gör polisen redan i dag regelmässigt id-kontroller åt markägare som vill avhysa markockupanter. Utöver Stockholms län gäller det främst Uppsala län och Västra Götalandsregionen.

Skillnaderna mellan hur polisen agerar i olika delar av landet visar sig tydligt i Kronofogdemyndighetens statistik.

Omkring 95 procent av alla kronofogdens beslut om avhysning av markockupanter förra året gällde ärenden i Stockholms län, Västra Götaland och Uppsala län. Trenden ser likadan ut under första halvåret i år.

I Uppsala har polisen under hösten flera gånger hjälpt både kommunen och privata markägare att identifiera markockupanter. Men Uppsalapolisens presstalesman Christer Nordström säger att frågan om att tvinga till sig någons identitet aldrig har blivit aktuell.

– Vad jag kan erinra mig har det här aldrig varit något problem. Vi frågar och då berättar de. I allmänhet har de uppträtt väldigt korrekt, även om man naturligtvis kan vara förbannad och så.

"Öppen och oreglerad fråga"

Sven Hovmöller från föreningen Hem delar Christer Nordströms bild av hur identifieringen vanligtvis går till.

– Polisen åker dit på kvällstid eller tidig morgon, medan de är hemma, och säger: "vi ska titta på era ID-handlingar". Då ställer de upp sig på raka led. På det sättet underlättar de polisens arbete. De vet inte att det är helt okej om de springer till skogs. De är vana vid att om de springer så springer den rumänska polisen efter och slår dem. Vi försöker tala om för dem att det gör inte svensk polis, säger han.

Tolkningarna av lagen skiljer sig alltså beroende på var i landet man är. Vem har rätt?

Johan Munck är tidigare ordförande för Högsta domstolen och har bland annat skrivit en lärobok om polislagen:

– Frågan är om polisen får använda sina maktbefogenheter för att ta reda på identiteten - fråga kan ju vem som helst göra. Polislagen ger inte uttryckligen polisen befogenheter att ta reda på någons identitet för enskilda personers räkning. Detta är en öppen och oreglerad fråga.