Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Därför umgås jag hellre med kvinnor

Pascal Engman möter Gudrun Schyman.Foto: Lisa Mattisson Exp

VISBY. Gudrun Schyman är partiledare för Feministiskt Initiativ.

För Expressen berättar hon om varför hon hellre umgås med kvinnor än män, hyllar Zara Larsson och berättar om sina egna erfarenheter av sexuella trakasserier.

– Det är nog väldigt få kvinnor som inte har en sådan erfarenhet, säger Gudrun Schyman.

Om Gudrun Schyman

Namn: Gudrun Schyman.

Ålder: 68.

Bor: I Simrishamn.

Familj: Sambon Jacques Öhlund och två barn.

Yrke: Partiledare för Fi.

Kuriosa om Gudrun Schyman

Vad ska du göra i Almedalen?

– Föra ut Fi:s politik genom dagliga möten på Donners plats och genom art medverka i RN massa andra sammanhang.

När skäms du?

– När den politiska debatten saknar kunskap.

Vilken tvångstanke lever du med?

– Ingen.

När ljög du senast?

– Det kan jag faktiskt inte komma ihåg...

Vilket ämne snöar du gärna in på?

– Just nu är det pensionerna. Jag förundrad över att det har gått att konstruera ett system som så till den milda grad reproducerar samhällets och arbetsmarknadens orättvisor.

När du tänkte du senast att “nu skiter jag i det här, tar mitt pick och pack och drar till Nya Zeeland, skaffar dreadlocks och gifter mig med en hajfiskare”?

– Den tanken har faktiskt aldrig slagit mig!

Om två år fyller du 70. Hur länge kommer du stanna i politiken?

– Så länge jag orkar och är frisk. Jag förhåller mig till världsläget. Mitt mål med mitt politiska arbete är att det som behöver göras ska göras inom min livstid. Alltså måste jag trappa upp.

Världsläget behöver Gudrun Schyman?

– Ja.

Vilken roll har Fi spelat i synen på jämställdhet i Sverige?

– En viktig roll. Vi hade en avgörande roll i det feministiska genombrott vi hade i Sverige våren 2014.

Var det verkligen ett feministiskt genombrott?

– Ja. På det sätt att partierna började tävla om vem som var mest feminist. Partierna började prata om jämställdhetsfrågor på ett sätt de inte gjort tidigare.

Fi satsade på att komma in i riksdagen, men lyckades inte. Miljöpartiet fick drygt sex procent av väljarnas röster trots att de gått som tåget i opinionsundersökningarna. Tog de andra partierna era frågor eller fanns det faktiskt ingen feministisk vår ute i landet?

– Miljöpartiet har aldrig utmärkt sig för att vara ett feministiskt parti.

Men ni slåss om liknande väljare, inbillar jag mig?

– Så där, skulle jag vilja säga. När det gäller jämställdhetsfrågor är Miljöpartiet i många stycken ett liberalt parti. Där tycker jag inte att vi slåss. Vi har mer lika politik i olika sakfrågor med Vänsterpartiet och delar av socialdemokratin. Men det var ett genombrott på det viset att fler och fler började använda ordet feminism. Från att ha varit ett skällsord gick det till något väldigt många ville vara. Då kom våra frågor upp från att ha varit begravda så var det den tionde eller elfte viktigaste frågan. Och efter det fick vi en regering som titulerar sig som en feministisk regering.

Varför är det viktigt?

– För att vi fick ett erkännande av ordet. Förut var det f-ordet som ingen ville använda för att det blev dålig stämning.

Jag vet inte om jag håller med dig. Jag tycker att ordet feminist i dag är ett skällsord i många kretsar.

– Ja, men i många fler kretsar är det inte längre ett skällsord.

Om övergrepp

De senaste veckorna har präglats av rapporter av kvinnor och flickor som blir sexuellt antastade av män på festivaler. Vad beror övergreppen på?

– Samma sak som de övergrepp som görs i andra offentliga sammanhang och som är betydligt fler. Av de ungefär 3 000 rapporter som kommer om sexuella övergrepp och trakasserier och tafsande är det en väldigt liten del som rör festivaler. Närmare bestämt 40 stycken. Det är viktigt att förstå att vi har det här ute i samhället, för de som tror att det här är nytt. Att det burits in av unga män från andra patriarkala länder. Så är det inte. Det här har funnits under lång tid men har negligerats och osynliggjorts. Det är bra att det synliggörs. Både att det förekommer på festivaler och att det finns i de offentliga rummen. För unga kvinnor, framför allt, handlar det om andra rum än festivaler. Skolan är ett oerhört utsatt område. Det är bra att det kommer upp.

Har du själv blivit utsatt för sexuella trakasserier?

– Ja. Visst har jag det. Händer och tafsande. Det är nog väldigt få kvinnor som inte har en sådan erfarenhet. Det har varit “man får bita ihop”, “man får stå ut”. Det har inte varit något som uppmärksammats.

Zara Larsson

Vad tycker du om artisten Zara Larsson?

– Zara Larsson är bra. Jag tycker att det är en bra artist som bidragit på ett väldigt bra sätt till att ta upp de här frågorna om vilka normer vi har, om manlighetens destruktiva sidor och hur kvinnor är utsatta. Det är väldigt bra att hon använder den positionen hon skaffat sig av artistiska skäl. Med all rätt. Hon räds inte att använda den för att prata om mänskliga rättigheter. För det är faktiskt det som det handlar om.

Många män säger ”INTE ALLA MÄN” när man pekar ut män som kollektiv. Vad säger du till dem?

– Att de ska ta till sig kunskapen. Jag tycker att de ska hissa upp det där visiret och förstå att när vi tar fram kunskapen om de övergrepp som görs av män i förhållande till kvinnor, så betyder inte det att alla män gör detta.

Men?

– Men av de som gör det så är majoriteten män. Kunskapen om att det här finns önskar jag att män tog till sig av i större utsträckning och upprördes mer konstruktivt av det. Män ska inte se det som en personlig fråga utan om ett tänkande och en struktur som finns i samhället. Många män blir “Oh, inte jag”. Nej. Det behöver inte vara du. Men det finns många samhällsproblem vi kan diskutera på ett mer generellt plan. Nu har vi ett problem där kvinnor blir utsatta på olika sätt. Olika grader av våld. Allt från tafsande till mord. Och de som utsätter är i den absoluta majoriteten män. Då måste män gå ut och säga "inte i mitt namn”.

Många hävdar att muslimer ska fördöma de terrordåd som begås i islams namn. Då brukar invändningen vara att man kollektiviserar muslimer. Finns det någon skillnad?

– Jag tycker inte vi ska blanda in religion i diskussionen. Det är det man säger om terrordåden. När muslimer ligger bakom terrordåd betyder inte det att alla muslimer är terrorister.

Nej, givetvis inte.

– Och när kristna utför våldsdåd betyder det inte att alla kristna begår våldsdåd.

Kan man inte resonera på samma sätt när det gäller män som inte gör sig skyldiga till att tafsa?

– Det är ingen som lägger skulden på alla män.

Nej, men vad jag läser i sociala medier så känner sig många män utpekade.

– Det är för att de är ovana vid att titta på den andra nivån, det generella. Man måste kunna gå ifrån det individuella och titta på det generella.

Har du på ett generellt plan lättare att umgås med kvinnor än med män?

– Numera, ja. Jag tycker oftast att kvinnor är mer intressanta. Det går att föra mer intressanta samtal. Det finns inte det där positionerandet som jag kan uppleva ibland. Inte med alla män, men med många.

 

För nyheter, festvimmel och senaste bilderna från Almedalen - följ vår bevakning här

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.