Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Ambassadören: Hårdare tag skulle omintetgöra fortsatt dialog

Dawit Isaak firade födelsedag för nittonde gången i fångenskap.
Foto: KALLE AHLSÉN / AHLSENS FOTO AB

På onsdagen ordnades ett seminarium i riksdagen med anledning av den sedan 18 år tillbaka fängslade journalisten Dawit Isaak.

– Vi tror fortsatt att det endast är presidenten som kan besluta om ett frigivande av Dawit Isak och andra fängslade personer, sa Svante Liljegren, Sveriges ambassadör i Eritrea. 

På tisdagen delades Nobels fredspris 2019 ut till Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed, 43, för hans roll i fredsavtalet mellan Etiopien och Eritrea. Något nu som gett förhoppningar att nytt ljus ska kastas på Dawit Isaaks situation, den svenska journalisten som utan rättegång suttit fängslad i Eritrea i 18 år. Med anledning av detta bjöd riksdagens Dawit Isaak-nätverk på onsdagen in en rad olika organisationer och personer som jobbar med yttrandefrihet och mänskliga rättigheter till ett seminarium. 

På plats fanns personer som Samson Solomon, vars far delade cell med Dawit Isaak och Martin Schibbye, författare till boken ”Jakten på Dawit”, bland annat på plats. 

Ambassadören: Hårdare tag skulle omintetgöra fortsatt dialog

På plats fanns också Svante Liljegren, Sveriges ambassadör i Eritrea. Han redogjorde bland annat för hur Sverige arbetar för att få hem Dawit Isaak och sade att han så sent som i förra veckan lämnat ett brev till presidenten där han tog upp Dawit Isaks situation. I brevet hade han bland annat påtalat han vilken positiv effekt ett frisläppande skulle ha på Eritrea vad gäller folket, diasporan och för landets relationer med omvärlden. 

– Vi tror fortsatt att det endast är presidenten som kan besluta om ett frigivande av Dawit Isak och andra fängslade personer, sa Svante Liljegren. 

Han fortsatte genom att säga att han är av uppfattningen att det bästa i nuläget är att fortsätta med en så kallad engagemangspolitik och att upprätthålla en dialog med Eritrea på olika nivåer.  

Svante Liljegren, Sveriges ambassadör i Eritrea. Foto: Catarina Axelsson, Regeringskansliet / Regeringskansliet

Från andra talare och åhörare lyftes bland annat frågor om varför EU inte överväger att dra in bistånden till Eritrea, varför vi inte förbjuder Eritrea att ha en ambassadör i Sverige och att en riksdagskommission måste tillsättas så att regeringens arbete i frågan kan granskas. 

– Ibland pratas det om ”tuffare tag” från den svenska regeringens sida. Men vi menar att vi så snabbt skulle omintetgöra fortsatt dialog och därmed stänga dörren för påverkan. Där vill vi inte riskera att hamna. Som ni förstår är detta en svår balansgång, men i en sammantagen bedömning så är det minst dåliga att ha så öppna kanaler som möjligt, sa Svante Liljegren på ämnet. 

Goda skäl att tro att han lever

Vad gäller Dawit Isaks hälsotillstånd sade Svante Liljegren att de inte säkert kan veta hur han mår i dag, men att de ”har goda anledningar att tro att han lever”. 

Vad är det enskilt viktigaste som Sverige kan göra just nu för att få hem Dawit Isaak?

Ami Hedenborg, pressansvarig Amnesty: 

– Vi utgår från att den svenska regeringen gör allt den kan, via bilaterala kontakter samt via EU och FN för att få honom fri. Vi utgår också från att regeringen fortsätter att kräva att få träffa Dawit Isaak. Så länge han inte är fri har de inte gjort tillräckligt.

Elisabeth Löfgren, ordförande Fängslade författares kommitté och styrelseledamot Svenska PEN: 

– Mobilisera internationellt engagemang inom EU, Afrikanska Kommissionen och FN för att få fler länder att kräva att Eritrea friger Dawit Isaak och andra politiska fångar.

Percy Bratt, advokat och medlem av Dawit Isaaks juristteam: 

– Jag tror att det som primärt krävs är att regeringen och UD kan redovisa de aktiva insatser som nu görs – om några - för att få hem Dawit Isaak, vilket kan utgöra underlag för konstruktiv kritik . 

Martin Schibbye, författare till boken ”Jakten på Dawit”:

– Att alla i Sverige lyssnar på vad den etiopiska premiärministern och fredspristagaren Abiy Ahmed sa i sitt tacktal om att freden tillhör folken i Eritrea och Etiopien och att han delar med sig av äran och priset med Afewerki - samt funderar över vad denna nya era av fred innebär för regionen och vad Sverige kan göra för att stötta utvecklingen. Rent konkret så ser jag framför mig att en högnivådelegation inom kort borde besöka både Addis Abeba och Asmara och gratulera till fredspriset.  

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.