Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Allt om superblodmånen som du kan se 21 januari

Under 2019 kan vi i västra delarna av Europa se supermånen tre gånger. Foto: SHUTTERSTOCK
Så här såg supermånen ut vid hamnen i Malmö 2016. Foto: DRAGO PRVULOVIC/TT / TT NYHETSBYRÅN
Foto: PETROS GIANNAKOURIS / AP TT NYHETSBYRÅN

Under 2019 kan du se supermånen tre gånger över Sverige, varav den första är en effektfull så kallad superblodmåne den 21 januari.

Här är allt du behöver veta om nästa supermåne.

När månen under några timmar blir nästan obehagligt stor och ibland röd kan saker och ting kännas mystiska för en del – medan andra bara jublar och tar fram sina kameror och fotograferar så mycket de kan.

Glöm religion och folktro och spekulationer om jordens undergång – här kommer alla fakta.

Då inträffar nästa supermåne 

Under 2019 kan vi i västra delarna av Europa se supermånen tre gånger. 

Första gången vi kan se supermånen under 2019 är den 21 januari, vilket roligt nog är en måndag. Månen befinner sig då 357 715 kilometer från jorden. Det här är den mest dramatiska supermånen under året.

Då inträffar en så kallad superblodmåne – månen är inte bara ovanligt stor utan också blodröd. 

Klockslagen du kan se den i Sverige

Den kan ses från klockan 03.36 på morgonen den 21 januari till klockan 08.48, med maximal effekt klockan 06.12, svensk tid.

Orkar du inte gå ut eller om det är för molnigt där du befinner dig kan du i stället kolla på en livesändning av superblodmånen från en exotisk plats via sajten timeanddate.com.

Andra gången supermånen kan observeras på kvällshimlen under 2019 är tisdag den 19 februari, då månens avstånd till jorden är 356 846  kilometer.

Tredje datumet för supermånen över Sverige under detta år är torsdag den 21 mars. Då ligger månen 360 772 kilometer från jorden.

När månen befinner sig längst från jorden under 2019 är avståndet 406 555 kilometer.

Så ser du supermånen bäst

Mäktigast ser supermånen ut när den ligger nära horisonten. Det beror på en optisk illusion som hänger ihop med hur hjärnan bedömer avstånd. Eftersom du ser månen i ett sammanhang med landskap och närmiljö luras du att tro att den är större.

Det behövs inga skyddsglasögon eller annan utrustning för att titta på supermånen eller en månförmörkelse – till skillnad från solförmörkelser. 

Vad är en supermåne?

Supermåne kallas fenomenet när det är fullmåne samtidigt som månen befinner sig så nära jorden som möjligt i sin omloppsbana. Detta resulterar i att månen ser mycket större ut än vanligt – upp till 14 procent större – och dessutom är 15-30 procent ljusare än normalt.

Uttrycket ”supermåne” myntades av astrologen Richard Nolle 1979. Uttrycket används inte inom astronomin. I vetenskapliga sammanhang används uttrycket perigeum-syzygy, vilket avser en fullmåne (eller nymåne) som infaller nära perigeum, det vill säga dess minsta avstånd från jorden.

Bild på superblodmånen ut vid hamnen i Malmö 2016. Foto: DRAGO PRVULOVIC/TT / TT NYHETSBYRÅN

Så fotar du supermånen

Det är inte helt enkelt att fota supermånen. Bäst tidpunkt att ta bilder är när månen ligger nära horisonten. När det finns lite ljus kvar på himlen och omgivningar blir det generellt sett bättre resultat, säger fotografen Andreas Joakimson till SVT.

Bäst är att använda systemkamera, gärna på stativ. Om du tar bilder med mobilen försök zooma på skärmen. Ta översiktsbilder där månen är överexponerad, men skapar fint ljus över till exempel en sjö eller skog. Ingen blixt, så klart.

Detta är en blodmåne

En blodmåne uppstår när jorden ligger mitt mellan solen och månen och helt skuggar månen. Om det samtidigt är fullmåne ser vi en superblodmåne.

Den totala månförmörkelsen innebär inte att månen helt förmörkas, den blir i stället röd. Det beror på att solljuset böjs när det passerar genom jordens atmosfär, och att endast rött och orange ljus med lång våglängd kan passera och tränga in i månens skugga.

Om jorden saknat atmosfär skulle månen ha blivit helt mörk under förmörkelsen.

Bild på superblodmåne över Akropolis i Aten, Grekland, den 31 januari 2018. Foto: PETROS GIANNAKOURIS / AP TT NYHETSBYRÅN

Månens påverkan i historien

I folktro anses fullmånen och blodmånen äga övernaturliga krafter och påverka människan på en rad olika sätt. Enligt tron sover människor sämre, blir aggressiva eller galna, förvandlas till varulvar. Det engelska ordet lunatic, galning, kommer från det latinska ordet för månen, luna. Även olika naturkatastrofer och olyckor har genom tiderna skyllts på fullmånen. 

Vetenskapen håller inte med. Den påverkan månen framför allt har på jorden är på tidvattnet, som styrs av skillnaderna i månens gravitationsfält över havsytan.

2019 är ett stort år för rymden

Det finns fler skäl än supermånen att titta upp mot månen år 2019.

I år är det 50 år sedan den första månlandningen, som genomfördes 20 juli 1969. Dessutom lyckades Kina landa på månens baksida den 2 januari i år. Där fanns Sverige med på ett hörn, eftersom ett av rymdsondens instrument, kallat Advanced small analyzer for neutrals (ASAN), har byggts av Institutet för rymdfysik (IRF) i Kiruna.

Astronomins dag och natt firas i Sverige 28 september 2019 med en rad olika evenemang.

LÄS MER: Rymden 2019 – att se på stjärnhimlen