Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Annika Strandhäll: Vi har inte råd med det här

Annika Strandhäll (S) vikarierande Foto: MAJA SUSLIN/TT / TT NYHETSBYRÅN
”Det som är bekymmersamt med just de här diagnoserna är att det ganska ofta riskerar i att bli väldigt långa sjukfall om man inte gör rätt saker tidigt”, säger Strandhäll. Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT / TT NYHETSBYRÅN

Tidiga åtgärder, rehabiliterings-koordinatorer och mindre heltidssjukskrivningar. Det ska hejda den pågående stress-"epidemin", menar Annika Strandhäll (S) vikarierande folkhälso- och sjukvårdsminister. 

En sexdubbling av antalet sjukskrivna har skett sedan 2010. Vad har du att säga om dessa siffror? 

– Det som är bekymmersamt med just de här diagnoserna är att det ganska ofta riskerar i att bli väldigt långa sjukfall om man inte gör rätt saker tidigt. Med stora konsekvenser för den enskilde och svårt att ta sig tillbaka till arbetsmarknaden igen. Tänker man då att vi pratar om typpersonen för detta: Anna, 36, med två barn hemma, så är det på så många plan som vårt samhälle inte har råd med detta. Förutom att det då är en tragedi för den enskilda. 

Har sjukskrivning avvänds för lättvindigt i dessa fall? 

– När det handlar om lätt till måttlig psykisk ohälsa så har man nästan slentrianmässigt använt heltidssjukskrivningar. Det kan leda att man mister kontakten med arbetsplatsen och ens sociala kontakter i övrigt, vilket försvårar återgången och förlänger tiden i sjukdom. Efter tre månaders heltidssjukskrivning minskar sannolikheten att du ska komma tillbaka till arbetsmarknaden igen med 70 procent. Därför har Socialstyrelsen tagit fram nya riktlinjer för hur man ska sjukskriva vid de här diagnoserna och pratar. Riktlinjerna innebär mycket mer deltidssjukskrivning, så att man kan ha en fot kvar i arbetslivet. Men sedan måste man också ha arbetsgivare som ser till att det finns en chans att komma tillbaka så klart. Vi har inte råd med att människor ska hamna i det här. 

 

LÄS ÄVEN: Majas hjärna gick i strejk innan hon ens fyllt 20

Hur jobbar regeringen i frågan?

– Sedan vi tillträdde har det här varit en av våra mest prioriterade frågor. Vi har jobbat väldigt aktivt kring att lägga om politiken kring sjukskrivningar. Tidigare låg mycket fokus på den senare delen, nu lägger vi fokus på den tidigare delen i processen. Det vi ser är att inflödet nu minskar i sjukförsäkringen, alltså att det inte sjukskrivs lika mycket, vilket är väldigt glädjande. 

Hur vet ni att andelen stressrelaterade sjukdomar faktiskt börjat plana ut då? Om ni å ena sidan mäter omfattningen i andelen sjukskrivna men samtidigt skärper riktlinjerna för att någon ska kunna bli sjukskriven? 

– Jag förstår vad du menar. Och det är klart att där måste det dels finnas ett schyst samspel mellan Försäkringskassan, hälso- och sjukvård, arbetsgivaren och invididen. En sådan sak, som vi håller på att införa i nästan alla landsting i dag är så kallade rehabiliterings-koordinatorer. Redan när du träffar din läkare första gången kommer det på vårdcentralen också att finnas en sådan där, som samordnar din plan helt enkelt. 

Finns det något ansvar hos individen själv i denna fråga? 

– Det är klart att det individuella ansvaret finns. Inte minst fördelningen av ansvaret för barn och familj. Det är viktigt att man pratar om det, att det faktiskt är så här det ser ut. Kvinnorna blir sjuka. Sedan kan man fundera över varför vi har så extremt höga förväntningar på oss själva i att vara bullmammor från 50-talet.