Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Ahlmark – ideologen som väckte känslor

Per Ahlmarks karriär gick spikrakt. Foto: TORBJÖRN ANDERSSON
Thorbjörn Fälldin och Per Ahlmark. Foto: GUNNAR LUNDMARK / TT NYHETSBYRÅN

Per Ahlmark lämnade ingen oberörd.

Han var en passionerad ideolog och politiker som väckte starka känslor.

Hans kompromisslösa kamp för frihet och demokrati gav honom många vänner – men också många fiender.

Per Ahlmark föddes i Stockholm 1939 och engagerade sig redan som ung för liberalismen. Han var bara 21 år när han 1960 blev ordförande i Folkpartiets ungdomsförbund (FPU) och blev snabbt ett känt namn i den politiska debatten, inte minst i det nya tv-mediet som i mitten av 1960-talet började spela en viktig roll i valrörelserna.

Karriären gick spikrakt och han blev vice statsminister 1976 efter den historiska valsegern när en borgerlig trepartiregering tog över efter Socialdemokraternas 40 år vid makten. Men bara två år senare avgick han och lämnade politiken efter en personlig tragedi.

”Gör inga dumheter medan jag är död” lyder titeln på Per Ahlmarks självbiografi som kom ut 2011. Uppmaningen riktades främst till det egna partiet. Men redan före sin död var han missnöjd med partiets utveckling – och förordade sedan länge Birgitta Ohlsson som ny partiledare.

Per Ahlmark valdes till partiledare för Folkpartiet 1975. Foto: PER KAGRELL

Per Ahlmark blev Folkpartiets kronprins

Det stod redan tidigt klart att Per Ahlmark var den främste i sin generation. Det fanns många unga ambitiösa folkpartister som kämpade för att bryta det långa socialdemokratiska maktinnehavet. Men hans engagemang, hans brinnande övertygelse och hans knivskarpa debattförmåga gjorde honom till partiets kronprins efter den mångårige partiledaren Bertil Ohlin – även om han fick stå på tillväxt ett antal år efter Ohlins avgång innan det var dags att ta över.

Innan Ahlmark engagerade sig i politiken blev han känd när han som gymnasist protesterade mot den obligatoriska religiösa morgonbönen. Tillsammans med en klasskamrat skrev han brev till regeringen och bad om att få bli befriad från att närvara. Regeringen sade nej, men Ahlmarks kamp för religionsfrihet ledde en intensiv debatt i den svenska pressen – som fick upp ögonen för den frispråkige skolpojken.

Under 1960-talet fokuserade Per Ahlmark på inrikespolitiken och kämpade för att avskaffa tvåkammarsystemet i riksdagen genom en grundlagsreform, en kamp som till slut lyckades trots socialdemokratiskt motstånd. Han blev riksdagsledamot 1967.

Per Ahlmark 1978. Foto: Bertil Stilling

Per Ahlmark profilerade sig i utrikespolitiken

Men det var kanske främst inom utrikespolitiken han profilerade sig. Han skrev i sina memoarer att Sovjets inmarsch i Ungern 1956 gjorde starkt intryck på honom och bidrog till att forma hans världsbild och hans kamp för demokrati.

Han kämpade mot det rasistiska apartheidsystemet i Sydafrika, han kämpade mot antisemitism i Sovjetunionen och på andra platser. Och han blev framför allt en varm anhängare av Israel, som han i likhet med sin vän och förebild, publicisten Herbert Tingsten, såg som en kämpande demokrati.

Men han kritiserade också Israels bosättningar och andra aspekter av landets politik. Och var en av de första som förespråkade en tvåstatslösning, alltså en palestinsk stat vid sidan av Israel, redan i boken ”Det hatade Israel” som han gav ut 1970 tillsammans med Ernst Klein och Thomas Hammarberg.

– På sätt och vis har tanken på Israel blivit mitt öde, eftersom jag nu i mer än 30 år har funderat varje dag på vad som händer där. Demokratin är kanske det viktigaste för mig. Men lika dramatisk är ju insikten att det folk, som Hitler nästan utplånade, kunde återfå sin nation och förvandla den till ett föredöme för många andra länder, sade han 1999.

Per Ahlmark 2012. Foto: PER GROTH / TT NYHETSBYRÅN

Per Ahlmark blev vice statsminister och arbetsmarknadsminister

Efter valsegern 1976 blev Ahlmark vice statsminister och arbetsmarknadsminister. Hans uppmaning ”Lycka till!” till friställda industriarbetare i Olofström kom att hånas av hans många motståndare – och förföljde honom genom livet. Själv hävdade han att han aldrig hade uttryckt sig så.

I trepartiregeringen kom Ahlmark bra överens med statsminister Thorbjörn Fälldin (C), medan hans relation till moderatledaren Gösta Bohman var spänd.

Till allmän förvåning avgick Per Ahlmark plötsligt när han stod på toppen av sin karriär. Detta sedan hans dåvarande flickvän begått självmord. Han drabbades av en depression och lämnade regeringen och politiken 1978. Efterträdare blev Ola Ullsten som redan samma år kunde bli statsminister sedan en oväntad politisk utveckling lett fram till en folkpartistisk minoritetsregering, som styrde landet under ett år.

Per Ahlmark var ordförande i Svenska Filminstitutet 1978-1981. Han fortsatte också att skriva böcker och medverka i tidningar som han gjort under hela sin karriär. Han var kolumnist i Expressen under mer än 30 år och senare i Dagens Nyheter. Han skrev poesi samt flera böcker som gjorde upp räkningen med vad han i en boktitel kallade ”Vänstern och tyranniet: Det galna kvartsseklet” (1994). Han skrev böcker om demokrati och om Tingsten, hans stöd för den USA-ledda invasionen av Irak 2003 blev kontroversiellt.

– Det är klart att jag känt mig ensam, jag betraktades ju som företrädare för en bisarr minoritetsopinion. Och jag känner mig ensam i min världsbild. För mig är 6 juni en högtid, inte för att det är den svenska nationaldagen, utan för att det är D-day. Den dagen 1944 kom friheten till Europa och jag känner en oerhörd tacksamhet och börjar alltid gråta när jag ser bilderna. Men det är inte många som tycker så, sade han till Expressen 2005.

Per Ahlmark blev 79 år. 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!