Anhörigvårdare drar ett allt tyngre lass

Vi bevakar de största händelserna och sänder live varje dag.
Ann-Marie Högberg arbetar på Anhörigas riksförbund.
Lennart Magnusson har räknat ut att de anhörigas insatser besparar samhället 181 miljarder.
Gösta Bucht anser att anhöriga fått ta ett allt större ansvar.

När kommuner och landsting sparar får de anhöriga betala priset. Var tredje vuxen hjälper en närstående.

– De anhöriga har fått mer och mer ansvar. Det blir tyngre och de får oftast inte heller betalt för sina insatser, säger Gösta Bucht, professor emeritus i geriatrik.  

Allt fler anhöriga får göra allt mer. Andelen äldre i befolkningen ökar. När kommun och landsting sparar så vältras ansvaret över på oftast oavlönade anhöriga. Antalet vårdplatser på sjukhus har minskat dramatiskt, en halvering på 30 år. Samtidigt har andelen platser i särskilt boende halverats på femton år. Hela 32 000 platser försvann under 2000-talet. Hemtjänsten har inte byggts ut så att den täcker upp.

– Det finns inte resurser. Fler äldre får sköta om sina anhöriga i hemmet. Samtidigt blir vården i hemmet sakta men säkert mer avancerad, säger Gösta Bucht som är sakkunnig i vårdfrågor för SPF Seniorerna.

Anhörigvården sparar samhället enorma summor. Lennart Magnusson på Nationellt kunskapscentrum anhöriga har räknat ut att värdet är 181 miljarder per år. Anhörigomsorgen kan handla om allt från hjälp med inköp och reparationer till hjälp med personlig hygien och rena vårdinsatser.  

– Det blir de anhöriga som får täcka upp glappet när kommuner och landsting sparar, konstaterar Ann-Marie Högberg på Anhörigas riksförbund. 

Anhöriga står för det mesta av äldreomsorgen  

De anhöriga står för den allra största delen, tre fjärdedelar, av all vård och omsorg till äldre. En tredjedel av de vuxna i åldrarna 45-64 år vårdar en anhörig, de flesta av dem ger stöd och vård till sina föräldrar. 

Var sjunde hjälper sin förälder mer än tio timmar per vecka. Ett resultat av den ökade anhörigvården är att fler vuxna barn går ner i tid på sitt arbete eller slutar.  Var tionde har minskat sin arbetstid, och var tjugonde helt slutat arbeta. 

– 140 000 svenskar har gått ner i tid eller slutat arbeta för att få ihop pusslet. Det här får stora konsekvenser och påverkar förstås ekonomin, även den framtida ekonomin i form av att pension blir lägre, säger Ann-Marie Högberg.

Var fjärde person som är 65 år eller äldre vårdar en närstående. I närmare hälften av fallen är det partnern man tar hand om. 

De flesta vill ta hand om sin närstående. Men anhöriga med omsorgsansvar riskerar att slitas ut. 

– Många anhöriga far illa, det blir för tungt för dem. De riskerar att själv bli sjuka, i exempelvis utmattning eller hjärt-kärlsjukdom, och kanske bli sjukskrivna, säger Ann-Marie Högberg. 

Anhörigvårdare drabbas oftare av utmattning och depression

De som tar hand om sin anhöriga i hemmet löper högre risk att bli själva drabbas av hälsoproblem. Kvinnor är särskilt utsatta, i synnerhet de som tar stort omvårdnadsansvar för sin anhörige. 

–  Kvinnor gör de tyngre insatserna när det gäller omvårdnad. De är osynliga, de bara jobbar på. Det kan vara slitsamt. En del får kanske aldrig sova ostört en natt och man lägger en stor del av fritiden på vårdinsatser. Det är en jämställdhetsfråga, säger Ann-Marie Högberg.

De anhörigas krav

Anhörigas riksförbund har fem krav för att stötta anhörigvårdare:

    Inför ersättning för Vård av närstående (VAN)

    Tydligare skrivning i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) om stödet till anhöriga

    Verka för alla målgruppers rätt till kommunalt stöd

    Underlätta för anhöriga att förena anhörigomsorg/vård med arbete

    Uppmärksamma jämställdhetsaspekterna.

Hon berättar att många äldre tycker att det mest påfrestande är att samordna sin anhöriges alla kontakter med kommun och sjukvård. 

– Ett viktigt krav är att professionella ska samordna vården. Idag får anhöriga lägga ner mycket energi på det. De ska hålla reda vilka rättigheter den äldre har, vem som ska göra vad i vård och kommun och när.

Stödet till anhöriga varierar 

Det står i lagen att kommunen ska erbjuda stöd till anhörigvårdare. Men det är inte specificerat vilket slags stöd. Därför varierar det enormt, berättar Lennart Magnusson på Nationellt kunskapscentrum anhöriga. I en del kommuner finns mycket stöd med avlösning, ekonomiska bidrag, korttidsboendeplatser och utbildning. I andra finns knappt något alls. 

– Det är så väldigt olika. Man blir mörkrädd när man ser hur olika förutsättningarna är, exempelvis när det gäller stöd av hemtjänsten. Det är ett av de stora bekymren att det inte är likvärdigt, säger Gösta Bucht. 

Mindre än hälften av kommunerna ger ekonomiskt stöd till anhörigvårdare, och trenden är att det blir allt färre som erbjuder det. 

– Det är väldigt olyckligt att möjligheten att få bidrag försvinner på många håll. Ibland är det den bästa lösningen, säger Ann-Marie Högberg. 

Både äldreforskare, pensionärsorganisationer och anhöriga vill nu se större satsningar på anhöriga. 

– Vi vill ha VAN, ekonomiskt stöd för vård av anhöriga, precis som föräldrar kan få VAB, säger Ann-Marie Högberg. 


Så ser det ut

Omkring 1,3 miljoner svenskar vårdar eller stöttar en närstående i Sverige. Det innebär en besparing på 181 miljarder kronor till det svenska samhället varje år, enligt Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Något fler kvinnor än män ger hjälp, vård och stöd till anhöriga. Personer med lägre utbildning och de som är födda utanför Europa ger oftare vård och stöd till sina anhöriga. 


Andelen äldre som får vård och omsorg från det offentliga har minskat. Antalet sjukhussängar har halverats på 30 år. Samtidigt har uppåt 30 000 platser i särskilda boenden lagts ner sedan 1980-talet. Det innebär att en större del av ansvaret för vård och omsorg läggs på de anhöriga.


Av vuxna barn i åldern 45-64 år är det en tredjedel av dem år som ger vård och hjälp till en närstående. Två tredjedelar av dessa hjälper sina föräldrar.

Majoriteten av de vuxna barnen som hjälper sina föräldrar gör det minst en gång i veckan. Var sjunde lägger mer tio timmar i veckan.


Var fjärde person som är 65 år eller äldre stöttar och vårdar en närstående. Närmare hälften hjälper sin partner. De flesta hjälper till minst en gång i veckan. 

Var tredje hjälper till mer än tio timmar i veckan. Av anhörigvårdare över 80 år lägger var fjärde mer än 30 timmar i veckan för att vårda sin anhörige. Ju större arbetsbörda, desto mer ökar risken för fysisk och psykisk ohälsa för anhörigvårdarna.     

Nio av tio tycker att det känns bra att ge vård, hjälp och stöd. En av åtta tycker att det ofta eller alltid känns krävande.


Ur ett europeiskt perspektiv satsar det svenska samhället ändå mycket på äldreomsorg. 3,6 procent av BNP, enligt den senaste undersökningen från OECD som gäller 2011. Holland ligger i topp med 3,7 procent. I botten ligger Grekland och Portugal med 0 respektive 0,2 procent. 


I länder söderut har barnen ofta ett större ansvar för att ta hand om sina gamla föräldrar, i vissa fall står det även inskrivet i lagen. I Sverige tog barnens särskilda försörjningsansvar för sina gamla föräldrar bort från familjebalken 1978.  

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.