Människan har ärvt både god och dålig DNA från sin släkting neandertalaren, som dog ut i Europa för 30 000 år sedan. Nya rön visar att arvsmassa från denna förhistoriska människovarelse drastiskt ökar risken för svåra konsekvenser om vi drabbas av covid-19.
Mer än hälften av människorna i Sydasien, alltså länder som Indien, Pakistan och Bangladesh, har någon variant av denna DNA, enligt en ny studie av de svenska genetikerna Svante Pääbo och Hugo Zeberg.
16 procent i riskzonen i Europa
Störst är risken i Bangladesh där siffran är 63 procent. I Europa är upp till 16 procent i riskzonen, i Östasien 4 procent och i Afrika nästan inga alls.
– Arvet från neandertalarna är både av ondo och av godo. När det gäller pandemin har mötet med neandertalarna haft tragiska följder för nu levande människor, säger forskaren Hugo Zeberg, verksam vid Karolinska institutet och det tyska Max Planck-institutet.
Han och professor Svante Pääbo, internationellt känd genetiker vid Max Planck-institutet, studerar konsekvenserna av människans förhistoriska möte med neandertalaren. Deras studie kan öka vår förståelse av varför coronaviruset drabbar vissa människor hårdare än andra.
Hoppas på ledtrådar
– Vi har börjat undersöka fall med svårt drabbade covid-19-patienter för att se om de har den här arvsmassan. Vi har ännu inget svar på frågan varför den här varianten är så vanlig i Sydasien och ovanligare på andra platser, säger Hugo Zeberg.
– Vi hoppas att våra rön om evolutionen kan ge ledtrådar till att förstå pandemin, säger han.
Hugo Zeberg förklarar att det handlar om en liten bit DNA på kromosom 3 som ökar risken för att få covid-19 och framför allt risken för att sjukdomen ska få svåra följder. Om man har kromosomen från båda föräldrarna tredubblas risken att drabbas hårt, om man har den från ena föräldern är risken 1,7 gånger så stor.
– Det finns sex gener som överlappar den här biten DNA. Vi vet ännu inte exakt vilken gen, säger Hugo Zeberg.
Mötet med neandertalarna
Han säger att ungefär två procent av arvsmassan härrör från neandertalarna hos människor som inte kommer från Afrika - eftersom människorna hade vandrat ut från Afrika när de träffade neandertalarna och fick barn med dem.
Neandertalaren var en förhistorisk människovarelse som började breda ut sig i Europa och västra delarna av Asien för cirka 350 000 år sedan. Den dog ut i Europa för cirka 30 000 år sedan – och har fått sitt namn efter dalen Neandertal i Tyskland där man 1856 hittade det första fossilet efter den.
Förra månaden publicerade Svante Pääbo och Hugo Zeberg en betydligt mera positiv nyhet om arvet från neandertalarna. Deras studie visade att kvinnor som bär på en gen från neandertalare föder fler barn och har färre missfall. Ungefär var tredje kvinna i Europa bär på den genen.
