Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Konflikten i Burma: ”Skolboksexempel på etnisk rensning”

Hundratusentals människor är på flykt. Foto: ABIR ABDULLAH / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Samtidigt är Burmas högsta politiska ledare, Aung San Suu Kyi, tyst. Foto: AUNG SHINE OO / AP TT NYHETSBYRÅN

400 000 människor beräknas ha flytt sina hem och de lever nu i flyktingläger i grannlandet Bangladesh. Och fler är på väg.

Samtidigt placerar Burmas regering ut landminor längs gränsen för att hindra dem från att återvända.

– Det är ett skolboksexempel på etnisk rensning, säger Zeid Ra'ad al-Hussein, FN:s chef för mänskliga rättigheter om en av de största humanitära katastroferna i världen just nu.

Här i Rakhinestaten i Burma pågår den etniska rensningen av folkgruppen Rohingya. Foto: Expressen grafik

 

Krisen i Burma tog fart den 25 augusti när rebellgruppen Arakan Rohingyas befrielsearmé (ARSA) med ett par hundra beväpnade män gick till attack mot 25 burmesiska militärposteringar och gränspoliser. Rapporter berättar att de dödade ett dussintal burmesiska säkerhetsmän. 

Gruppen som leds av den militante Ata Ullah, född i Pakistan och uppvuxen i Saudiarabien, vill skapa en självständig nation för den sunnimuslimska folkgruppen rohingya.

De burmesiska myndigheterna klassade ARSA som en terrorgrupp. Sedan slog de till mot alla rohingyas. FN uppger att militären dödat fler än 1 000 människor ur den muslimska civilbefolkningen och den drivit hundratusentals människor från deras hem.

LÄS MER: 90 000 flyr undan våldet i Burma 

Enligt Amnesty international genomför burmesiska säkerhetsstyrkor en etnisk rensning i delstaten:

– Burmas militär har attackerat civila rohingyas i en systematisk våldskampanj. Män, kvinnor, barn, hela familjer och hela byar har attackerats och utsatts för övergrepp som en form av kollektiv bestraffning, säger Rafendi Djamin, chef Amnesty Internationals avdelning för Sydostasien och Stilla Havsområdet i ett pressmeddelande.

Detta gör FN åt övergreppen

FN:s säkerhetsråd har på svenskt och brittiskt initiativ hållit ett extrainsatt möte om krisen i Burma. Men några sanktioner mot landet är inte aktuellt.

Tidigare har både Ryssland och Kina stoppat kritik mot landet. Kinas hållning är att konflikten är en inre angelägenhet för Burma.

Den 13 september 2017 kom FN:s säkerhetsråd fram till att uppmana Burma att omedelbart sluta med vad de kallar övervåldet mot rohingyas, skriver Sveriges Radio.

 

LÄS MER: Missnöjet ökar mot Suu Kyi – krav på att ta ifrån henne fredspriset 

 

Detta gör Burmas statsråd Aung San Suu Kyi

Aung San Suu Kyi, Burmas statsråd, har hållit sig tyst under hela konflikten. Hon skulle ha hållit ett tal inför FN:s generalförsamling, men har ställt in.

Hennes tystnad har kritiserats hårt, bland annat av den sydafrikanske biskopen Desmund Tutu, även han mottagare av Nobels fredspris.

– Om priset för att komma till makten och få landets högsta politiska post är tystnad, ja då är priset alldeles för högt, skrev han i ett öppet brev till sin fredspriskollega, uppger Guardian. 

En anledning att Aung San Suu Kyi inte gör något, kan vara att hon inte kan ingripa.

Den burmesiska militären ser detta som ett rent militärt problem mot ARSA. Och enligt grundlagen tar armén bara order av överbefälhavaren, Min Aung Hlaing, skriver DN. 

Många tycker att Aung San Suu Kyi ska lämna ifrån sig Nobels fredspris. Foto: MARKUS SCHREIBER / AP TT NYHETSBYRÅN

 

Detta är rohingya

Rohingya är en sunnimuslimsk folkgrupp i östra Asien. Av de 3,5 miljonerna i gruppen bodde före konflikten 2 miljoner av dem i Burma, de flesta i Rakhinestaten vid gränsen till Bangladesh.

Trots att det funnits rohingyas i Burma sedan 1200-talet förnekas de medborgarskap. Burmesiska myndigheter hävdar att gruppen är illegala invandrare från tiden landet var en brittisk koloni. Rohingyas får inte resa utan tillstånd och måste skriva under dokument att de inte får ha fler än två barn. Lagen efterlevs inte, men har resulterat i att många rohingyabarn aldrig registreras vid födsel och tvingas leva hela sina liv som statslösa utan rättigheter. 

Folkgruppen har utsatts för våldtäkter, tortyr och godtyckliga gripanden av polis utan att omvärlden reagerat.. Deras mänskliga fri- och rättigheter har berövats dem och regimen har konsekvent sett mellan fingrarna när buddistiska nationalistiska munkar uppviglat befolkningen till upplopp på minoriteter där rohingyas utsatts för omfattande övergrepp.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!