Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Åtgärderna mot gängvåldet delar svenska folket

58 procent tror att problemen med gängkriminalitet kommer öka det närmaste året. Det visar en mätning från Expressen/Sifo som publicerades på fredagen.
Amir Rostami, polis och kriminolog som forskar om organiserad brottslighet.
Foto: URBAN BJÖRSTADIUS

Ökade polisresurser, sociala åtgärder och hårdare straff.

Det är svenskarnas främsta förslag för att minska gängvåldet, enligt en mätning från Expressen/Sifo.

Kvinnor tror i betydligt högre utsträckning på sociala insatser – medan män föredrar straffskärpningar. Åsikterna går också kraftigt isär mellan olika partiers väljare.

– Lagstiftningen har skärpts på en rad områden, men ändå ser vi inte effekter på skjutningarna, säger kriminologen Amir Rostami.

Nära sex av tio tror att våldet kommer att öka det närmaste året, och över hälften av de tillfrågande har litet förtroende för politikernas och myndigheternas möjligheter att minska gängbrotten. 

Hur man ska komma tillrätta med gängkriminaliteten är omtvistat bland politiker och experter. I Sifo-undersökningen har svenskarna fått välja tre åtgärder som de anser är viktigast för att minska gängvåldet. 

De åtgärder som värderas högst är ökade polisresurser, tidiga sociala åtgärder och hårdare straff för gängvåld.

– Det här är också frågor som det har varit en diskussion om, säger Toivo Sjörén, opinionschef på Sifo.

Vill se ökade polisresurser

Nästan varannan svensk tycker polisen ska få utökade resurser. Regeringens mål är att det ska finnas 10 000 fler polisanställda år 2024 och justitieminister Morgan Johansson (S) sa nyligen att satsningarna har lett till ”fler poliser än någonsin”.

Men huruvida Sverige har fler poliser än någonsin beror på vilken siffra man tittar på. En granskning av SVT i januari visade att antalet poliser per 100 000 invånare har minskat jämfört med för tio år sedan.

Åtgärderna som toppar mätningen värderas något olika mellan män och kvinnor. 54 procent av kvinnorna tycker att det är viktigast att satsa sociala åtgärder, jämfört med 32 procent av männen. Skärpta straff för gängvåld är i stället den viktigaste åtgärden bland män, vilket prioriteras av 49 procent av männen respektive 34 procent av kvinnorna.

– Män är också generellt mer inriktade på lag- och ordningsfrågor, så det är kanske inte helt otippat, säger Toivo Sjörén. 

Även mellan partisympatier finns stora skillnader i föreslagna åtgärder. Två av tre SD-väljare värderar hårdare straff högst, och även M-väljare ser straffskärpningar som den viktigaste lösningen med 58 procent. Bland socialdemokrater ser bara 33 procent skärpta straff som en prioriterad lösning, och för vänsterpartister är siffran 15 procent.

Bland V-väljare och MP-väljare anser i stället tre av fyra att sociala åtgärder bör prioriteras högst, men också socialdemokrater och centerpartister anser att sociala insatser är viktigare än snittsiffran, med 59 respektive 64 procent. Där är siffran för SD-väljare endast 15 procent.

Dubbla straff i Danmark

I de inrikespolitiska diskussionerna om hur Sverige ska stoppa gängvåldet har flera politiker och debattörer pekat mot Danmark. Där ger lagen bland annat möjlighet att dubbla straffen för brott som utförs av gängkriminella.

Kriminologen Amir Rostami forskar om organiserad brottslighet och har följt utvecklingen i grannlandet under flera år. Han anser att Danmark har lyckats tygla våldet, delvis genom bättre samarbete mellan olika myndigheter och aktörer.

– Det danska förhållningssättet skiljer sig mot det svenska genom att det är lite mer verkstad. Man bestämmer sig för någonting och genomför det ganska kraftfullt, medan vi i Sverige tenderar att stanna upp i byråkratin. Vi har en konsensuskultur som också gör att vi krånglar till saker.

Många av åtgärderna som efterfrågas i mätningen låter bra på papperet, men är desto svårare att genomföra, enligt Amir Rostami. Han anser att hårdare straff och ökade polisresurser är beroende av att uppklaringsgraden är hög, för att de gängkriminella ska kunna lagföras.

– Polisen har de senaste åren haft kraftigt ökade resurser sett till budgeten och lagstiftningen har skärpts på en rad områden, men ändå ser vi inte effekter på skjutningarna. Många verktyg är korrekta men de behöver också användas rätt för att ha en effekt, säger kriminologen.

Amir Rostami föreslår en sorts haverikommission för att utreda problembilden och gå till botten med vilken effekt lagstiftning och brottsförebyggande program sedan 90-talet har haft på gängkriminaliteten.

– Vi behöver de övergripande penseldragen. Annars slänger vi in förslag och åtgärder som har väldigt kortsiktiga effekter. 

Ökade polisresurser och hårdare straff

Fråga: Vilka av nedanstående åtgärder tror du är viktigast för att minska gängvåldet? Välj max tre stycken.

Ökade polisresurser: 48 procent.

Sätta in sociala åtgärder tidigare: 43 procent. 

Hårdare straff för gängvåld: 41 procent.

Hårdare straff mot de under 18 år: 31 procent. 

Ökad satsning på skolan: 29 procent.

Utreda och åtala även för mindre brott: 20 procent.

Ökad satsning på fritidsgårdar: 19 procent.

Hårdare sanktioner mot unga under 15 år: 17 procent.

Mer övervakning på allmänna platser: 16 procent. 

Ökade resurser till domstolar: 9 procent.

Sänka beviskraven för gängbrott: 7 procent.

Viktigaste åtgärderna – utifrån kön

Kvinnor

1) Tidigare sociala insatser (54 procent)

2) Ökade polisresurser (48 procent)

3) Hårdare straff för gängkriminella (34 procent) och ökad satsning på skolan (34 procent)


Män

1) Hårdare straff för gängkriminella (49 procent)

2) Ökade polisresurser (48 procent)

3) Hårdare straff för de under 18 (37 procent)

Viktigaste åtgärderna – utifrån partisympatier

Socialdemokraterna

1) Tidigare sociala insatser

2) Ökade polisresurser

3) Ökad satsning på skolan


Moderaterna

1) Hårdare straff för gängkriminella

2) Ökade polisresurser

3) Hårdare straff för de under 18


Sverigedemokraterna

1) Hårdare straff för gängkriminella

2) Hårdare straff för de under 18

3) Ökade polisresurser


Centerpartiet

1) Tidigare sociala insatser

2) Ökade polisresurser

3) Ökad satsning på skolan


Vänsterpartiet

1) Tidigare sociala insatser

2) Ökad satsning på skolan

3) Ökad satsning på fritidsgårdar


Kristdemokraterna

1) Ökade polisresurser

2) Hårdare straff för de under 18

3) Hårdare straff för gängkriminella


Liberalerna

1) Tidigare sociala insatser

2) Ökad satsning på skolan

3) Hårdare straff för gängkriminella


Miljöpartiet

1) Tidigare sociala insatser

2) Ökad satsning på skolan

3) Ökade polisresurser

Så gjordes mätningen

Målgrupp: Allmänheten 18-79 år.

Undersökningsperiod: 11-13 augusti 2020.

Metod och urval: Webbintervjuer i Kantar Sifos slumpmässigt rekryterade panel.

Antal genomförda intervjuer: 1 000.

Beställare: Expressen.

Se mer:

Polisens särskilda insats lyckades inte minska antalet skjutningar nationellt

LYSSNA: Verkställande utskottet, Expressens podd om politik: Ett sponsrat instagraminlägg från Nya Moderaterna 

Expressens politikredaktion gör podden Verkställande utskottet.
Foto: ANNA-KARIN NILSSON

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.