Läkaren Johan Fastbom. Foto: FOTOGRAF ULF SIRBORN / FOTOGRAF ULF SIRBORNLäkaren Johan Fastbom. Foto: FOTOGRAF ULF SIRBORN / FOTOGRAF ULF SIRBORN
Läkaren Johan Fastbom. Foto: FOTOGRAF ULF SIRBORN / FOTOGRAF ULF SIRBORN
PRO:s ordförande Christina Tallberg.PRO:s ordförande Christina Tallberg.
PRO:s ordförande Christina Tallberg.
Charlotta George, sakkunnig i patientsäkerhet på Socialstyrelsen.Charlotta George, sakkunnig i patientsäkerhet på Socialstyrelsen.
Charlotta George, sakkunnig i patientsäkerhet på Socialstyrelsen.
Foto: HANNA BRUNLÖF / GT/EXPRESSENFoto: HANNA BRUNLÖF / GT/EXPRESSEN
 Foto: HANNA BRUNLÖF / GT/EXPRESSEN

Allt fler äldre massmedicineras

Publicerad

Allt fler äldre massmedicineras med många olika läkemedel. Mer än var tionde person som är 75 år har tio eller fler läkemedel, visar ny statistik från Socialstyrelsen. Var sjunde får mediciner som är direkt olämpliga för äldre. 

– Det ökar risken för biverkningar kraftigt. Och man vet faktiskt inte vad den samlade effekten av dem blir, säger läkaren Johan Fastbom. 

Antalet äldre som får många olika läkemedel ökar. Det visar nya siffror läkaren Johan Fastbom på Socialstyrelsen tagit fram för Expressens räkning. Personer som är 75 år eller äldre hade år 2017 i genomsnitt 4,8 olika läkemedel, en ökning från 4,4 år 2005. Allvarligt är att många äldre har mycket fler läkemedel än så. Mer än var tionde, 10,9 procent, av alla som är 75 år eller äldre har tio eller fler läkemedel. 

Och risken för biverkningar och oönskade effekter ökar ju fler läkemedel man tar.

– Om man har tio eller fler läkemedel så får man räkna med att några av dem kanske inte passar ihop. Och när det är så många vet man inte riktigt effekten blir – hur de fungerar tillsammans, säger Johan Fastbom. 

"Om man har tio eller fler läkemedel så får man räkna med att några av dem kanske inte passar ihop", säger läkaren Johan Fastbom.Foto: FOTOGRAF ULF SIRBORN

Massmedicinering, eller polyfarmaci som det kallas på vårdspråk, görs med goda intentioner. En orsak till ökningen kan vara att läkarna faktiskt i högre utsträckning följer de fastslagna riktlinjerna för behandling av olika sjukdomar.

– Man brukar ofta säga riktlinjer och vårdprogram underblåser polyfarmaci. När man behandlar varje sjukdom för sig innebär det mer och mer läkemedel. Visst finns det nytta men riskerna ökar också.

Ingen läkare ansvarar för helheten

Faran är att läkemedel inte passar ihop med varandra, och att biverkningarna blir fler. Dessutom kan läkemedel ha additiva effekter, det vill säga att de förstärker varandras verkan. Det betyder att om man tar två lugnande preparat samtidigt så blir effekten ungefär dubbelt så stor. 

Det stora problemet är att olika läkare skriver ut olika mediciner – men att det ofta inte finns någon läkare som tar ansvar för helheten. 

– När man behandlar äldre måste man se till helheten och hitta en lagom avstämd behandling. Man kanske måste bestämma vad som är viktigast att behandla, säger Johan Fastbom.

Över- och felmedicinering är dödligt farligt för äldre. Varje år blir cirka 35 000 äldre så sjuka av sina läkemedel att de måste få sjukhusvård. Ungefär var tionde person som 65 år eller äldre och läggs in på sjukhus gör det på grund av läkemedelsbiverkningar, visar en studie från Socialstyrelsen. Och det allra flesta blir sjuka av sina mediciner helt i onödan. Forskningen visar att det går att förebygga omkring 60 procent av sjukhusinläggningarna.

En rad läkemedel, som vissa lugnande mediciner och sömnmedel, är särskilt olämpliga för äldre. De kan exempelvis orsaka trötthet, förvirring, yrsel och fall. Varje år dör 1000 personer av fallolyckor, och läkemedel är ofta en bakomliggande orsak.

Många äldre får farliga läkemedel

Socialstyrelsen har därför sammanställt en lista över vilka läkemedel som är olämpliga för äldre. Apoteket har tillsammans med pensionärsorganisationerna PRO och SPF kampanjat för att föra ut kunskapen om farliga läkemedel. 

Och de senaste åren har läkarna faktiskt blivit bättre på att inte skriva ut farliga mediciner till äldre. Men fortfarande är det 6,8 procent av de som är 75 år eller äldre som tar olämpliga läkemedel.

Det varierar också mycket mellan kommunerna, i Öckerö kommun får 11 procent av befolkningen som är 75 år eller äldre olämpliga läkemedel och 10,7 procent tar tio eller fler läkemedel. I Trosa är motsvarande siffror 4 och 6,2 procent.

– Om man ser så stora skillnader så är det ett tecken på bristande kvalitet. Det är rimligen inte så stor skillnad på patienterna och deras sjuklighet. En spekulation är att det är en skillnad i terapitradition, vilka läkemedel läkare skriver ut. 

I Västra Götaland tar befolkningen generellt ut mer psykofarmaka från apoteket än i övriga landet. I så pass hög grad att det i forskarsammanhang länge talats om "bensobältet". 

– Det är ett mönster som hållit i sig i många år. Inget talar för att patienter i Västra Götaland behöver mer psykofarmaka. De skulle vara väldigt intressant att studera de här skillnaderna närmare, vad de egentligen beror på, säger Johan Fastbom.

Äldre får piller i stället för en pratstund 

Christina Tallberg är ordförande i pensionärernas riksorganisation PRO. PRO vill att alla äldre ska få rätt till fast läkarkontakt, så att någon läkare har helhetsansvar. Idag har äldre som är 75 eller över och har fem eller fler mediciner rätt att få en läkemedelsgenomgång. PRO vill att alla äldre ska ha samma rättighet.

"Fel och övermedicinering orsakar enormt lidande", säger PRO:s ordförande Christina Tallberg.

– Vi vill att personer mellan 65 och 75 år också ska ha rätt till läkemedelsgenomgångar.

Ordföranden är också kritisk till att många äldre får lugnande medel i stället för att aktiveras eller får någon att prata med.

– Fel och övermedicinering orsakar enormt lidande och kostar samhället stora pengar.

Charlotta George, sakkunnig i patientsäkerhet på Socialstyrelsen, hoppas att de läkemedelsrelaterade problemen ska minska när myndighetens nya läkemedelsföreskrift börjar gälla 1 januari nästa år.

– Idag är det ett problem att patienter får många olika läkemedel som inte omprövas eller följs upp i tillräcklig utsträckning. De kan stå på ett läkemedel under en längre tid utan att en uppföljning sker eller att det är otydligt vem som har ansvar för uppföljningen. 

"Idag är det ett problem att patienter får många olika läkemedel som inte omprövas eller följs upp i tillräcklig utsträckning", säger Charlotta George, sakkunnig i patientsäkerhet på Socialstyrelsen.Foto: / SOCIALSTYRELSEN

Med den nya föreskriften måste läkaren som skriver ut ett läkemedel ta ställning till hur, när och av vem behandlingen ska följas upp. 

– Det blir en skärpning och målsättningen är att det ska leda till en ökad patientsäkerhet och färre läkemedelsrelaterade problem, säger Charlotta George.   

 

GRAF/Ökning av antalet läkemedel

Grafen visar hur medelantalet läkemedel ökat mellan åren 2005 och 2016 i åldersgrupperna 65-74 år respektive 75 år och äldre. 

 

LISTA/Så många äldre får fel medicin där du bor

Statistiken gäller läkemedel på recept som hämtats ut på apotek i relation till antalet äldre i respektive kommun.

Siffrorna gäller för år 2016 och har tagits fram av läkaren Johan Fastbom på Socialstyrelsen.    

 

Äldre känsligare för läkemedel

Åldrandet påverkar känsligheten för läkemedel. Exempel avtar leverns och njurarnas att bryta ner läkemedel. Det påverkar både hur läkemedel omsätts i kroppen och vilken verkan de har på kroppen. Känsligheten för många läkemedel ökar.

En del läkemedel, som vissa psykofarmaka och smärtstillande läkemedel, kan verka längre tid och orsaka mer biverkningar.

Äldre har högre risk att drabbas av biverkningar som trötthet, förvirring, muskelstelhet och blodtrycksfall. Olämpliga läkemedel ligger bakom många fallolyckor. 

Alla över 75 års ålder och som har fler än fem läkemedel har rätt till årliga läkemedelsgenomgångar. 

 

 

FARLIGA LÄKEMEDEL

Svarta listan! Mediciner med hög risk för biverkningar:

Socialstyrelsen har tagit fram en lista med läkemedel som har hög risk för biverkningar hos äldre. De ska bara användas om det finns särskilda skäl. Behandling med dessa medel ska följas upp och omprövas ofta.

Långverkande bensodiazepiner: Diazepam, Stesolid, Apodorm, Mogadon, Nitrazepam, Flunitrazepam.

Smärtläkemedel: Tramadol, Dolatramyl, Gemadol, Nobligan, Tiparol, Tradolan.

Sömnmedel: Propiomazin, Propavan.

Läkemedel med antikolinerga effekter, används ex vid urininkontinens, som lugnande medel och vissa smärtläkemedel: Akineton, Alimemazin, Amitryptilin, Anafranil, Atarax, Atropin, Atyxine, Buscopan, Calma, Clozapine, Desentol, Detrusitol, Ditropan, Durbis, Egazil, Emselex, Hydroxyzine, Kentera, Ketogan, Klomipramin, Leponex, Lergigan, Levomepromazine, Ludiomil, Maprotilin, Metylskopolamin, Morfin-Skopolamin, Nozinan, Oxibutynin, Oxikodon-hyoscin, Oxybutynin, Pargitan, Proklorperazin, Robinul, Saroten, Scopoderm, Sensaval, Spasmofen, Theralen, Tolterodin, TOVIAZ, Truxal, Vesicare.

Källa: Olämpliga läkemedel för äldre, Socialstyrelsen, juni 2016.

 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag