Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Åsa, 50, hittade sitt livs kärlek i Gambia

Åsa hade varit singel i 22 år när hon förälskade sig i chauffören Babo. Foto: CHRISTOFFER HJALMARSSON
Åsa är undersköterska och jobbar som timvikarie för att kunna vara flexibel och resa till Gambia. Foto: CHRISTOFFER HJALMARSSON
”Det klickade direkt, men jag vågade först inte tro att det skulle bli mer än en semesterflört”, säger den 50-åriga undersköterskan från Degerfors. Foto: CHRISTOFFER HJALMARSSON

KOLOLIOMRÅDET, GAMBIA. Åsa hade varit singel i 22 år när hon förälskade sig i chauffören Babo.

– Det klickade direkt, men jag vågade först inte tro att det skulle bli mer än en semesterflört, säger den 50-åriga undersköterskan från Degerfors.

Åsa stryker med handen över det långa blonda håret. Hon ler förälskat när hon berättar om Babo som hon lärde känna för ett år sedan då hon för första gången åkte till Gambia.

– En kompis trodde att jag skulle trivas med värmen i Gambia. Tidigare har jag rest mycket till Indien, förklarar Åsa.

Hon lade genast märke till Babo som körde taxin som Åsa ville åka med för att lämna kläder på ett lokalt BB.

– Han var väldigt go och snäll och vi blev ett par nästan direkt. Det var jättejobbigt när jag skulle åka hem efter en vecka, minns hon.

 

Brukar vara tjorvigt att få ta med sin pojkvän in på hotellet

Åsas dotter och svärson kommer tillbaka till uteplatsen på hotell Bakotu med nybakt bröd. Strax dyker även Babo upp.

– Babo fick sova här förra vändan jag var i Gambia, men inte den här gången. Jag bor i det hus som han hyr för det brukar vara tjorvigt att få ta med sin pojkvän in på hotellet, berättar Åsa.

Babo hälsar på Åsa med en puss på kinden och slår sig ner på stolen bredvid henne.

Åsa och Babo föll för varandra. De har inte mötts av några fördomar utan vänner och familj har varit glada. Foto: CHRISTOFFER HJALMARSSON

Vill inte lämna Gambia för Europa 

Många gambier lever på så lite som sju kronor om dagen och 40 procent är analfabeter. Babo, däremot, tillhör medelklassen. Han berättar att han har gått i såväl nioårig grundskola som bilmekanikerutbildning och att han har en egen firma som säljer bildelar. I många år jobbade Babo med att montera ner fordon i Italien och frakta hem delarna till Gambia.

– Men jag hann inte uppleva så mycket av Europa, det var jobb från morgon till kväll. Europa är för stressigt för min smak, säger Babo som tror att han är 42 år.

– Han försörjer sig själv. Men det är klart, han har inte råd att gå ut och äta på restaurang. I de lägena är det jag som betalar, säger Åsa.

Och till skillnad från många andra gambier som drömmer om en framtid i Europa så vill Babo bo kvar i Gambia.

– Jag är äldste sonen och har ett ansvar för min familj. Jag vill utveckla mitt företag i Banjul, säger han.

Kvällen före har Babo, Åsas familj och vänner från Sverige firat Åsas 50-årsdag med en fin buffé med afrikanska rätter, tårta och grillad fisk.

– Babo är så himla fin med min mamma och familj. Det uppskattar jag jättemycket, säger Åsa.

 

LÄS ÄVEN: Maire, 72, gifte sig för tredje gången i Gambia 

 

Jobbar som timvikarie för att kunna resa till Gambia 

Men om vi vrider tillbaka bandet till hemkomsten till Sverige i december 2016 så började Åsa genast spara ihop pengar för att kunna åka ner till Gambia på nytt. Hon jobbade natt för att tjäna bättre, pratade med Babo på WhatsApp uppemot två timmar om dagen och i mars i år bar det i väg till Gambia igen. Då presenterade Babo henne för sin bror och svägerska.

– De är muslimer och frågade förstås vad vi har för planer för framtiden. Här lever man inte som sambo och särbo, man gifter sig. Babo och jag planerar att få vara tillsammans mest hela tiden, men i så fall blir det nog i både Sverige och Gambia, säger Åsa.

Hon fortsätter:

– Babo har inte friat. Det är nog rätt mycket upp till mig hur jag vill ha det. Babo är väldigt europeisk efter åtta år i Italien.

Åsa är undersköterska och jobbar som timvikarie för att kunna vara flexibel och resa till Gambia. Foto: CHRISTOFFER HJALMARSSON

 

Jag är självständig och har varit ensamstående mamma i många år

För att Babo ska kunna få komma till Åsa sex månader krävs det emellertid att hon har fast jobb. Hittills har Åsa föredragit att vara timvikarie för att ha friheten att åka till Gambia ett antal veckor i stöten, men kanske söker hon en vanlig anställning framöver just för att Babo ska kunna hälsa på i Värmland igen.

– Han var på besök i maj i år och träffade mina föräldrar och vänner. Det funkade jättebra.

Babo går åt sidan för att svara i telefonen.

Märker du av några kulturskillnader, Åsa?

– De ser kvinnan på ett lite annat sätt här i Gambia, vill gärna skydda och ta hand om. Det känns bra, men jag är så van att ta hand om mig själv. Jag är självständig och har varit ensamstående mamma i många år. Babo vill till exempel alltid bära min väska.

Hur är maktbalansen mellan er?

– Babo har det rätt okej. Det är klart att jag tjänar mer, men jag vet ingen som är så generös som Babo. Han delar alltid med sig och hjälper så många. Jag märker att många ynglingar här ser upp till Babo.

Har ni märkt av några fördomar?

– Nej, inte alls. Mina kompisar har varit glada och välkomnat Babo och hans familj är go mot mig.

Vad har du för bild av västerländska kvinnor som söker kärlek i Gambia?

– En gång såg jag en kvinna i 75-årsåldern som hade en kille i 20-årsåldern. Han viskade till oss att ”det här är bara pengar”. Det tycker jag är tragiskt.

Du är åtta år äldre än Babo. Vad tänker du om det?

– Ålder skiter jag rätt mycket i, jag blev glad när jag fick veta att han åtminstone var 42. Och min ålder spelar heller inte så stor roll, för Babo vill inte ha egna barn.

När ses Babo och du nästa gång?

– Vi har pratat lite löst om att jag ska åka ner hit på sportlovet, men det är knepigt när man är timvikarie, man vet inte hur och när man får jobba. Eventuellt skulle Babo kunna följa med till Sverige i den vevan. Det får inte gå mer än tre månader utan att vi ses, det klarar vi inte, säger Åsa med ett skratt.

Jag berömmer Åsas vackra, grönmålade naglar.

– Sådana naglar kan jag inte ha när jag jobbar som undersköterska, jag lackar dem när jag har semester och ska träffa Babo.

I huset hemma i Degerfors finns det gott om plats om Babo får besöka Sverige på nytt.

– Det är så härligt att vara kär igen, att ha någon att ringa och prata med. Jag vet inte varför jag var singel i så många år tidigare, men jag fastnade liksom inte riktigt för någon innan jag träffade Babo.