Är ett hot mot rikets säkerhet – nu är han tillbaka i moskén

Gävleimamen Abo Raad har pekas ut som central i den svenska jihadistmiljön.
Gävleimamen Abo Raad klassas som ett hot mot rikets säkerhet och ska utvisas.Nu är han fri
Foto: Erik Kammerland/SVT Nyheter Gävleborg
Abo Raad
Foto: GEFLE DAGBLAD
Foto: Erik Kammerland/SVT Nyheter Gävlebor

Under torsdagen kom beslutet att de män som klassas som hot mot rikets säkerhet och ska utvisas släpps från Migrationsverkets förvar.

En av de som nu är fria är Gävleimamen Abo Raad.

Under fredagen var han tillbaka i Gävle moské där han anklagas för att ha spridit sin salafistiska tolkning av islam, skriver SVT Nyheter Gävleborg. 

– Det är personerna i miljöerna kring de här människorna som kan göra något. Det är dessa man ska vara orolig för, säger Magnus Ranstorp, terrorforskare.

Det var i våras som Säpo slog till mot sex män och frihetsberövade dem. Flera av dem är imamer och samtliga är tongivande gestalter i den salafistiska miljön i Sverige och bedöms utgöra hot mot rikets säkerhet.

Efter ett halvår i Migrationsverkets förvar kom tidigare i veckan beskedet från regeringen att männen ska utvisas till sina hemländer och fråntas sina permanenta uppehållstillstånd i Sverige.

Men utvisningarna går i nuläget inte att genomföra – eftersom Migrationsöverdomstolen bedömer att om männen utvisas till sina hemländer, så riskerar de förföljelse och tortyr. 

Därför kom under torsdagen beskedet att männen ska släppas, men med strikt inställningsplikt hos polisen. 

Försatt på fri fot 

En av de som släpptes under torsdagen var Gävleimamen Abo Raad från Irak. Han har nu återvänt till Gävle och under fredagen dök han upp i moskén för fredagsbönen, skriver SVT Nyheter.  

– Jag tänker alltid positivt men den här lagen och beslutet är orättvist. Jag hoppas att regeringen tänker om när det gäller lagen, säger Abo Raad till SVT Nyheter och hänvisar ytterligare kommentarer till sitt juridiska ombud. 

Abo Raad har sagt sig vara beredd att överklaga regeringens utvisningsbeslut till Europadomstolen. 

Umeåimamen Hussein Al-Jibury
Foto: SUNDSVALLS TIDNING
Västeråsimamen Fekri Hamad
Viktor Gaziev från Gävle
Foto: Polisen / Polisen
Abdel-Nasser el Nadi, tidigare ledare för Vetenskapsskolan.
Gävleimamen Abo Raad
Foto: GEFLE DAGBLAD

Säpo frihetsberövade sex män i olika räder

Totalt var det sex män som Säpo frihetsberövade i våras.

Först slog Säpo till mot Gävleimamen Abo Raad och hans 34-årige son, vilket Expressen tillsammans med Doku var först att berätta om.

Därefter frihetsberövades Umeåimamen Hussein Al-Jibury, Västeråsimamen Fekri Hamad, Viktor Gaziev från Gävle samt Abdel-Nasser el Nadi, tidigare ledare för Vetenskapsskolan.

Samtliga är nu släppta, skriver Arbetarbladet och Gefle dagblad.

– Säpo har bra kontroll på de här personerna. Och jag tror att det finns en ganska liten attentatrisk kring just de här individerna. Det är i så fall personerna i miljöerna kring de här människorna som kan göra något. Det är dessa man ska vara orolig för, säger Magnus Ranstorp, terrorforskare. 

– Risken kommer att förhöjas när utvisningen ska verkställas. Det kan trigga i gång personer i de här miljöerna.

Svårt att få igenom utvisning 

Säpo använde sig av den särskilda utlänningskontrollen för att frihetsberöva männen i våras, då ingen av dem är svenska medborgare, och pekade ut dem som hot mot rikets säkerhet och krävde att de skulle utvisas. 

Enligt lagen om särskilt utlänningskontroll kan en person frihetsberövas i upp till ett år. Men det är svårt att utvisa enligt LSU – en granskning av Sveriges Radios Ekot visar att endast tre av 19 utvisningar regeringen har beslutat om de senaste 15 åren har gått att verkställa.

Terrorforskaren Magnus Ranstorp om vad som händer i väntan på utvisning.

Det pågår en utredning som ska ta fram förslag på hur människor som inte kan utvisas ska kunna kontrolleras. Bland politiker finns förslag på att plocka bort tidsgränsen för förvar helt, eller införa elektronisk fotboja och anmälningsplikt.

– Det här är en jättekänslig fråga för Sverige, men den sista biten i processen är intressant. Att verkställa utvisningen. Där kanske man ska fråga sig varför andra länder kan utvisa till de här länderna? Är det helt omöjligt att få diplomatiska garantier för att de här personerna ska få skyddsgarantier?, säger Ranstorp. 

– Utredningen om lagen om särskilt utlänningskontroll blir jätteviktig. Det finns ju diskussionerna om att plocka bort tidsgränsen för hur länge man får ha en person i förvar och att man ska elektronisk fotboja i stället för anmälningsplikt. Men vi borde även låta jurister och andra experter titta på verkställighet av utvisningsbeslut. Titta på hur andra länder gör.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.