Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Aftonbladet klandras av PON för spionpåståenden om forskare

Martin Kragh i ”Ledarsnack” i Expressen TV om tvisten med Aftonbladet.
Martin Kragh anmälde totalt fyra av Aftonbladets publiceringar till PO.
Aftonbladet klandras för en publicering och frias för tre stycken. Foto: MAGNUS HALLGREN / DN TT NYHETSBYRÅN

PON, Pressens opinionsnämnd klandrar tidningen Aftonbladet för att ha påstått att forskaren Martin Kragh haft misstänkta kopplingar till brittisk underrättelsetjänst. 

Nämnden menar att tidningen brutit mot god publicistisk sed i artikeln.

Det var Martin Kragh själv, forskare och chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet Utrikespolitiska institutet, som anmälde tidningen till PO för totalt fyra publiceringar på kultursidan – tre krönikor och en debattartikel – som handlade om honom. 

PO, Pressens opinionsman, lämnade efter att han gjort en bedömning över ärendet till PON som nu kommit med beslut. De klandrar tidningen enbart för en av de fyra anmälda publiceringarna. Den klandrade artikeln är en krönika skriven av kulturchef Åsa Linderborg som publicerades 13 februari i år. I den artikeln står: 

”Enligt läckta dokument som brittisk press tar på allvar, misstänks Martin Kragh arbeta för främmande makt, närmare bestämt den brittiska underrättelsetjänsten.” 

Efter att Aftonbladet anmälts svarade tidningen PO att man inte fastslagit att han är en brittisk spion, utan att han enbart misstänkts för att vara det. 

PON konstaterar att det i opinionstexter finns ett större utrymme för åsikter och personliga teorier än i nyhetstexter – men att anmälaren, alltså Martin Kragh, har tillfogats en ”oförsvarlig publicitetsskada” och att försäkringarna om att det rör sig om misstankar inte räcker. 

”Den negativa effekten för anmälaren påverkas endast marginellt av att påståendena har försetts med reservationerna ”misstänks för” och ”om det stämmer”. När det gäller påståenden av detta slag kan det förhållandet att de framförs i en krönika inte medföra att de pressetiskt ska bedömas på ett annat sätt än om de lämnas exempelvis i en nyhetsartikel.”

Kragh: ”Det känns skönt” 

Aftonbladets publiceringar i februari startade snabbt en debatt på tidningars kultursidor och bland forskare. I mars i år gick totalt 15 forskare samman på Expressens kultursida till Kraghs försvar. 

De menar att tidningens påståenden är en ”förtals- och smutskastningskampanj”:

”Vi känner Martin Kragh som en av de främsta och mest trovärdiga analytikerna i Sverige i dag av den politiska och ekonomiska utvecklingen i Ryssland. Därför kan vi inte acceptera att han misstänkliggörs gång på gång av Aftonbladet och till och med anklagas för att vara en utländsk spion som borde utredas av Säkerhetspolisen.”

Efter PON:s beslut säger Kragh att han hoppas att detta är början på slutet i tvisten. 

– Jag välkomnar fällningen. Den är ett kvitto på Aftonbladets publicistiska kvalitet, det är bra att man nu får någon typ av officiellt avslut – i alla fall inom ramarna för det pressetiska systemet. Det känns bra. 

Martin Kragh anmälde också tidningen till JK för förtal i våras. JK beslutade dock i maj att man valt att inte pröva ärendet, och Kragh säger i dag att han i dagsläget inte vet om han kommer att ta till några andra rättsliga åtgärder mot tidningen. 

Aftonbladets svar efter fällningen

Aftonbladets chefredaktör Lena K Samuelsson skriver i en skriftlig kommentar: 

”Martin Kragh har anmält sammanlagt fem artiklar som Aftonbladet publicerat. Pressens Opinionsnämnd väljer nu att klandra Aftonbladet för publicering av en uppgift i en av de anmälda artiklarna. Det accepterar vi och kommenterar inte vidare.”, skriver hon och fortsätter: 

”PON konstaterar samtidigt att det i övriga anmälda artiklar inte finns skäl för pressetiskt klander. De är också mycket tydliga i två för medierna viktiga principiella frågor: den om kultur- och opinionsjournalistikens vittgående frihet och den om att opinionsjournalistiken normalt inte omfattas av kravet ”att personer som omnämns ska erbjudas möjlighet till samtidigt bemötande”. Det är två viktiga principer för alla publicister.”