Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Drömmar krossas – så utnyttjas svenska au pairer

STS slutade höra av sig när Linnéa Slättberg, 20, anlände i London.Foto: Privat
Amanda Ekeroth väntade på att få en ny familj i flera veckor.Foto: Privat
Tidigare au pairen Hanna Berkesi är kritisk mot hur hon behandlades av förmedlingen Cultural Care.Foto: Privat

En svensk au pair i 20-årsåldern erbjöds droger av småbarnsföräldrarna hon arbetade hos.

En annan glömdes bort helt av sin au pair-förmedling. För en tredje ledde arbetsgivarens press till dagliga panikattacker.

Det har länge varit populärt för unga svenskar att arbeta som barnskötare utomlands – men när drömmen går i kras är det ofta tyst från storföretagen som lovat att finnas till hands.

– Jag ringde min mamma och hade total panik, berättar 21-åriga Amanda Ekeroth.

En au pair arbetar med barnpassning hos en värdfamilj. Man kan åka privat eller via en förmedling som matchar ihop au pairer med familjer. Foto: Ellen Pan
Det har länge varit populärt för unga svenskar att arbeta som barnskötare utomlands – däribland i London.Foto: Ellen Pan

 

– Det fanns bara två alternativ, hålla ut eller åka hem.

Miriam, 20, flyttade till London förra året för att jobba som au pair. Expressen träffar henne på ett kafé i Notting Hill tillsammans med vännen Isabelle. Båda åkte hit med förmedlingen STS. Väl på plats blev det inte som de hade tänkt sig.

– Jag var tvungen att passa barnen i princip från att de vaknade till att de gick och lade sig, berättar Miriam.

Hon säger att värdföräldrarna var manipulativa och gav henne dåligt samvete så att hon inte skulle våga säga nej till mer arbete. Till slut blev pressen för mycket.

– Jag hade ångest och kunde få panikattacker på morgonen när jag vaknade.

Miriam och Isabelle heter egentligen något annat.Foto: Ellen Pan

21-åriga Isabelle kom till London i januari och hamnade snabbt i en liknande situation.

– Man ska finnas till hands hela tiden och får ingen fritid. Jag kände mig ensam och utlämnad, säger Isabelle.

Under första samtalet med familjen sa de att Isabelle skulle jobba omkring 15 timmar i veckan, men enligt henne blev det ofta mer än så. Dessutom ska hon ha tvingats att göra andra arbetsuppgifter än det som stod i kontraktet. Varken Isabelle eller Miriam fick en kontaktperson på plats av STS.

Isabelles kontrakt med STS brittiska systerorganisation "Heavnly Au Pairs & Nannies"Foto: Privat

“Med vårt engagemang, vår kunskap och erfarenhet får du alltid personlig hjälp. Ett ovärderligt stöd på vägen.” står det på STS hemsida. 

Men när Isabelle berättade om sina problem blev det flera telefonsamtal fram och tillbaka utan att hon fick någon ordentlig hjälp av företaget, menar hon. Till slut valde både hon och Miriam att hoppa av au pair-programmet.

– De hade ingen kontakt med mig alls under hela tiden som au pair, säger Miriam.

 

LÄS ÄVEN: Svenska kvinnor: ”Vi kan inte leva normalt efter gynoperationen” 

 

Glömdes bort av STS – “Så otroligt dåligt”

En au pair arbetar med barnpassning hos en värdfamilj. Man kan åka privat eller via en förmedling som matchar ihop au pairer med familjer. Enligt förmedlingarna är det ett tryggt alternativ. Au pairen betalar en avgift som skiljer sig beroende på resmål. 

Expressen har pratat med en 23-årig kvinna som åkte till Storbritannien med STS 2014. Efter fem veckor tvingades hon byta familj och skulle få hjälp av förmedlingen. Hon fick ett mejl där hennes kontaktperson skrev “håller dig uppdaterad”. Det var sista gången hon hörde av STS. 

– Det minsta man kan begära är ett besked om att de inte hittat något, säger 23-åringen, som flyttade till London och sökte jobb på egen hand.

Några månader senare fick hon ett automatiserat utskick där STS skrev “Tänk vad fort tiden går när man har roligt. Du har säkerligen träffat nya vänner, fått en god relation till din familj och dina barn och hunnit med en och annan upplevelse”.

– De hade ingen aning om att jag hade flyttat till London. Det är så otroligt dåligt.

Efter händelsen hörde kvinnan av sig till STS och uttryckte sin kritik. Företaget bad om ursäkt för det automatiserade mejlet och att de inte hade hört av sig tidigare. Men i övrigt ansåg STS att de levt upp till sina skyldigheter och inte behövde kompensera med mer än 500 kronor.

Familjen hade inte kontrollerats 

Expressen har varit i kontakt med en tidigare au pair i 20-årsåldern som berättar att hon erbjöds droger av sina värdföräldrar. Det var sommaren 2017, när hon jobbade hos en småbarnsfamilj i London, som pappan tog fram marijuana.

– Han sa “döm oss inte” och frågade “vill du ha lite?”. Jag blev jättechockad, säger kvinnan. 

John Cedergårdh, VD på STS, ser allvarligt på händelsen. “Om det stämmer är det givetvis en värdförälder som brutit mot alla krav som ställs på värdfamiljen”, skriver han i ett mejl.

Flera au pairer uppger att STS försäkrat att alla familjer kontrollerats noga. Men det är partnerorganisationen Heavenly Au Pairs & Nannies i Storbritannien som ska utföra kontrollen av familjer. 

“Men självklart ser vi det som en enormt viktig uppgift för oss att välja rätt partners och se till att de presterar tillräckligt bra”, skriver John Cedergårdh. 

Samtidigt säger Miriam, som Expressen träffar i London, att även kontrollen av au pairer brister. Hon glömde själv att skicka utdrag ur polisregistret men blev antagen ändå. Enligt John Cedergårdh har STS i det här fallet gjort en miss:

”Om det stämmer är det ett allvarligt frånsteg från vår interna process”, skriver han.

STS försäkrar att familjerna är omsorgsfullt utvalda – men det är en annan organisation som sköter kontrollen.Foto: STS

STS slutade helt att höra av sig

20-åriga Linnéa Slättberg från Nässjö jobbade som au pair i London förra året och hade en god relation till sin värdfamilj. Men STS agerande gjorde att hon fick en negativ upplevelse av au pair-yrket. Företaget slutade helt höra av sig när hon anlände till England.

– De hjälpte verkligen ingenting. STS visste inte ens att jag kommit fram. Jag skulle få ett simkort till mobilen och en lista på andra au pairer i området, men blev själv tvungen att höra av mig och fråga om det.

STS slutade höra av sig när Linnéa Slättberg, 20, anlände i London.Foto: Privat

Dessutom fick Linnéa veta efter en kort tid att hennes kontaktperson hade slutat på STS. Någon ny tilldelades hon inte. Företagets VD John Cedergårdh ser inte att det finns ett utbrett problem inom verksamheten. 

“Det är väldigt tråkigt om en au pair upplever att den inte fått det stöd som den hade förväntat sig av oss. Självklart arbetar vi alltid för att bli bättre men vår bild är inte att det finns en allmän kritik mot oss”, skriver han.

På Arbetsförmedlingen är det i nuläget förbjudet att annonsera för au pair-jobb. Enligt Bengt Wiktorén, chef på enheten för arbetsgivare, beror det på att man är strikta med kvalitén på uppdragsgivaren.

– Det är viktigt att det är supertydligt vad tjänsten har för anställningsform. Här har man väl bedömt att villkoren inte är tillräckligt goda, säger han.

Ellinor anmälde Cultural Care: "Har mått skitdåligt"

STS största konkurrent i Sverige är au pair-förmedlingen Cultural Care, som ägs av språkreseföretaget EF. 

“Vi finns till hands för att du ska känna dig säker och trygg”, skriver företaget på sin hemsida.

Men för Amanda Ekeroth, 21, blev upplevelsen en annan. Förra året åkte hon som au pair till staden Bellevue i USA. Efter en kort tid tvingades Amanda byta familj. Enligt Cultural Care skulle det inte bli några problem att hitta en ny, men hon väntade flera veckor utan att få en match. 

– Jag ringde min mamma och hade total panik, berättar hon. 

Till slut åkte Amanda i stället hem till Sverige. Hon fick tillbaka 700 av de ca 20 000 kronor som hon säger sig ha betalat.

– Det kom som en chock, jag blev förbannad. Jag är besviken på Cultural Care. Det är inte konstigt att de får så mycket skit.

Amanda Ekeroth väntade på att få en ny familj i flera veckor.Foto: Privat

Kritik mot Cultural Care har förekommit länge i sociala medier. Redan 2011 skrev då 19-åriga Hanna Berkesi ett blogginlägg om sina upplevelser av företaget. Hanna jobbade hos en familj i Boston. Cultural Care hade uppgett att hon inte skulle arbeta ensam de första dagarna, men i stället kastades Hanna rakt in i jobbet på egen hand. Hennes kontaktperson var på semester i flera veckor utan att höra av sig.

Tidigare au pairen Hanna Berkesi är kritisk mot hur hon behandlades av förmedlingen Cultural Care.Foto: Privat
Hanna Berkesi fick medhåll från många au pairer efter att ha skrivit ett kritiskt blogginlägg om Cultural Care.

Cultural Care ignorerade Hannas meddelanden

Eftersom Hanna inte trivdes i sin familj valde hon att byta. Så här beskriver hon processen på sin blogg: 

“Cultural Care ska hitta nya matchningar åt en, jag betalade dryga 15 000 kr för att åka med organisationen och tanken är att de då ska kunna erbjuda någon form utav säkerhetsnät. Jag ringde Cultural Care VARJE dag, lämnade voicemails och mailade. På 5 dagar fick jag överhuvudtaget inte ett enda svar. Det har varit en värdelös period där jag mått superdåligt”

I efterhand har Hanna insett att hon inte är den enda som drabbats.

– Jag fick medhåll från många. Än i dag hittar unga tjejer inlägget och hör av sig, berättar hon för Expressen.

Samtidigt vill Hanna betona att många av hennes vänner också haft bra upplevelser av au pair-yrket.

Trots att Cultural Care redan för flera år sedan fick hård kritik vittnar många om att problemen kvarstår. Expressen har varit i kontakt med flera personer som har negativa erfarenheter av företaget, men som inte vill medverka i det här reportaget. 

Cultural Care vill endast kommentera kritiken via mejl:

“Givetvis är varje missnöjd och ledsen kund något vi tar på största allvar och försöker lära oss av”, skriver företagets Sverigechef Anna Stighagen. 

Hon menar att det kan vara svårt att avgöra vem som ansvarar för en au pair när en problematisk situation uppstår, eftersom personen inte är anställd av någon. Au pairen är i stället deltagare på ett kulturellt utbytesprogram.

“Men Cultural Care har givetvis ett stort ansvar i att hjälpa till att lösa problem som uppstår under vistelsen”, skriver Anna Stighagen. Hon vill inte kommentera enskilda fall men säger att företaget har gjort förändringar kring ansökningen och supporten sedan 2011, då Hanna Berkesi var au pair.

Fackförbunden kritiska: “Det intryck som ges ska spegla faktiska villkoren”

STS och Cultural Care uppger att de finns som stöd under hela tiden som au pair. Men läser man det finstilta blir bilden en annan. I STS kursvillkor står det till exempel att “STS juridiska ansvar gentemot dig gäller under själva ansökningsprocessen fram till dess att du har skrivit under avtalet med STS partnerorganisation, men inte på plats i landet dit du ska”. Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på fackförbundet Unionen, betonar vikten av att ta reda på vad som faktiskt gäller. Men han ser också problem med hur förmedlingarna framställer sig.

– Det intryck som ges på hemsidan ska spegla de faktiska villkoren. Företaget måste ha så transparent information som möjligt och ta ansvar för att de anställda får schyssta villkor.

STS och Cultural Care uppger att de finns som stöd under hela tiden som au pair. Men läser man det finstilta blir bilden en annan.Foto: STS

Även Lars Fischer, ombudsman på Kommunal, är kritisk mot au pair-förmedlingarnas agerande.

– Det är beklagligt att det finns förmedlare som beter sig så här. Det ger inte den bästa bilden av arbetsmarknaden för dessa unga tjejer och killar. 

“Vi på STS ser till att du har de absolut bästa förutsättningarna för att få ett oförglömligt år”. De positiva löftena fick Hanna, Linnéa, Amanda och många andra att välja en au pair-förmedling. Men drömmen blev inte som de hade tänkt sig.

– Hela upplevelsen i London var jättehäftig, jag ångrar inte att jag åkte, men jag hade inte valt att åka just som au pair igen, säger Linnéa Slättberg.

Miriam och Isabelle heter egentligen något annat.

Expressens reporter Ellen Pan på plats i London.Foto: Elin Kardell

 

FAKTA: AU PAIR

Au pair kommer från franskan och betyder ungefär "jämlik med". Au pairen är med andra ord en jämlik medlem av familjen. För att kunna kallas au pair ska man vara en ung vuxen som hjälper en värdfamilj med barnpassning och lättare hemarbete mot en mindre fickpeng samt mat och husrum. De flesta som åker är kvinnor i åldern 18-26 år. De populäraste destinationerna är USA och Storbritannien men många åker även till Frankrike, Nya Zeeland och Australien. De största au pair-förmedlingarna i Sverige är STS, Cultural Care och Stiftelsen Skandinaviska Institutet. Det finns ingen officiell statistik på hur många svenskar som åker utomlands som au pairer varje år.

Källa: Aupairguiden.se

 

LÄS ÄVEN: Svenskarnas värsta charterhaverier 

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.