Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Arbetsrätten – stridsfrågan som kan avgöra vem som blir statsminister

Statsminister Stefan Löfven (S). Foto: SÖREN ANDERSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Annie Lööf (C). Foto: STINA STJERNKVIST/TT / TT NYHETSBYRÅN
Ulf Kristersson (M). Foto: HANNA FRANZéN/TT / TT NYHETSBYRÅN

Socialdemokraterna och Centerpartiet kunde inte komma överens om arbetsrätten.

Det var den största anledningen till att regeringsförhandlingarna i december havererade.

Men hur långt ifrån varandra står partierna i frågan – och hur stor är den?

– Jag säger inte att jag förespråkar en sådan regering, men detta borde absolut inte  stå i vägen för ett samarbete mellan S och C, säger Tommy Iseskog, jurist och en av Sveriges främsta experter inom arbetsrätt.

Efter att Centerpartiet och Liberalerna den 14 november röstade nej till Moderaternas partiledare Ulf Kristerson som statsminister, växte trycket på de två partierna att bidra till en lösning i regeringsfrågan.

I december inleddes regeringsförhandlingar mellan S, MP, C och L. För att släppa fram Stefan Löfven som statsminister krävde C och L en rad sakpolitiska eftergifter från Socialdemokraterna.

Det avgörande området, som till slut fick Centerpartiet att lämna förhandlingsbordet, var arbetsrätten.

– Vi har nått framsteg, men det kvarstår allt för stora skillnader för att C ska kunna släppa fram Stefan Löfven som statsminister, sa Annie Lööf på en pressträff i riksdagen den 10 december.

Annie Lööf (C). Foto: FREDRIK WENNERLUND / STELLA PICTURES FREDRIK WENNERLUND

Skiljelinje i förhandlingarna

Den preliminära överenskommelse som företrädare för de fyra partierna hade enats om två dagar tidigare, och som då skulle förankras i respektive partiledning, innehöll enligt uppgifter till Sveriges Radio följande plan för reformer på arbetsmarknaden:

Arbetsmarknadens parter – facket och arbetsgivarna – skulle få ett år på sig att komma överens om nödvändiga reformer. Om försöken misslyckades skulle förändringar i stället göras genom lagändringar.

Men – C ville specificera vad lagändringarna skulle innebära, S ville inte göra det. Därför sprack förhandlingarna.

Efter att Stefan Löfven därefter röstades ner i processens andra statsministeromröstning, har Socialdemokraterna flera gånger sagt att de är öppna för att återuppta förhandlingarna med Centerpartiet.

Med en vecka kvar till den tredje statsministeromröstningen är det tyst från båda partierna. Med stor sannolikhet pågår förhandlingarna på nytt. Troligen handlar de i så fall om just arbetsrätten.

Annie Lööf (C) och Stefan Löfven (S) under frågestund i riksdagen i maj 2015. Foto: OLLE SPORRONG

”Helt onödigt och helt osakligt”

Så, hur mycket skiljer sig Socialdemokraternas och Centerpartiets syn på arbetsmarknaden?

Tommy Iseskog, jurist och expert inom arbetsrätt, menar att skillnaderna inte borde vara tillräckligt stora för att förhindra ett samarbete partierna emellan: 

– Det är det här som är hela poängen. Det är helt onödigt och helt osakligt om detta hindrar en regeringsbildning. Det betyder inte att jag förespråkar en sådan regering, men om det här är det avgörande hindret, då tycker jag att man målar fan på väggen, säger Iseskog.

Han tycker att debatten om arbetsrätten har varit onödigt polariserad.

– LO gick ut tufft nu, mot Annie Lööf, och sa att ”rör man arbetsrätten så blir det extra val”. Det blir sådana övertoner.

Tommy Iseskog, jurist och expert på arbetsrätt.

Var står S och C i arbetsrätten?

Den stora skiljelinjen mellan Socialdemokraterna och Centerpartiet på arbetsrättsområdet, som slutligen ska ha fått regeringshandlingarna att brista, går vid synen på de så kallade turordningsreglerna.

I nuläget får företag med upp till tio anställda undanta två personer ur turordningsreglerna vid uppsägningar på grund av arbetsbrist.

Centerpartiet, som går längst av alla riksdagspartier i frågan, vill att företag med upp till 50 anställda helt ska undantas från turordningsreglerna. Detta ska leda till större och snabbare tillväxt i små till medelstora företag.

Enligt uppgifter till Sveriges Radio ställde Centerpartiet dock inte detta krav i regeringsförhandlingarna med Socialdemokraterna, utan nöjde sig med skrivelsen ”betydande utvidgning av undantagen”.

Samtidigt ska den preliminära överenskommelsen ha innehållit eftergifter till facken, i form av större ansvar hos arbetsgivarna för omskolning av uppsagda personer.

Löfven: ”Jag delar Centerns uppfattning”

Socialdemokraterna driver inte frågan om ändring av turordningsreglerna, utan hänvisar vanligtvis till arbetsmarknadens parter.

Stefan Löfven har flera gånger nämnt att arbetsrätten är i behov av modernisering, utan att specificera på vilket sätt.

Stefan Löfven (S) i riksdagen i december. Foto: PONTUS LUNDAHL/TT / TT NYHETSBYRÅN

I en intervju med Dagens Nyheter, publicerad strax före jul, sa Löfven:

– Jag delar Centerns uppfattning om att vi behöver göra något åt arbetsrätten. Den har sina år på nacken och arbetsmarknaden har förändrats rejält. Vi behöver göra något eftersom det är snabbare omställningar på arbetsmarknaden. De har rätt i det.

En undersökning som utfördes av Demoskop på beställning av Expressen för knappt en vecka sedan visar att mer än var tredje S-väljare hellre vill ha ett extra val än att Stefan Löfven går med på avregleringar i arbetsrätten för att bli statsminister.

Samma undersökning visar att 68 procent av Centerpartiets och Liberalernas väljare vill att Stefan Löfven blir statsminister under förutsättningen att arbetsrätten luckras upp. Bara en tiondel av C:s och L:s väljare vill att Ulf Kristersson blir statsminister i en M/KD-regering.

 

LÄS MER: Fyra av tio rödgröna: Hellre ett extra val – än Annie Lööf 

 

Efter att Stefan Löfven öppnat för förändringar på arbetsrättsområdet har han kritiserats av både LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson och Byggnads ordförande Johan Lindholm.

Lagändring röstades igenom av MP

Tommy Iseskog menar att kritiken från facket är överdriven:

– Ja, det handlar alltså om turordningsreglerna – att rör man turordningsreglerna så rör man arbetsrätten. Och det har man ju redan gjort en gång, och det genomfördes under en socialdemokratisk regering. Men det innebar ju inte att det blev en regeringskris. 

När lagen om anställningsskydd (LAS) trädde i kraft 1974 fick inga undantag göras i turordningsreglerna. Den nya regeln, där två personer får undantas, röstades igenom i riksdagen år 2000 av de fyra borgerliga partierna och Miljöpartiet.

Eftersom den skilda synen på turordningsreglerna inte hindrat S och MP från att ingå i regering tillsammans, borde den heller inte stå i vägen för ett samarbete mellan S och C, menar Iseskog:

– Det blir så överdrivet när man gör det här till en fråga om arbetsrättens existens. Det är fruktansvärt överdrivet. Jag förespråkar inte en viss typ av regering, jag konstaterar bara att det blir osakligt om den här frågan blir avgörande.

Hur ser det ut i andra länder?

Den svenska arbetsmarknadsmodellen skiljer sig avsevärt från andra länders.

Sverige har, till skillnad från exempelvis Frankrike eller USA, ingen lagstadgad minimilön. I stället förhandlas lönenivåerna mellan facket och arbetsgivarna, vilka även har möjlighet att avtala bort delar av bestämmelserna i lagen om anställningsskydd.

Om man ser den svenska arbetsrätten i ett internationellt perspektiv blir skillnaden mellan partierna ännu mindre, säger Tommy Iseskog:

– Sverige har i princip den starkaste fackrörelsen i världen. Och vi har ett helt annat system för arbetsmarknaden än de flesta andra länder i västvärlden.

Under valrörelsen talade Annie Lööf och Centerpartiet mycket om den danska arbetsmarknadsmodellen, ”flexicurity”, och att en liknande modell skulle kunna användas i Sverige.

– Det handlar om att man ska kombinera flexibilitet för arbetsgivaren – att man ska ha relativt lätt att avsluta anställningar – med omställningsstöd för drabbade arbetstagare. Att man ska få stöd så att man kan få ett annat arbete, säger Tommy Iseskog.

Den danska modellen – ”flexicurity”

Iseskog menar att det finns stora skillnader mellan de svenska och danska modellerna:

– Enligt min uppfattning och bedömning så finns det framför allt traditionella skillnader i synen på anställning och anställningsskydd mellan våra länder. Facket är starkt i Danmark, men kanske inte lika starkt som i Sverige. Och det har inte lika stort politiskt inflytande, säger Tommy Iseskog.

Han tror att ett avskaffande av turordningsreglerna skulle leda till oerhört starka reaktioner från facket.

– Från arbetstagarorganisationernas sida skulle man aldrig acceptera att man bara tar bort turordningsreglerna. Det är helt otänkbart enligt min bedömning. Om vi leker med tanken att man skulle göra det, och att arbetsgivare fritt skulle kunna bestämma vem och vilka man säger upp vid en arbetsbrist, då skulle vi utan tvekan få ett system som man har i till exempel Tyskland och Frankrike.

Tyskland, Frankrike och USA

I Tyskland och Frankrike har arbetsgivaren rätt att säga upp vem som helst på grund av arbetsbrist, men är skyldig att kompensera den anställde genom avgångsvederlag.

Det obligatoriska avgångsvederlaget i Frankrike, exempelvis, motsvarar en månadslön per år i anställning. En person som arbetat på ett företag i tolv år har alltså rätt till en årslön i avgångsvederlag vid uppsägning.

– I Sverige har vi en faktisk turordningsrätt, i de här andra länderna har man en ekonomisk turordningsrätt. Och svenska arbetsgivare skulle inte vilja ha den här kontinentala modellen, för den innebär ju att det är väldigt dyrt att avveckla verksamheter, säger Tommy Iseskog.

På den amerikanska arbetsmarknaden är det enda anställningsskyddet som finns ett skydd mot diskriminering. Federal lagstiftning reglerar den nationella minimilönen.

 – I USA är det enda skyddet för arbetstagaren kopplat till diskriminering. Om en arbetsgivare väljer ut och säger upp personer med en viss etnisk tillhörighet, exempelvis, så kan det bli process och så vidare.

Arbetsmarknadens parter

Torbjörn Johansson är LO:s avtalssekreterare. Han menar att en uppluckring av turordningsreglerna skulle vara mycket problematisk:

– Det skulle vara oerhört dåligt för arbetstagarna. Det skulle göra anställningar mycket otryggare. En förändring som den Centerpartiet förespråkar, för företag med upp till 50 anställda, skulle kunna leda till sådan osäkerhet att det skulle försvåra för anställda att ta lån på banken, till exempel.

Patrik Karlsson, arbetsmarknadsexpert på Svenskt näringsliv, intervjuades nyligen av organisationens egen sajt Arbetsmarknadsnytt:

– Om man lyssnar på företagen i dag är inte turordningsreglerna högsta prioritet, utan de anser att hela LAS måste reformeras i grunden. Den är skriven utifrån 60-talets arbetsmarknad och inte anpassad efter dagens förutsättningar.

 

Frågan om förändrade anställningsformer

Etableringsjobb eller inträdesjobb?

Det råder enighet bland de flesta partier om att en ny anställningsform behövs för att nyanlända ska kunna ta sig in på arbetsmarknaden.

Socialdemokraterna förespråkar ”etableringsjobb”, medan allianspartierna vill ha ”inträdesjobb”.

 

Inträdesjobb bygger på sänkta ingångslöner, som ska motsvara 70 procent av branschsnittet, och borttagna arbetsgivaravgifter.

 

Etableringsjobb bygger på ett statligt bidrag till arbetsgivaren.

LO, Unionen och Svenskt näringsliv har nyligen kommit överens om ett avtal för etableringsjobb.

Frågan ska inte ha varit avgörande i regeringsförhandlingarna.

 

Visstidsanställningar

Socialdemokraterna vill, precis som Vänsterpartiet, avskaffa anställningsformen allmän visstid.


Alla andra partier vill behålla den. Inte heller denna fråga ska ha varit avgörande i regeringsförhandlingarna.


LO och Svenskt näringsliv förhandlar sedan ungefär ett år tillbaka frågan om allmän visstid samt frågan om hyvling – arbetsgivares möjlighet att sänka den betalda arbetstiden för arbetstagaren, mot arbetstagarens vilja.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!