På fredagen kom beskedet. Det blir inget Nobelpris i litteratur i år – i stället skjuts det upp till 2019. Det är första gången på 75 år som priset inte delas ut.
– Däremot planerar vi att dela ut priset nästa år och då blir det ett dubbelt pris förhoppningsvis. Det har hänt fem gånger tidigare och är inte en unik händelse, säger Svenska Akademiens tillfällige ständige sekreterare Anders Olsson till TT.
”Prisarbetet har kommit långt och fortsätter under året som tidigare, men det är nödvändigt att Akademien får tid att återställa sin fulla styrka, engagera ett större antal aktiva ledamöter och återskapa förtroendet för sin verksamhet innan nästa litteraturpristagare utses”, skriver Akademien i pressmeddelandet.
Ledamöterna vill att Akademien utreds av kriskommission
En av de ledamöter som hoppat av från Akademien, Kjell Espmark, berättar nu för Dagens Nyheter att han, Sara Danius, Peter Englund och Klas Östergern skickade ett brev till Nobelstiftelsen för två veckor sedan – med ett krav.
– Vi anslöt oss där till kravet på en oberoende haverikommission med uppgift att utreda Akademiens djupa kris och lämna förslag på en förnyelse med avseende på såväl stadgar som personsammansättning. Det är alldeles nödvändigt att få till stånd en sådan genomlysning utifrån. Själv tänker jag mig en kommission bestående av till exempel Inga-Britt Ahlenius, Jan Eliasson och Mats Svegfors som ledamöter, säger han till tidningen.
Krisen och avhoppen i Svenska Akademien har i veckor skakat om Kultursverige. Bakgrunden till konflikten är de anklagelser om trakasserier som i höstas riktades mot kulturprofilen Jean-Claude Arnault, som också utretts för jäv – efter att dennes kulturklubb Forum tagit emot bidrag från Akademien. Något som Arnault nekar till. Konflikten har lett till att flera akademiledamöter valt att lämna sina stolar.
– I år har vi haft en mycket ovanlig situation med strider och en försvagad akademi. Vi måste ha respekt för pristagarna, tidigare pristagare och framtida. Vi måste vara trovärdiga som institution, säger Anders Olsson.
Stefan Löfven: ”Inte bra för anseendet”
Statsminister Stefan Löfven (S) beklagar Svenska Akademiens beslut att inte dela ut Nobelpriset i litteratur i år.
– Det är naturligtvis väldigt tråkigt. Det är ett mycket prestigefullt och viktigt pris, för litteraturen och kulturen, så det är oerhört tråkigt, säger han till TT.
Stefan Löfven tror att beskedet om det uppskjutna priset kommer att skada bilden av Sverige utomlands.
– Det är absolut inte bra för anseendet. Det är därför det är så viktigt att Akademien nu oförtrutet arbetar vidare för att återupprätta förtroendet. Det tar alltid längre tid än att riva ned ett förtroende, men det är deras uppgift nu att visa sig mogen det, och förhoppningsvis komma tillbaka så att man senare kan dela ut två priser i stället.
LÄS MER: Allt du behöver veta om Svenska Akademiens kris
Kungen är informerad
Sedan början av april har sex ledamöter valt att lämna. Först Klas Östergren, Kjell Espmark och Peter Englund, senare Katarina Frostenson och Akademiens ständiga sekreterare Sara Danius. I lördags lämnade också Sara Stridsberg sina uppdrag.
Peter Englund skriver i ett mejl till Expressen:
"Jag tror att detta var ett nödvändigt beslut, främst med tanke på prisets legitimitet. I övrigt har jag inga kommentarer förutom de jag redan gjort i andra sammanhang."
I dagarna valde därför kungen, institutionens högste beskyddare, att ändra stadgarna:
”Hans Majestät Konungen har, efter samråd med Svenska Akademien, i dag förtydligat Svenska Akademiens stadgar på det sättet att det tydliggörs att en ledamot kan lämna Akademien på egen begäran”, skrev hovet i ett pressmeddelande.
Efter Akademiens beslut nu under torsdagen har kungen blivit informerad.
– Jag respekterar Svenska Akademiens beslut att skjuta upp 2018 års Nobelpris i litteratur till 2019. Det visar att Akademien nu avser att fokusera på återupprättandet av sitt anseende, säger han i ett uttalande på hovets hemsida.
– Bara genom långt arbete och genom att inse det allvarliga i situationen. Vi har bara tio ledamöter och vi måste sätta i gång med att välja in nya. Vi har också satt igång ett arbete att förnya Akademien. Vi ska ta in juridisk kompetens och bli bättre på det vi gör. Vi måste välja in nya ledamöter, och snabbt ska det gå, säger Anders Olsson till TT.
”Nobelstiftelsen har behövt ligga på”
Litteraturvetaren Ebba Witt-Brattström var tidigare gift med Akademieledamoten Horace Engdahl och har stor insyn i Akademiens arbete.
Hon tror att Nobelstiftelsen har pressat Akademien till beslutet om litteraturpriset.
– Det här var väl det enda möjliga beslutet som de kunde ta. Jag kan tänka mig att Nobelstiftelsen har behövt ligga på. Det är väl så att det inte finns någon större självinsikt bland många av ledamöterna. Förtroendekrisen är ju inte löst i och med detta, säger hon.
Ebba Witt-Brattström tror att allmänhetens förtroende för Akademien som prisutdelande institution har påverkats negativt och beskriver det som att ledamöterna blivit ”nakna”.
– Nu är ju folk förbluffade och chockade över vilken långsinthet och småaktighet som en del av dessa ledamöter gått ut med. Många har nog känt: "Är det verkligen dessa som bestämmer över Nobelpriset?".
I dagsläget finns endast tio sittande ledamöter kvar och avhoppen har rest frågetecken om hur Akademiens arbete ska fortsätta.
Svenska Akademiens tidigare stadgar har krävt att tolv akademiledamöter närvarar för att det ska kunnas välja in nya ledamöter, utse den ständiga sekreteraren eller en vinnare av Nobelpriset i litteratur.
Två Nobelpris i litteratur 2019
Under torsdagen träffades Svenska Akademien med Nobelstiftelsen för att att nå ett beslut i frågan. Inför mötet skrev ledamoten Per Wästberg i ett mejl, som Dagens Nyheter tagit del av, att det finns möjlighet för att två Nobelpris i stället kan komma att delas ut nästa år.
Nobelstiftelsen skriver i ett pressmeddelande:
"Nobelstiftelsen är ytterst ansvarig för att uppfylla intentionerna i Alfred Nobels testamente. Under de senaste veckorna har vi eftersträvat en kontinuerlig dialog med Svenska Akademien och vi stöttar torsdagens beslut."
Pressmeddelandet är undertecknat Carl-Henrik Heldin, styrelseordförande i Nobelstiftelsen.
"Krisen i Svenska Akademien har påverkat Nobelpriset negativt. Deras beslut understryker seriositeten i situationen och kommer att hjälpa till att skydda det långsiktiga ryktet av Nobelpriset. Inget av detta påverkar utdelandet av Nobelprisen 2018 i övriga priskategorier", skriver han i meddelandet och betonar också vikten av att Akademien nu anstränger sig för att återupprätta sitt förtroende.
Carl-Henrik Heldin kräver också att Akademien "rapporterar konkreta åtgärder som vidtas".
Nobelstiftelsens vd Lars Heikensten säger att det nu finns en möjlighet att inleda ett förändringsarbete som han tycker Svenska Akademien bör ta och att man bör försöka samla ihop gruppen på nytt.
–Jag hoppas att det är möjligt att få tillbaka dem som hänger på gränsen, säger Lars Heikensten till SVT.
Nobelpriset har skjutits fram ett år sju gånger tidigare: 1915, 1919, 1925, 1926, 1927, 1936 och 1949.
Kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) skriver till Expressen att hon förstår att den senaste tidens händelser fått konsekvensen att utdelningen av Nobelpriset i litteratur skjuts upp ett år, men att det samtidigt är väldigt sorgligt:
”Svenska Akademin har haft stor betydelse under lång tid för det svenska kulturlivet, litteraturen och svenska språket i sak. Det är förståeligt att den senaste tidens händelser får konsekvenser i form av att Svenska Akademien beslutar att skjuta upp beslutet att utse årets Nobelpristagare i litteratur. De är en fristående institution och bär ansvaret för att återbygga förtroendet för sitt arbete. För litteraturen och konsten i stort är allt det som skett också väldigt sorgligt.”
Pressmeddelandet i sin helhet
”Svenska Akademien meddelar i dag att 2018 års Nobelpristagare i litteratur kommer att utses och annonseras parallellt med 2019 års pristagare. Sju gånger tidigare har Svenska Akademien – under rubriken ”reserverat pris” – valt att ej dela ut årets Nobelpris i litteratur, nämligen åren 1915, 1919, 1925, 1926, 1927, 1936 och 1949. Fem gånger har det skjutits upp och delats ut kommande år tillsammans med det senare årets pris.
Beslutet har fattats mot bakgrund av en numerärt försvagad Akademi och av ett minskat förtroende för Akademien i omvärlden. Prisarbetet har kommit långt och fortsätter under året som tidigare, men det är nödvändigt att Akademien får tid att återställa sin fulla styrka, engagera ett större antal aktiva ledamöter och återskapa förtroendet för sin verksamhet innan nästa litteraturpristagare utses.
Det råder en samsyn bland Svenska Akademiens aktiva ledamöter i att man, utan att ge avkall på Akademiens syfte och med bibehållen respekt för dess unika historiska arv, behöver utveckla formerna för sitt arbete. Svenska Akademien har därför nyligen påbörjat ett omfattande förändringsarbete. Detta arbete syftar bland annat till att modernisera tolkningen av Akademiens stadgar, framför allt vad gäller möjligheter till frivilligt utträde. Därtill kommer rutinerna för hanteringen av jävsfrågor och av sekretessbelagd information att förstärkas. Vidare kommer de interna arbetsformerna och den externa kommunikationen att förnyas.
”Svenska Akademiens aktiva ledamöter är naturligtvis fullt medvetna om att den nuvarande förtroendekrisen ställer höga krav på ett långsiktigt och kraftfullt förändringsarbete. Vi finner det nödvändigt att skapa tidsrum för att återställa det allmänna förtroendet för Akademien innan nästa Nobelpristagare utses. Detta av respekt för såväl hittillsvarande som framtida litteraturpristagare, för Nobelstiftelsen och för omvärlden i övrigt”, säger Anders Olsson, tillförordnad ständig sekreterare.”
