Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Åke Ortmark skrämde makten – förändrade intervjuerna i tv

Han var artig, vänlig och en omtänksam person. 

Ändå var alla makthavare rädda för honom.

Han var påläst, ställde obehagligt raka frågor och nöjde sig aldrig med undvikande svar.

För de äldre i svenska journalistkåren är Åke Ortmark fortfarande en förebild.

De döptes till de tre O:na. I rutan satt Lars Orup med sitt tunga hundansikte i mitten. Gustaf Olivecrona, stilig och elegant, satt till vänster. Och till höger, med vaksam blick som en hök på spaning, satt Åke Ortmark.

Orup knarrade torrt fram fakta, Olivecrona hade en lågmält mjuk ton som var förrädisk, Ortmarks röst var precisa piskrapp.

De debuterade vid valet 1966, deras första offer var självaste statsminister Tage Erlander och de förändrade omedelbart de politiska intervjuerna i radio och tv.

Dessutom blev de tre O:na tittarfavoriter.

Detta var en tid då statsråd delade ut papper med ”dagens ämne”. Ofta fick politiker frågor i förväg så de kunde förbereda sig. Politiker styrde helt enkelt det politiska samtalet i statens radio och tv.

Statsminister Tage Erlander (S) svar på frågor från de tre o:na Gustaf Olivecrona, Åke Ortmark och Lars Orup i en TV-debatt i Sveriges television 1967
Foto: JONNY GRAAN

Detta gällde fram till kommunalvalet 1966, då Tage Erlander mötte de tre O:na i Sveriges enda, svartvita tv-kanal. Inga frågor i förväg och i direktsändning knarrade Orup fram fakta om den stora bostadsbristen i Sverige. Vad ville statsministern ge för råd till ett ungt nygift par, som inte hade någon bostad? Erlander tappade fattningen, kunde bara rekommendera dem att ställa sig i bostadskön, som då var oändlig.

Det anses att de tre O:nas utfrågning orsakade att Socialdemokraterna gjorde sitt sämsta kommunalval.

Befriade radio och tv 

Orup, Olivecrona och Ortmark befriade radio och tv, de etablerade sig snabbt och återkom förstås i riksdagsvalet 1968. 

Då hade också intervjutekniken ett namn: skjutjärnsjournalistik.

Det främsta skjutjärnet, det var Åke Ortmark. Och decennier senare, när han fick frågan om vad det innebar att vara skjutjärnsjournalist, så svarade han enkelt:

– Påläst och envis. Får man inte svar på en fråga, så ställer man den igen.

Åke Ortmark föddes 1929, växte upp Ålsten i västra Stockholm på 30-talet och dåtidens hårda samhälle präglade honom. När han på 50-talet studerade ekonomi vid Berkley-universitetet i Kalifornien, så framstod livet som mörkt för honom. 

Journalisten Åke Ortmark var en av programledarna i programmet "Aktuellt söndag”
Foto: BERTIL ERICSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Ortmark var civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm när han 1958 anställdes vid radio-tv som samhälls- och ekonomireporter. Redan i tidigt 60-tal började Ortmark och kollegan Herbert Söderström, ett annat skjutjärn, göra tuffare intervjuer med makthavare. Men riktigt känd blev han först som ett av de tre O:na i tv. 

På 70-talet lämnade Ortmark SVT för TV8

Han gjorde karriär inom SVT, var inrikeschef, programledare för ”Aktuellt”, ledde valvakor, hade utfrågningar i egna samhällsmagasin. 

På 70-talet lämnade han SVT, var chefredaktör för Veckans affärer några år, hamnade senare i TV8 där intervjuserien ”O som i Ortmark” gick i ett par hundra avsnitt.

Åke Ortmark skrev också böcker, både fiction och fakta. Den intressantaste var ”Makten och lögnen” med undertiteln ”Ett liv i televisionens Sverige”. Där analyserade han maktstrukturer, förklarade ”härskarteknik” och hävdade att alla makthavare ljuger eller förvanskar bilden av verkligheten. 

I ett inslag i radions P1 2013 sa han då: 

– De vill inte söka sanningen, makthavare vill förändra verkligheten.

Ortmarks insikter, kunskaper och suveräna intervjuteknik skrämde makthavare. Till och med Janne Josefsson, som satt skräck i många, var skraj inför mötet med Ortmark. I går berättade han för SVT: ”Jag var orolig att träffa honom när han skulle intervjua mig första gången”.

Men Janne Josefsson märkte att de påminde om varandra och tycker Ortmark varit ett föredöme på många olika sätt.

Åke Ortmark hade en framgångsrik karriär på SVT
Foto: ANDERS WIKLUND / TT / TT NYHETSBYRÅN

Åke Ortmark gick aldrig i pension

Den som noterat att han var född 1929 inser att Ortmark inte gick i pension. Han skrev, han gjorde program, han vägrade att ge upp journalistiken som han sysslat med i över 50 år.

Att följa med i politiken, att läsa och jobba, det höll honom uppe även när kroppen inte var så pigg.

I ett intervjuklipp med Micke Leijnegard från de senaste åren, säger en uppspelt Ortmark:

– Jobba på tv är kul.

Han har – förstås – fått Stora journalistpriset och han fick redan 2005 Kristallens hederspris. 

Men största insatsen gjorde han redan i början av karriären, när han som pionjär införde den moderna politiska journalistiken och lärde sig att använda det nya slagkraftiga mediet tv.

I början hade han alltid 52 procent av svenska folket – minst – och i en intervju sent i livet erkänner han att det är tillspetsat, när han med ett leende säger:

– Det var jag som bestämde vad som hade hänt i Sverige.

År 2005 fick Åke Ortmark tv-priset Kristallen i kategorin Stiftelsens hederspris.
Foto: KARIN TÖRNBLOM / IBL

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.