Löfven: Vi har den skarpast skolpolitiken

STORSATSAR. "Vi skjuter inte från höften utan kollar upp med både forskning och profession", säger Stefan Löfven om satsningen på mindre klasser. Foto: CHrISTIAN ÖRNBERG
Foto: Christian Örnberg

Färre elever i varje klass är den viktigaste skolfrågan för Stefan Löfven.

Med en ny logga och devisen "Mindre klasser - mer kunskap" vill S-ledaren kraftsamla för att vinna frågan som kan avgöra valet nästa år.

- Jag vågar påstå att vi har den skarpaste skolpolitiken på länge. Det är samma tyngd på detta som på jobben, säger han.

Skolan kommer att vara Socialdemokraternas huvudfokus under Almedalsveckan, som inleds i dag.

Först var det jobben och näringslivet.

Nu är det skolan som S-ledaren Stefan Löfven lägger sin kraft på.

I skuggbudgeten i höstas satsade Socialdemokraterna tre miljarder på skolan och till hösten blir satsningen större.

Exakt hur mycket vill Löfven ännu inte avslöja men i hans tal på söndag kommer en ny skolsatsning med öronmärkta pengar att presenteras, kan Expressen i dag avslöja.

- Vi får återkomma till exakt hur mycket vi satsar men det här är ingen engångssatsning för oss, säger han.

Partistrategerna har räknat ut att skolan är den fråga som kan övertyga de lättrörliga storstadsväljarna att lägga sin röst på S i stället för på alliansen i valet 2014.

Partiets egna hemliga mätningar visar att förtroendet för S i skolfrågan ökar. Samma tendens visar andra opinionsmätningar.

"De får en helt annan studiero"

I den senaste mätningen från Novus tycker 21 procent att S har den bästa skolpolitiken, jämfört med 17 procent för FP.

Huvudbudskapet är mindre klasser.

Förslaget om att antalet elever ska minska med fem barn i varje klass i lågstadiet har nu resulterat i kampanjen "Mindre klasser - mer kunskap".

- Det symboliserar vår nya skolpolitik. Det är det viktigaste förslaget vi har för det är så avgörande.

På vilket sätt?

- I mindre klasser får barnen en helt annan studiero. Lärarna får möjlighet att ge mer tid till dem som behöver extra stöd, men också till dem som behöver mer stimulans.

Vad grundar du det på?

- Forskning. Vi skjuter inte från höften utan kollar upp med både forskning och profession. Jag hör också från föräldrar hur viktigt det här är.

Delad forskning

I en intern forskningsrapport som Expressen tagit del av slår partiet fast att mindre klasser har störst betydelse för yngre elever och för barn som växer upp i resurssvaga och studieovana hem.

Men alla forskare delar inte Socialdemokraternas vurm för färre elever som en universallösning på de sjunkande resultaten.

Den meriterade pedagogikprofessorn John Hattie menar till exempel att engagerade och kunniga lärare är viktigare än elevantalet.

Stefan Löfven känner till invändningarna.

- Han säger inte emot mindre klasser men han säger att det inte räcker. Men självklart får en lärare betydligt bättre möjlighet att möte varje elev om du har färre barn i varje klass, säger han.

Frågan är om de två miljarder som partiet öronmärkt för att anställa 4 000 lärare till de bantade klasserna räcker.

En miljard fattas

Enligt beräkningar från Moderaterna fattas en miljard eftersom S inte räknat med de extra lokalkostnader som fler klasser innebär. Inte heller har de tagit med de extralärare i ämnen som slöjd och musik som satsningen kräver.

Löfven slår ifrån sig kritiken.

- Det är tjafs och trams. Moderaterna blev tagna på sängen av vårt förslag och hamnade i bakvattnet. Det här är skarpa, väl underbyggda förslag.

Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet, välkomnar satsningen.

Men hon menar att huvudproblemet är den hotande lärarkrisen. Enligt SCB kommer det att fattas 43 000 lärare år 2020.

- Det är en katastrof vilken lärarkategori du än tittar på, säger hon.

Lösningen är högre löner för att göra läraryrket mer attraktivt.

- En förutsättning för mindre klasser är att Stefan Löfven gör något åt lärarlönerna. Socialdemokraterna måste vara tydliga med att lönerna ska upp.

Lovar inget

Men Löfven vill ännu inte lova höjda lärarlöner utan hänvisar till den dialog han just nu har med lärarfacken. I onsdags hade de sitt senaste möte.

- Det är klart att lönerna har betydelse men det går inte att sitta på utbildningsdepartementet i Stockholm och fördela löner. Det måste parterna göra. Det är de som förstår hur lönerna ska utvecklas.

Däremot vill han se kompetensutveckling för lärarna vilket i förlängningen kan innebära löneökningar.

I år är Socialdemokraterna sist ut under Almedalsveckan. Inte förrän nästa söndag intar Löfven scenen i Visby.

Att han är laddad går inte att ta miste på.

- Det är så jävla roligt. Jag tyckte att det var häftigt att tala på Götaplatsen på första maj förra året, men att stå i Almedalen med den grönskande parken framför sig är väldigt speciellt, säger han.

SÅ ÄR S NYA SKOLPOLITIK

Fler behöriga

till gymnasiet

Andelen elever som inte är behöriga till gymnasiet ska halveras till 2020, från drygt tolv procent i dag till sex procent.

Fler unga ska

gå gymnasiet

Andelen unga mellan 18 och 24 år som inte har gymnasieexamen eller studerar för att få det ska halveras till år 2020, från åtta till fyra procent.

Mindre klasser

och fler lärare

Omkring två miljarder för 4 000 nya lärare för att minska klasserna med fem i elever i varje klass.

Läxhjälp och sommarskola

Andra förslag är obligatorisk förskoleklass, läxhjälp till alla elever, upp till 20 dagars obligatorisk sommarskola för niondeklassare utan gymnasiebehörighet, obligatorisk gymnasieskola till 18 år och bättre karriärvägar för lärare.

Kontrakt för arbetslösa

Utbildningskontrakt där arbetslösa ungdomar utan gymnasieutbildning åläggs att läsa in gymnasiet för att få behålla sin ersättning.

TIDIGARE UTSPEL I ALMEDALEN

2012: Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) lanserade idén om en jobbpakt. Utspelet fick mycket beröm. Men ett halvår senare havererade regeringens förhandlingar om jobbpakten med arbetsmarknadens parter.

2010: Gud- run Schyman, ledare för Feministiskt initiativ, eldade upp 100 000 kronor för fästa uppmärksamheten på löneskillnaden mellan män och kvinnor. Utspelet blev en stor snackis, men kritiserades också som en misslyckad PR-åtgärd - eftersom folk inte förstod meningen med att elda upp så mycket pengar.

2006: Alliansen gjorde ett gemensamt utspel om att avskaffa fastighetsskatten. PR-experter berömde det som mycket lyckat. Skatten slopades sedan.

2002: C, FP och TCO föreslog tillsammans en pappabonus. I dag är jämställdhetsbonusen förverkligad.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.