Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Allt du behöver veta – 11 frågor och svar om kyrkovalet

Under söndagen hålls det kyrkoval i Svenska kyrkan. Foto: JANERIK HENRIKSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
5,2 miljoner svenskar är berättigade att rösta i kyrkovalet. Foto: JENS CHRISTIAN / EXPRESSEN/KVÄLLSPOSTEN

På söndagen är det kyrkoval, till vilket 5,2 miljoner svenskar är röstberättigade. Jan Stridh, statsvetare vid Göteborgs universitet och specialiserad på kyrkovalet, ger svar på allt du behöver veta. 

1. Vad är kyrkovalet?

Egentligen handlar det om tre olika val: ett till församlingen, ett till stiftet och ett till kyrkomötet. 

2. Hur går politiska partier och kyrkan ihop? 

Från början var tanken med att låta politiska partier ställa upp att det skulle ge ett folkligt inflytande i kyrkan. I stället kom de politiska partierna att bli den delen som dominerat valen. 

3. Varför är det så få som röstar (valet 2013 var det 700 000)?

Därför att det inte finns några frågor som egentligen berör just dig i det val som syns mest, alltså det till kyrkomötet. Det som egentligen berör dig som väljare är de frågor som avgörs i den lokala församlingen (barntimmar, gudstjänster, sociala verksamheter). 

4. Är det relevant med ett val när det är så få som faktiskt röstar?

Det ger i alla fall en demokratisk legitimitet, även om den inte är representativ i den meningen att äldre exempelvis röstar i högre grad och på vissa ställen lokalt finns det bara en grupp som ställer upp. I det avseendet är det lite tveksamt. 

5. Vad skiljer detta kyrkoval från tidigare år? 

Det enda som skiljer sig är intensiteten. Framför allt mellan Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna, vilket vi inte har sett tidigare. Sverigedemokraterna har ställt upp tidigare och då har folk också protesterat, men den satsningen som skett från SD:s sida i år har varit större än tidigare. 

6. Partierna som ställer upp i kyrkan är inte alltid samma som ställer upp i riksdagen. Hur skiljer de sig åt?

De är lite mindre partipolitiskt orienterade. Som personer är de politiker många av dem och det är klart att likheten med motsvarande riksdagsparti finns där ändå. Är du politiker har du med dig din politiska övertygelse in i valet. 

7. Hur mycket makt får de som blir valda? 

För det första har kyrkan en väldigt stark opinionsmakt. Om några kan bilda en majoritet i kyrkomötet kan de naturligtvis göra väldigt mycket, eftersom kyrkomötet har de övergripande bestämmelserna över kyrkan. Exempelvis frågor som kyrkohandboken (anger ordningen för olika gudstjänster) och samvetsklausulen (som skyddade de som är emot kvinnliga präster), så det är både moraliska och ekonomiska frågor.  

8. Vem får rösta? 

Du ska vara medlem i Svenska kyrkan och ha fyllt 16 år senast på valdagen.

9. När hålls valet? 

På söndag. Valet hålls den tredje söndagen i september var fjärde år. 

10. Hur röstar jag? 

De röstberättigade ska ha fått ett röstkort hemskickat. På kortet finns uppgifter om vilken vallokal du kan rösta i. Om du röstar i din vallokal på själva valdagen behöver du antingen ditt röstkort eller din legitimation för att kunna rösta. 

11. När kommer resultatet? 

Kring midnatt på valdagen.

 

LÄS MER: Våldtäktsdömda vill ha din röst – i kyrkovalet

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!