6 vikingatraditioner som lever kvar

Vi bevakar de största händelserna och sänder live varje dag.

Från sent 700-tal till 1100-talet spred vikingarna skräck både i västerled och österled.
Men våra fornordiska sjökrigare lämnade mer åt eftervärlden än historier om plundring och krigståg.
Vikingarna, som på sin tid kallades nordmän, uppfann och/eller använde faktiskt en del grejer som vi än i dag har glädje av.
Källor: History.com, The College of Optometrists, Västerbottens museum, Populär historia, Allt om historia, Världens historia.

1. Brydde sig om hygienen

Vikingarna kammade sig gärna – det visar gravfynd. Dagens människor använder också kam (ovan), men tar den kanske inte med sig i graven.
Foto: Lina Eidenberg Adamo

Kammar

Trots att vi i dag kanske ser på vikingarna som smutsiga barbarer hade de faktiskt för vana att hålla hygienen i schack – till och med mycket bättre än andra européer vid den tiden. Enligt uppgift badade vikingarna gärna en gång per vecka.
Dessutom brukar man ge vikingarna äran för att ha uppfunnit den moderna kammen. (Dock förekom kamliknande föremål även på andra ställen vid samma tid).
Tillsammans med andra hygienföremål som pincetter, små skedar som användes för att ta bort öronvax (jepp, dåtidens topps) och rakblad är kammar ett vanligt fynd i vikingagravar.


2. Nordmän på glid

Gunde Svan – en svensk viking? Svenskarna har åkt skidor länge.
Foto: Sören Karlsson

Skidor

Det är kanske inte helt rätt att säga att vikingarna uppfann skidorna. De äldsta skidor som någonsin påträffats hittades i Ryssland och dateras till mellan 8000 och 7000 f. Kr. Skidor omnämns även i skrifter från Handynastin i Kina (206 f. Kr till 220 e. Kr). Världens äldsta bevarade skidor (daterade yngre stenåldern, det vill säga omkring 5200 år gamla) finns faktiskt på svenska skidmuseet i Umeå.
Men det är i alla fall ingen överdrift att säga att vikingarna satte fart på den västerländska traditionen att åka skidor.
Ordet skidor kommer av det fornordiska ordet "skío" och nordmännen använde gärna skidorna som transportmedel. Flera gudar i den nordiska mytologin, där ibland Skade (jaktens och vinterns gudinna) avbildades ofta på skidor.


3. Snarare dekoration än för att se bättre

Dagens glasögon är ingen modern uppfinning. Under vikingatiden tillverkades linser av bergskristall.
Foto: Per Broman

Glasögon

Som de flesta andra uppfinningar har glasögonen utvecklats och förfinats under en längre tid. Men under vikingatiden tillverkades linser av bergskristall i Sverige.
Dock kan dessa ha använts snarare som dekoration än hjälpmedel för bättre syn. Glasögon som vi känner dem i dag tros ha utvecklats under senare hälften av 1200-talet i Italien.


4. Hemligheten: Vikingarnas solsten?

Var kristallen islandsspat huvudkomponent i vikingarnas solsten?
Foto: Wikimedia commons

Navigation

Det är än i dag inte helt klarlagt hur vikingarna lyckades navigera utan varken sjökort eller kompasser – men de var duktiga navigatörer. Hur de lyckades ta sig från Norge till Amerika har stötts och blötts inom vetenskapen.
Vissa tror att vikingarna lyckades navigera med hjälp av solen och stjärnorna och enligt de fornisländska sagorna hade vikingarna ett hjälpmedel i form av så kallade solstenar.
Teorin om hur de kan ha använts lades fram på 60-talet av den danske arkeologen Torkild Ramskou. Han menade att vikingarna med hjälp av genomskinliga kristaller kan ha bestämt solens position även när den låg bakom ett molntäcke, genom att bryta solens ljus på ett visst sätt.
2013 gjorde forskare de första fyndet på ett förlist brittiskt skepp som tros kan ha varit en solsten, men många var skeptiska mot att det verkligen var en solsten som hittats. Samma sak gäller om solstenar verkligen användes av vikingarna som navigationshjälpmedel.


5. Skeppen tog dem långt

Havshingsten från Glendalough – en replika av ett vikingaskepp.
Foto: AP

Skeppsbyggnadsteknik

Vikingarna var riktigt duktiga skeppsbyggare och lyckades konstruera skepp som kunde ta dem mycket längre sträckor än någon lyckats med före dem.
Långskeppen var långa och grundbottnade vilket gjorde de lättare och snabbare och mer lättmanövrerade än många andra fartyg på den tiden.
De platta skroven tillät de också vikingarna att köra upp på stranden eller färdas längs metergrunda floder. Skeppen var därför en förutsättning för vikingarnas framgångsrika plundringståg då de kunde angripa mycket överraskande mot exempelvis byar och marknadsplatser.


6. Berättelser som kryddats

Avsnitt från Njáls saga i Möðruvallabók omkring år 1350.
Foto: Wikimedia commons

Sagalitteraturen

Sagalitteraturen är berättelser från det förhistoriska Norden, framför allt Norge och Island. Berättelserna är nedtecknade av okända författare mellan 1120- och 1400-talet och handlar ofta om vikingarna, eller nordmännen och deras olika resor och plundringståg.
I dag är de flesta forskare överens om att historierna med stor sannolikhet kryddats med både mytologi och fantasi och inte är helt pålitliga som källa till vad vikingarna ägnade sig åt och hur de levde. Dock anses de fortfaraden vara en viktig källa till kunskap om vikingarna.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.