Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Analytiker: Många kände till deras skandalmetod

Foto: Montage
24 mars. Cambridge Analyticas huvudkontor genomsöks av brittiska datainspektionen. Foto: TOLGA AKMEN / EPA / TT NYHETSBYRÅN

Många i PR-branschen kände till Cambridge Analyticas arbetsmetoder med datainhämtning via Facebook, enligt analytikern Markus Reimegård.

Däremot visste man inte i vilken utsträckning det skedde.

Nu vill flera aktörer att nätjättarna skyddar användarna bättre och att branschen blir mer transparent. 

– Det måste vara tydligt vem som har betalat och som därmed är den egentliga avsändaren av ett budskap, säger Patrik Westander, vd på PR-byrån Westander. 

Det var när grävande reportrar vid brittiska Channel 4 News låtsades vara potentiella kunder och filmade sitt möte med toppchefer på Cambridge Analytica med dold kamera som skandalen briserade på allvar. 

Patrik Westander, vd på PR-byrån Westander, tycker att det är talande att avslöjandet kom till på just det sättet. Han menar att branschen behöver granskas mycket mer och att PR-byråerna själva måste öppna upp för granskande journalistik. 

– PR-byråer som jobbar med lobbying, det vill säga påverkan av politiska beslut, har ett särskilt ansvar att respektera och värna om demokratin. I dag kan aktörer som inte själva vill synas anlita PR-byråer för att påverka politiska beslut och det är ett demokratiproblem, säger Patrik Westander och fortsätter: 

– Vi i branschen måste ställa öppenhetskrav på oss själva för att motverka lobbying med dolda kunder. Det måste vara tydligt vem som har betalat och som därmed är den egentliga avsändaren av ett budskap.

20 mars. Alexander Nix, numera avstängd vd på Cambridge Analytica, fångas på bild när han lämnar huvudkontoret i centrala London. Foto: FACUNDO ARRIZABALAGA / EPA / TT NYHETSBYRÅN

Ogillar falska gräsrotskampanjer

Han påpekar att lobbying med dolda kunder kan vilseleda opinioner, ge politiker felaktiga beslutsunderlag och skada demokratin. 

Patrik Westander berättar att hans byrå har tre självpåtagna öppenhetskrav. Ett av dem är att man inte medverkar till falska gräsrotskampanjer – som handlar om att skapa en bild av en bred opinion, exempelvis genom att använda fejkade konton på sociala medier.

Hur många lobbyister som faktiskt sysslar med det här vill han inte spekulera i.

– Problemet är att ingen vet. Det är alldeles för lite kritisk granskning av vår bransch.

Patrik Westander, vd på PR-byrån Westander, vill att branschen motverkar lobbying med dolda kunder. Foto: Westander / Patrik Svedberg

"Ett enormt omoraliskt förfarande" 

Markus Reimegård är analytiker på Prime. 

Han säger att Cambridge Analyticas arbetsmetoder och datainhämtning via Facebook varit kända bland många i branschen redan innan skandalen briserade – däremot visste man inte hur illa det var. 

– Det är ett enormt omoraliskt förfarande, säger Markus Reimegård, nu när de uppseendeväckande detaljerna och omfattningen av datainhämtningen är kända. 

Att Cambridge Analytica olovligen kunnat samla in information från mer än 50 miljoner Facebookanvändare genom ett vanligt test förvånar honom inte.  

Han berättar att Prime och techföretaget Iteam för något år sedan gjorde samma sak som Cambridge Analytica – man skapade en egen Facebook-app i syfte för att se just hur mycket information man kunde samla in.

– I väldigt liten skala med bara oss själva som testpersoner, vi var 35 stycken, fick vi en uppfattning om hur väldigt mycket information man kan få tillgång till – bortåt 135 000 sidor knutna till oss som deltog. Det är rätt förfärande.

Markus Reimegård önskar att förtroendekrisen för nätjättarna kan tvinga fram en mer nyanserad debatt om etiken kring dataanalys. Han tycker också att Facebook måste skydda sina användare bättre och vara mer öppna med hur uppgifter om dem hanteras. 

Markus Reimegård, analytiker på Prime, önskar att krisen för nätjättarna kan tvinga fram en mer nyanserad debatt om etiken kring dataanalys. Foto: Prime

"Stora frågor som är viktiga nu"

Karin Bäcklund, digital strateg på Springtime, säger att hon inte blev särskilt chockad när hon hörde talas om skandalen. 

– Det har pratats lite om det här innan att Facebook har tillgång till väldigt mycket information och just de här personlighetstesten som de samlat in uppgifterna ifrån – det har cirkulerat varningar, "gör inte de här testen", länge.

Hon tror att skandalen kanske kan leda till mer lagstiftning och reglering på nätet och nämner EU:s gemensamma dataskyddsreform, GDPR, som snart träder i kraft. 

– Jag tycker det är att man anpassar lagar och regler till det digitala. Samtidigt har inte GDPR trätt i kraft än, därför kan vi bara än så länge bara gissa hur den kommer att fungera. Den påverkar väldigt många och kommer nog försvåra arbetet i vissa fall, tror jag. 

Karin Bäcklund, digital strateg på Springtime, tycker det är bra att lagar och regler anpassas efter till det digitala. Foto: Springtime / Olof Ringmar

 

CAMBRIDGE ANALYTICA – DETTA HAR HÄNT

Facebook och dess grundare Mark Zuckerberg har känt till läckan till Cambridge Analytica sedan 2015. Trots tidigare rapportering om företaget dröjde det fram tills mars 2018 innan uppgifterna fick globalt genomslag och de stängdes av från plattformen.

Facebook anklagas för att ha slarvat med sekretessen kring användarnas personuppgifter. De hade samlats in genom personlighetstestet ”this is your digital life” 2014, som laddades ned av nära 300 000 personer. Användarna loggade in via Facebook och godkände att deras personuppgifter lagrades.

Cambridge Analytica fick sedan all data från personlighetstestets grundare Aleksandr Kogan, forskare vid Cambridge universitet.

Facebook hävdar att Kogan sagt att uppgifterna skulle användas i akademiskt syfte. Han hade inte tillåtelse att vidarebefordra uppgifterna till företaget. 

Cambridge Analytica sålde i sin tur vidare personuppgifterna till Trumps valkampanj. Företagets vd Alexander Nix är nära bekant med Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannon och flera andra som arbetat runt presidenten.

Cambridge Analyticas nu avstängda vd, Alexander Nix, har i inspelningar sagt att de kunde använda mutor, tidigare spioner och ukrainska prostituerade för att lura politiker i fällor runtom i världen. 

 

 

Så fungerar EU:s dataskyddsförordning (GDPR)

Dataskyddsförordningen (GDPR) gäller som lag i alla EU:s medlemsländer från och med den 25 maj 2018. Den ersätter personuppgiftslagen, PUL. 

GDPR reglerar hur bland annat företag får behandla personuppgifter. En nyhet i denna dataskyddsförordning är kännbara sanktionsavgifter om man bryter mot reglerna. 

Grundregler i GDPR: Samla inte in  er personuppgifter än nödvändigt och enbart för ett visst, i förväg bestämt ändamål. Spara inte uppgifterna längre än nödvändigt. Se till att ni har stöd i lagen för att samla in uppgifterna. 

Typiska personuppgifter är personnummer, namn och adress. Även foton på personer klassas som personuppgifter.

Personuppgifter får bara samlas in för ett särskilt ändamål. Insamlade uppgifter får sedan inte användas för helt andra ändamål. 

I Sverige kan Datainspektionen besluta att ett företag som inte följer reglerna i förordningen ska betala en sanktionsavgift. Den kan uppgå till 20 miljoner euro. 

 

Källa: Datainspektionen