Generalmajor Anders Brännström är känd för att inte tiga still. Han är också veteran från Afghanistan och Kosovo. Hans förmåga att våga tala klarspråk är känd sedan länge och uppmärksammades på nytt i samband med Försvarsmaktens så kallade markstridsdagar tidigare i år. Då gjorde han ett konstaterande som väckte stort uppseende efter en artikel i Expressen.
"Det omvärldsläge som vi upplever och som också framgår av inriktningsbeslutet leder till slutsatsen att vi kan vara i krig inom några år."
Han gjorde uttalande i en broschyr som publicerades inför markstridsdagarna.
Tre månader senare, den 4 april, offentliggjorde Försvarsmakten att Anders Brännström valt att lämna sin tjänst som arméchef.
Annan förklaring
Generallöjtnant Anders Silwer, chef för produktionsledningsstaben sa då detta om Brännström och att han avgår:
– Anders Brännström har under sin tid som arméchef tydligt angett riktningen för arméns verksamhet och genomdrivit en rad viktiga förändringar.
Men det var bara en del av förklaringen till att Försvarsmaktens arméchef valde att lämna ett jobb som han helst velat behålla, enligt intervjun med Officerstidningen.
När Anders Brännström ska ge en förklaring med egna ord låter det helt annorlunda när han talar om Sveriges armé och dess förmåga.
– Jag uppfattar att jag inte har förutsättningar att göra ett tillräckligt bra jobb för armén och min frustration har gradvis växt. Jag talade redan med förra ÖB om detta under sommaren förra året och har fortsatt diskussionen med nye ÖB. Nu har vi lyckats få fram en lösning som fungerar för alla parter, säger Anders Brännström till Officerstidningen.
Pension om två år
Lösningen som Anders Brännström talar om är att han lämnar som arméchef den 1 juni år för att leda den multinationella övningen Viking 18 som hålls just 2018
När övningen är klar går han i pension.
Anders Brännström förklarar i intervjun med Officerstidningen vad som gjort att han inte anser sig kunna göra ett tillräckligt bra jobb som arméchef.
– Armén har drabbats hårdast av att vi har plockat sönder allt i sina beståndsdelar. Flygvapnet och marinen har varit duktigare på att behålla kontroll över sina funktioner, säger han i intervjun.
Det han beskriver som att armén plockats sönder är den interna styrningen inom Försvarsmakten. Arméchefen är egentligen inte chef helt och hållet. Han nämner ett tydligt exempel för Officerstidningen.
Han tar också i intervjun på nytt upp hotet om krig.
- Om du bara tar alla de enskilda faktorer som vi ser som helt uppenbara med konstaterade främmande undervattenskränkningar, Säpos rapporter om ryska krigsförberedelser, kriget i Ukraina, rysk övningsverksamhet och utplacering av Iskander robotar i Kaliningrad med mera, är ju slutsatsen alldeles uppenbar, säger till Officerstidningen.
Styr inte själv
Generalmajorens kritik blir extra frän när han lägger fram hur det fungerar inom Försvarsmakten.
– Krigföringsförmågan finns inom – och består av – de respektive försvarsgrenarna. Vi måste ha försvarsgrenschefer som har ansvar för att hålla samman respektive försvarsgrens utveckling och som är representerade i Försvarsmaktsledningen. Med nuvarande struktur kan vi inte bygga den slagkraftigare Försvarsmakt som politikerna beställt. Vi har inte förutsättningarna för att det ska bli tillräckligt bra, säger Anders Brännström till Officerstidningen.
Soldatens överlevnad viktig
Allan Widman, (L), ordförande i Försvarsutskottet känner igen Anders Brännströms kritik av den interna styrningen inom Försvarsmakten.
Han har inte läst intervjun själv med hade hört talas om den på omvägar.
– Jag tror jag har förstått innehållet, säger Allan Widman.
Det kan tolkas som att Anders Brännström anser att han inte kan leverera den armé som politikerna beställt?
– Jag tror att han pekar på ett par konkreta förhållanden, säger Allan Widman.
Tungrott system
Ordföranden i försvarsutskottet sammanfattar problemet som tycks ha fått Anders Brännström att lämna.
– Det är svårt för varje stridskraftschef att entydigt kunna styra och ta ansvar för sin stridskraft. Man har ju en ledning i Försvarsmakten som handlar om att alla olika "rör" i Högkvarteret ska ha sitt att säga om varje principiellt beslut och det blir väldigt, väldigt tungrott. De specifika hänsyn som måste tas inom varje stridskraft, till exempel armén, får inte genomslag.
Han beskriver det som att varje större beslut inom Försvarsmakten inkluderar varje general i Högkvarteret.
Anders Brännströms tuffa kritik får alltså medhåll av en ledande och insatt försvarspolitiker. Men han har också stöd bland svenska officerare.
Reser runt på förband
Efter sitt beslut att lämna som arméchef har han inlett en resa till arméförbanden. Officerstidningen beskriver bland annat ett tillfälle i Eksjö på Ing 21.
Tidningen rapporterar att filmsalen på Ing 2 var "knökfull" när generalmajoren förklarade skälen till sin avgång. Brännström var under mötet tydlig med att uppmana åhörarna att våga vara öppna med kritik.
Hans uppriktighet uppskattas bland officerare men också av ledande försvarspolitiker.
– Det ska finnas en åsiktspluralism i en myndighet av den här storleken. Jag måste säga att som politiker känner jag sympati för den tanken. Vi måste kunna diskutera vår säkerhet. Den är så pass viktig att den förtjänar en seriös diskussion också inom Försvarsmakten, säger Allan Widman.
Expressen har sökt Anders Brännström.