Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Anne Ramberg om IT-jättarna: Måste våga sätta ner klacken

Anne Ramberg, ordförande i Advokatsamfundet
Anders Perklev, riksåklagare. Foto: CLAUDIO BRESCIANI / SCANPIX / SCANPIX SWEDEN
Anders Ahlqvist Foto: POLISEN

Google och Facebook har inget ansvar för brott som begås på deras plattformar, enligt Anders Ahlqvist på polisens nationella IT-brottscentrum:

– Jämför med att någon kör för fort, inte skulle vi ställa krav på Trafikverket eller biltillverkaren att ta ansvar för detta?

Advokatsamfundets Anne Ramberg håller inte med:

– När IT-bolagen blir uppmärksammade på det och ändå inte tar bort det, då tycker jag att de kan ställas till svars, säger hon.   

Vilket ansvar kan man kräva av de stora IT-bolagen för att brottsligt innehåll inte ska finnas på deras plattformar? 

Inget, tycker Anders Ahlqvist är kriminalkommisarie på Nationellt IT-brottscentrum hos polisen. 

– Om man publicerar något som är brottsligt på nätet så är man själv ansvarig för det. Jämför med att någon kör för fort, inte skulle vi ställa krav på Trafikverket eller biltillverkaren att ta ansvar för detta?

Andra anser att Google och Facebook snarare ska jämföras med traditionella medier med en ansvarig utgivare som i princip kan åka i fängelse om olagligt innehåll publiceras. Men den jämförelsen haltar, tycker Ahlqvist.

– Tidningen har ju kontroll över det som skrivs i den. Det har inte ett amerikanskt företag som tillhandahåller ett socialt medium, säger han.

Hot mot poliser – ta dem när de hämtar barnen på dagis

De som ändå vill göra den jämförelsen hävdar att det är dags att de amerikanska företagen skaffar sig den kontrollen.

– Det vore i så fall ett paradigmskifte när det gäller lagstiftningen i Sverige. Skulle det paradigmskiftet komma så rättar jag mig efter det, naturligtvis, men tills vidare har vi den hållning vi har.

På måndagen rapporterade Expressen om ett klipp på Youtube från polisingripande mot Nordiska motståndsrörelsen. I kommentarsfältet fanns flera rena hot, som låg kvar i fem till sex månader och togs bort först i samband med Expressens publicering. En person skrev bland annat: 

"Sådana där Poliser ska man ta efter arbetstid när dom hämtar barnen på dagis eller är ute och handlar."

En annan uppmanade, på engelska, till mord på slumpvis utvalda poliser:

”It's about time to start randomly killing cops.”

”Polisen har inget med det att göra”

Men Anders Ahlqvist har inga synpunkter på att Youtube lät kommentarerna ligga kvar.

– Om de har jättebra koll och stävjar massor av inlägg, då får vi en yttrandefrihetsdebatt i stället. Det här är en ständig balansgång: hur vill vi ha det? Polisen har egentligen ingenting med den diskussionen att göra. 

– Polisen har att hantera brott. Den här allmänna debatten om vad Facebook och Google borde göra ur någon sorts moralperspektiv, den får andra föra. Det är inte polisens sak att tycka om det.

Men i det här fallet är det kanske mer än bara moral – det handlar ju om brott?

– Återigen: vill vi ha ett sådant filter? Vill vi ha vägbulor på E4 så att det bara går att köra 110?

Anne Ramberg, ordförande i Sveriges advokatsamfund. Foto: JOHAN_JEPPSSON / JOHAN JEPPSSON EXPRESSEN

Anne Ramberg: Inte jämförbara storheter

En som tvärtom anser att IT-bolagen borde ta ett mycket större ansvar än i dag är advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg.

– Det här är en svår fråga. Den är inte svart eller vit. Så är det alltid när det gäller yttrandefrihetsfrågor. Men man måste nog våga sätta ner klacken och ställa krav, säger hon.

– Yttrandefriheten är i och för sig till för att skydda också yttranden som är obekväma och inte är uppskattade. Men tanken är inte att man ska kunna använda yttrandefriheten till omstörtande verksamhet eller förföljelser av judar och andra grupper.

Hon köper inte Anders Ahlqvists liknelse mellan IT-bolagen Trafikverket.

– Det tycker inte jag är jämförbara storheter. Trafikverket har ju inte kontroll på alla bilister. Men de här IT-plattformarna kan ju släcka ner användarnas konton, säger Anne Ramberg, som tycker att en jämförelse med traditionella medier ligger närmare till hands.

Men det är ju enorma mängder information som flödar på de stora IT-bolagens plattformar?

– Ja, absolut. Men det finns tekniker för att fånga en hel del överträdelser. Och när IT-bolagen blir uppmärksammade på det och ändå inte tar bort det, då tycker jag att de kan ställas till svars.

”Finns utrymme för att ställa dem till svars”

Menar du att man kan utkräva ett rättsligt ansvar av IT-bolagen för olagligt innehåll som tillåts ligga kvar, trots att bolagen blivit uppmärksammade på det? 

– Jag ska inte uttala mig tvärsäkert, men jag tror att det finns utrymme för att ställa dem till svars i den situationen. Och finns det inte det, då tycker jag att man ska överväga att de över lagstiftningen så att rättsläget klarläggs. 

För att lagstiftningen ska vara effektiv måste man också kunna utkräva sanktioner mot den som bryter mot reglerna.

– Det är mycket mer komplicerat. Men det finns nog ett intresse även hos de här företagen att framstå som etiskt ansvarstagande. Jag tror att man kan åstadkomma mycket genom att göra tydligt var man vill att gränserna ska gå, säger Anne Ramberg.

 

LÄS MER: Wersäll vill se svensk pressfrihet hos IT-jättarna

 

Riksåklagare Anders Perklev uttalar sig mer försiktigt om IT-bolagens rättsliga ansvar. Foto: CLAUDIO BRESCIANI / SCANPIX / SCANPIX SWEDEN

Riksåklagaren: Stor och svår fråga

Riksåklagare Anders Perklev uttalar sig mer försiktigt om IT-bolagens rättsliga ansvar. 

– Det är ju önskvärt att sådana här meddelanden tas bort. Sen får man fundera på vad man kan åstadkomma med svensk lagstiftning. Den andra vägen är frivillighetens väg. Där vore det väl önskvärt att företagen är tillgängliga för att ta emot meddelanden om att det finns kränkande material och att man behandlar begäran om att ta bort materialet på ett seriöst sätt. 

Är Google och Facebook leverantörer av infrastruktur eller medier?

– Det här är ju något nytt. Man får ju se till de för- och nackdelar som finns med att ha ett ganska fritt flöde av information. Å ena sidan vill vi inte se brottsliga angrepp på de här meddelandesidorna. Å andra sidan är det svårt att upprätthålla en sträng kontroll när man har ett väldigt stort flöde. Sen får man beakta att de här tjänsterna finns tillgängliga i flera olika länder med olika lagstiftning. Så det är en stor och svår fråga.

Lag: Ta bort hets och upphovsrättsintrång

Anders Perklev påpekar att det finns en viss rättslig reglering av IT-bolagens ansvar. Lagen om elektroniska anslagstavlor från 1998 slår fast att den som tillhandahåller IT-tjänsten ska ta bort bland annat hets mot folkgrupp och upphovsrättsintrång. 

Den som bryter mot lagen kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Grova brott kan ge två års fängelse. 

Går det att använda lagen för att ställa ett stort IT-bolag till svars för att ha underlåtit att ta bort olagligt innehåll? 

– Det ska ju jag inte svara på som riksåklagare.