Adina Schildt är ansvarig för utredning och process inom Institutet för juridik och internet. Foto: PrivatAdina Schildt är ansvarig för utredning och process inom Institutet för juridik och internet. Foto: Privat
Adina Schildt är ansvarig för utredning och process inom Institutet för juridik och internet. Foto: Privat
Catarina Nylund arbetar som kurator på Bris. Foto: PressbildCatarina Nylund arbetar som kurator på Bris. Foto: Pressbild
Catarina Nylund arbetar som kurator på Bris. Foto: Pressbild

"96 procent av alla brott som begås på internet läggs ner"

Publicerad

Adina Schildt på Institutet för juridik och internet menar att mörkertalet gällande mäns brott mot kvinnor på nätet är stort.

Ofta är brotten kopplade till sex – där mannen hotar att sprida nakenbilder eller sexfilmer.

– Det är här något som kvinnor och tjejer har blivit utsatta för på olika sätt i alla tider, säger Catarina Nylund, kurator på Bris.

Adina Schildt är ansvarig för utredning och process inom Institutet för juridik och internet. Enligt henne är det vanligt att män begår brott mot kvinnor på nätet.

– Det är dock svårt att presentera statistik över mitt konstaterande då området domineras av stora mörkertal, säger hon.

Hon förklarar att det finns ett antal domar på förtal, ofredande och sexuellt ofredande – där brotten skett på nätet.

– Nu senast kan nämnas den tingsrättsdom från Uppsala om den live-streamade våldtäkten på Facebook. Där dömdes mannen som hade filmat och således stått för livestreamandet, det vill säga spridandet, för grovt förtal.

Finns det mönster i mäns beteenden på nätet?

– Den frågan är svår att svara generellt på ur en juridisk synvinkel. Jag upplever att mäns beteende som kan komma att bli brottsligt på internet inte sällan är kopplat till sex. Hotet om att sprida kränkande uppgifter, som exempelvis nakenbilder eller sexfilmer, är något jag skulle säga generellt drabbar fler kvinnor där det är män som hotar.

 

LÄS ÄVEN: Åtta kvinnor om hatet från männen på nätet: "Ingen av oss är ensam"

Viktigt att polisanmäla

Adina Schildt understryker att det är viktigt att polisanmäla om man drabbas av brott på nätet.

– Siffran som florerat runt och som är högst skrämmande, att 96 procent av alla brott som begås på internet läggs ner av polisen, kan eventuellt ha fått en avskräckande effekt. Att personer som utsatts för brott på internet tänker att det är onödigt att anmäla då utredningen med stor sannolikhet kommer läggas ner, säger hon.

Däremot är det viktigt att få in statistik som stärker att systemet, som det ser ut i nuläget, är bristfälligt.

– Vill man ha hjälp och rådgivning kan man även vända sig till oss på Institutet för juridik och internet. Vi kan hjälpa till med att utreda vad personen utsatts för, överklaga polisens nedläggningsbeslut om det finns fog för det, ge generell juridisk rådgivning samt gå till domstol i skadeståndsprocesser.

Catarina Nylund jobbar på bris. Hon menar att samhället måste förändras, snarare än nätet. Foto: Press

Bris: "Vi har ett stort ansvar"

Catarina Nylund arbetar som kurator på Bris. Enligt henne är det inte nätet som bör beskyllas i frågan om näthat. Snarare är det samhället som behöver förändras.

– Vi brukar säga att barn gör som vuxna gör. Det är ganska mycket vuxna som beter sig illa på nätet, och då är det inte konstigt om barn tar efter. Vi har ett stort ansvar att vara förebilder, säger hon.

Vad kan det bero på?

– Vårt samhälle ser ut så i dag och har sett ut så länge. Även om vi är nära jämställdhet i dag så är vi inte där än, och det här är ett tecken på det.

Främst drabbas unga tjejer av hat, hot och kränkningar på nätet. Ett sätt att hantera det kan vara att hitta stöd – både off- och online, menar Nylund.

– Är man barn eller ungdom är det viktigt att man också tar hjälp från vuxna. Man behöver få hjälp att hitta strategier för att kunna hantera det utan att det får krypa in under skinnet.

Viktigt att prata om näthat

Nätet kan likväl vara en viktig plats för de som drabbas av näthat.

– Många tjejer får mycket hjälp från nätet, att hitta allierade som stöttar en, säger Catarina Nylund.

– Det är här något som kvinnor och tjejer har blivit utsatta för på olika sätt i alla tider. Det är inte nätets fel att det händer men på nätet blir det extra tydligt när det hamnar i skrift.

Hur kan man motarbeta kränkningar på nätet?

– Vi behöver börja prata om det. #Skärpning är ett bra exempel på hur man kan göra det och hitta ett sätt att alliera sig och stötta varandra på nätet. Och ta det på allvar.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag