Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

8 frågor och svar om mordet på Olof Palme

Mordet på Olof Palme är fortfarande olöst. Foto: PAOLO RODRIGUEZ / TT / TT NYHETSBYRÅN
Ett uppslag i Expressen 1986. Foto: OLLE SPORRONG
Rosor vid mordplatsen på Sveavägen i Stockholm. Foto: CLAUDIO BRESCIANI / TT / TT NYHETSBYRÅN

Statsminister Olof Palme mördades 28 februari 1986 klockan 23.21. Han var på väg hem från biografen Grand på Sveavägen i Stockholm när han sköts till döds. Hans hustru Lisbet Palme blev också beskjuten, men mördaren missade.

Mordet på Olof Palme är fortfarande olöst.

Vem var Olof Palme?

Olof Palme (1927–1986) var socialdemokratisk statsminister 1969–1976 och 1982 fram till sin död 1986. Palme gjorde Sverige känt i omvärlden för att stå för en tredje vägens politik, mellan parterna i kalla kriget, USA och Sovjetunionen. Palme kritiserades för att ha gått tillsammans med Nordvietnams utrikesminister i ett demonstrationståg mot Vietnamkriget. 

Han  likställde USA:s bombningar av Hanoi julen 1972

 

Hur mördades Olof Palme?

Palme bestämde på fredagen att han skulle gå på bio med hustrun Lisbet och sonen Mårten och hans flickvän att se Suzanne Ostens "Bröderna Mozart" på biografen Grand på Sveavägen i Stockholm. Palme värnade om sitt privatliv och tackade nej till livvaktsskydd under kvällen.

Efter filmen gick Lisbet och Olof Palme mot tunnelbanestationen Hötorget. När de kom till korsningen Tunnelgatan/Sveavägen steg mördaren fram och sköt Olof Palme med en grovkalibrig revolver. När mördaren ska skjuta Lisbet Palme vänder hon sig, så att skottet går genom hennes kappa, men missar.

Polisens misstag efter mordet

Polisen gjorde ett stort antal misstag direkt efter mordet på statsministern. Bland annat spärrade de inte av området. Det var en privatperson som hittade mördarens kulor. 

 Polisen kritiserades även för hur förhören mot änkan Lisbet Palme gick till. 

Christer Pettersson dömdes i tingsrätten för mordet på Palme

Flera personer misstänktes för mordet på Olof Palme. Men den första att åtalas var Christer Pettersson som, mot sitt nekande, dömdes i Stockholms tingsrätt den 27 juli 1989 efter att ha pekats ut i en vittneskonfrontation av Lisbet Palme. 

Christer Pettersson frikändes i hovrätten, eftersom domstolen ansåg att Lisbet Palme påverkats av polisen inför vittneskonfrontationen där hon pekade ut Pettersson.

Vad är Palmegruppen som arbetar med mordet?

Mordet på Olof Palme har utretts av den så kallade Palmegruppen. Brottsutredningen är den största i världen, det finns över 3 600 pärmar med material. 130 personer har erkänt mordet, men avförts. Det finns en belöning på 50 miljoner kronor till den som lämnar tips som kan leda till att en gärningsman fälls. Hittills har mordutredningen kostat 550 miljoner kronor.

Var är vapnet som dödade Palme?

Vapnet, troligen en revolver av typen .357 Magnum är ännu inte hittad. Polisen har provskjutit 500 Magnumrevolvrar och jämfört kulorna med de två som hittades (av en privatperson) vid mordplatsen. Att det är rätt kulor som hittades råder inget tvivel om. Båda kulorna stämde överens med de blyfragment som hittades i paret Palmes kläder. 

Det fanns ytterligare tio Magnumrevolvrar som var stulna vid tillfället. Samtliga utom en, Sucksdorffvapnet, har testats.

 

LÄS MER: Pekas ut i ny bok – Palmegruppen har hållit förhör 

 

De största teorierna om mordet på Olof Palme

Det fanns ett antal teorier om mordet på Olof Palme. Många har kunnat skrivas av tidigt:

32-åringen, Victor Gunnarsson: Gunnarsson var den första att misstänkas. Han beskrevs som Palmehatare, han pekades ut av flera vittnen på Sveavägen, och han hade spår på sin jacka som tydde på att han nyligen avfyrat ett vapen. Gunnarsson togs in till förhör 8 mars 1986, men släpptes sedan. Gunnarsson flyttade till USA och hittades mördad i december 1993.

Christer Pettersson: Pettersson förekom i utkanten av utredningen, men blev högaktuell 1988. Pettersson liknade den fantombild som spridits efter mordet och han hade en gångstil många vittnen kunde identifiera. Pettersson, tidigare dömd för dråp, hämtades in till förhör den 14 december 1988. En konfrontation spelades in på video. När Lisbet Palme såg inspelningen pekade hon ut Pettersson direkt. 

Pettersson dömdes av en oenig tingsrätt för mordet i juli 1989. Domen överklagades och togs upp i hovrätten i oktober 1989. Där vittnade Lisbet Palme om att hon haft förkunskaper att polisen anhållit en alkoholist från Sollentuna innan hon pekade ut Pettersson. Hon sade även att "man ser ju vem som är alkoholist". Den 2 november 1989 försattes Pettersson på fri fot och han frikändes senare, men misstankarna kvarstod.

Kurdspåret, PKK: Palmespanaren Hans Holmér drev kurdspåret. PKK är en kurdisk separatistorganisation. I mitten av 80-talet mördades ett antal PKK-avhoppare i Sverige, med hjälp av utlänningslagen kunde medlemmar i PKK deporteras från Sverige. Utifrån detta ansåg utredarna att PKK hade motiv och möjligheter att döda Palme. 20 januari 1987 slog polisen till mot 22 personer, men insatsen ledde inte till något mer än att utredningen organiserades om och Holmén förlorade ansvaret för utredningen.

Sydafrikaspåret: Palme hade uttalat sig starkt mot den rådande rasistiska apartheidregimen i Sydafrika. Ett spår gjorde gällande att sju personer med anknytning till den sydafrikanska regimen var ansvariga för mordet. Spåret utforskades av författaren Stieg Larsson och presenteras i Jan Stocklassas bok ”Stieg Larssons arkiv: Nyckeln till Palmemordet”. En av dem var på Sveavägen på mordnatten, men saknar alibi för vad han gjorde där. I en film som spelats in i smyg ska han, enligt Aftonbladet, ha sagt att han "dödade förrädaren". Bland de sju i Sydafrikaspåret finns Palmehatare och sydafrikanska elitsoldater.

En viktig pusselbit i Sydafrikaspåret var ett bankfack där mordvapnet skulle ligga. Palmegruppen hittade bankfacket och har förhört den utpekade personen:

– Jag kan säga att vi har hållit förhör med en viss person och vi har kontrollerat ett bankfack och vi har inte funnit något anmärkningsvärt, säger spaningsledare Hans Melander, som inte vill kommentera om personen är avförd.

Skandiamannen: I maj 2018 hävdades att den så kallade "Skandiamannen", Stig Engström, var utredningens huvudspår. Engström hade sin arbetsplats i Skandiahuset på Sveavägen 44 i Stockholm och stämplades ut från arbetsplatsen bara minuter innan Palme mördades. 

Engström ska ha varit vapentränad, umgåtts i Palmefientliga kretsar – och haft tillgång till en liknande revolver som vid Palmemordet.

Engström hävdade att han var en av de första på plats efter mordet och pekades ut som möjlig mördare av journalisten Thomas Pettersson i magasinet Filter och boken "Den osannolika mördaren". Ett vittne säger att han kan ha varit mördaren, en annan att han kan ha varit inblandad, men inte förövaren. Andra vittnen säger att Engström ljög om att ha varit bland de första vittnena på platsen.

Polisspåret: Ett tidigt spår i Palmeutredningen var polisspåret. Palmemordet skedde före mobilernas intåg och flera vittnen uppger att man såg många "walkie-talkie"-män runt Sveavägen vid tiden för mordet. Mer om polisspåret här. 

Vad händer med Palmeutredningen nu?

Varje vecka inkommer två, tre tips till Palmegruppen.

Vissa ärenden är intressanta, och då vidtas åtgärder. Men de flesta tips har polisen ingen eller låg användning av.

Har du ett tips som bidrar till att en gärningsman fälls? Då belönas du med 50 miljoner kronor.

 

LÄS MER: Pettersson ljög för att skydda vännen 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!