Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

60 000 år gammal DNA ökar risken för svår covid

Regeringen ger nu fyra myndigheter och länsstyrelserna uppdrag som syftar till att de ska vara redo för en eventuell andra smittvåg i höst.
Genetikern Hugo Zeberg vid Karolinska institutet har gjort nya rön om bakgrunden till covid-19.
Foto: KAROLINSKA INSTITUTET
Professor Svante Pääbo, internationellt prisbelönt genetiker, presenterar nya rön om covid-19.
Foto: FRANK VINKEN / DIGITAL
DNA från neandertalaren, som dog ut för 30 000 år sedan, kan öka risken för svåra följder av covid-19.

Mer än 60 000 år gammal DNA kan tredubbla risken att drabbas svårt av covid-19, visar svenska forskare i en ny studie.

– Arvsmassa vi ärvt från neandertalarna kan öka risken tre gånger att covid-19-drabbade hamnar på sjukhus, säger genetikern Hugo Zeberg.

Mer än hälften av människorna i Sydasien är i riskzonen, i Europa är siffran 16 procent.

Människan har ärvt både god och dålig DNA från sin släkting neandertalaren, som dog ut i Europa för 30 000 år sedan. Nya rön visar att arvsmassa från denna förhistoriska människovarelse drastiskt ökar risken för svåra konsekvenser om vi drabbas av covid-19.

Mer än hälften av människorna i Sydasien, alltså länder som Indien, Pakistan och Bangladesh, har någon variant av denna DNA, enligt en ny studie av de svenska genetikerna Svante Pääbo och Hugo Zeberg.

16 procent i riskzonen i Europa

Störst är risken i Bangladesh där siffran är 63 procent. I Europa är upp till 16 procent i riskzonen, i Östasien 4 procent och i Afrika nästan inga alls.

– Arvet från neandertalarna är både av ondo och av godo. När det gäller pandemin har mötet med neandertalarna haft tragiska följder för nu levande människor, säger forskaren Hugo Zeberg, verksam vid Karolinska institutet och det tyska Max Planck-institutet.

Han och professor Svante Pääbo, internationellt känd genetiker vid Max Planck-institutet, studerar konsekvenserna av människans förhistoriska möte med neandertalaren. Deras studie kan öka vår förståelse av varför coronaviruset drabbar vissa människor hårdare än andra.

Ett rekonstruerat kranium från en neandertalare på Naturhistoriska museet i New York.
Foto: FRANK FRANKLIN II / AP

Hoppas på ledtrådar

– Vi har börjat undersöka fall med svårt drabbade covid-19-patienter för att se om de har den här arvsmassan. Vi har ännu inget svar på frågan varför den här varianten är så vanlig i Sydasien och ovanligare på andra platser, säger Hugo Zeberg.

– Vi hoppas att våra rön om evolutionen kan ge ledtrådar till att förstå pandemin, säger han.

Hugo Zeberg förklarar att det handlar om en liten bit DNA på kromosom 3 som ökar risken för att få covid-19 och framför allt risken för att sjukdomen ska få svåra följder. Om man har kromosomen från båda föräldrarna tredubblas risken att drabbas hårt, om man har den från ena föräldern är risken 1,7 gånger så stor.

– Det finns sex gener som överlappar den här biten DNA. Vi vet ännu inte exakt vilken gen, säger Hugo Zeberg.

Mötet med neandertalarna

Han säger att ungefär två procent av arvsmassan härrör från neandertalarna hos människor som inte kommer från Afrika - eftersom människorna hade vandrat ut från Afrika när de träffade neandertalarna och fick barn med dem.

Neandertalaren var en förhistorisk människovarelse som började breda ut sig i Europa och västra delarna av Asien för cirka 350 000 år sedan. Den dog ut i Europa för cirka 30 000 år sedan – och har fått sitt namn efter dalen Neandertal i Tyskland där man 1856 hittade det första fossilet efter den.

Förra månaden publicerade Svante Pääbo och Hugo Zeberg en betydligt mera positiv nyhet om arvet från neandertalarna. Deras studie visade att kvinnor som bär på en gen från neandertalare föder fler barn och har färre missfall. Ungefär var tredje kvinna i Europa bär på den genen.

Infektionsläkaren förklarar begreppet ”klustersmitta”.
Materialet dödar viruset • Forskaren: ”Efterliknar immunförsvaret”.

Har du släktforskat någon gång?

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.