Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

6 elever berättar hur det är att leva i karantän på Mallorca

Studenten Maria Möldre som går på en skola i Sverige missar sin student på grund av covid-19. Här berättar hon om sina känslor.

Olivia, William, Charlie, Zacharias, Vendela och Emma får inte gå ut om de inte måste.

I flera veckor har deras klass på Svenska skolan på Mallorca pluggat hemifrån. 

Hur är det att sitta i karantän på Mallorca och inte få träffa sina kompisar?

Här berättar de sex eleverna med egna ord om livet i karantän på den spanska ön. 

Olivia Righagen, 15 år ✍️

Aldrig trodde jag att det roligaste i mitt tonårsliv skulle vara att gå ut med soporna. En promenad på tio minuter som jag vanligtvis ser som ett tio minuters straff ses nu som tio minuter av frihet. Humörsvängningarna blir mer och mer påtagliga för varje dag som går. Jag går från ledsen till glad. Ibland känner jag ingenting. 

Hela tiden försöker jag göra något för att slippa klättra på väggarna av tristess. Det fungerade ett tag i början, men det blir svårare att distrahera mig själv. Det enda folk pratar om är Corona, vilket är förståeligt, men när folk börjar spekulera och säga vad de tror blir det jobbigt. 

Det är just vetskapen och tanken på att man inte får gå ut som är jobbig för mig. Till en början trodde jag faktiskt inte att det skulle påverka mig så mycket. Trots att vi precis haft sportlov var jag skoltrött och stressad. Tänkte väl att jag skulle må bra av att få ta en paus på två veckor och sen komma tillbaka. 

Men det enda jag vill nu är att få komma till skolan. 

Bara jag får gå ut och får ett miljöombyte. Jag behöver tillbringa en tid någon annanstans än i min lägenhet tillsammans med min familj, för jag står inte ut. 

Det enda jag ser är en nästan död stad, inte en enda människa på gatorna. Inte ens på balkongerna kan man skymta någon längre. Det känns så ensamt. En viktig lärdom jag lärt mig av detta är att inte ta min frihet för givet.

William Lenander, 15 år ✍️

15 år och instängd i flera veckor var inget jag trodde att jag skulle få uppleva under mitt sista år i grundskolan. Trots det så sitter jag nu här, uttråkad och rastlös, oroad för att ett farligt virus ska drabba min älskade mormor.

För tre veckor sedan fick jag reda på att hela Spanien och därmed även jag, skulle sitta i karantän. Till skillnad från nu, så var första dagen okej och jag anade inget tråkigt med karantän. Jag hade få skolarbeten och hittade på aktiviteter på gården som att spela basket, simma, chippa ned golfbollar i poolen och spela tv-spel. 

Dagarna kändes som värsta drömmen. 

Efter cirka tre dagar insåg jag dock hur extremt tråkigt det var och hur beroende man är av att träffa andra människor. Jag blev segare för var dag som gick och snart var det enda jag orkade göra att ligga på soffan och längta efter friheten av att kunna gå ut på gatan.

Trots allt negativt jag skriver om karantän och hur gärna jag vill komma ut så är jag extremt tacksam över att vi just nu sitter här, inlåsta och isolerade. Men främst av allt, skyddade. 

Corona var länge bara ett skämt för mig och jag såg inte riktigt allvaret i det.

Det var inte förrän jag stannade upp en sekund och tittade på min underbara mormor som jag insåg vad jag kunde mista på grund av det här viruset. Det var inte förrän det blev personligt som jag förstod allvaret.

Plötsligt kunde jag inte träffa mormor som vanligt längre, utan var tvungen att hålla en distans på minst två meter vid minsta interaktion med henne. 

Det gick från att äta lunch tillsammans, till att bestämma plats där maten ska avlämnas med plasthandskar och hålla andan så fort jag har henne inom synhåll. Det gick från att skämta om Corona till största allvar.

Plötsligt var jag orolig för livet, inte för mitt men för hennes. Med klump i magen vaknar jag var dag upp och jag som så länge gått och längtat efter att få komma ut och träffa mina kompisar, vill nu inget hellre än att isolera mig och inte träffa en enda människa så länge Corona kan skada min älskade mormor. 

Har du koll på Mallorca?

Mallorca är en ö som tillhör Spanien och den är ungefär lika stor som Gotland. Huvudstaden heter Palma. Här har bland andra Barack Obama med familj semestrat.

 

Eftersom Mallorca tillhör Spanien så har man samma regler där som på fastlandet gällande karantän under Corona. I dag var första dagen som man började lätta på restriktionerna som varit i landet. 

Charlie Thomas, 16 år ✍️

Efter fyra veckor i karantän är det svårt att roa sig 16 timmar under det oändliga dygnet. Som tur är har vi fortfarande skola på vardagarna men det är fortfarande mycket tid som måste fyllas ut. 

Hemma har jag provat alla möjliga challenges, övningar och lekar för att kunna roa mig själv. Det finns inga kvar längre.

Istället för att hänga med kompisar får jag umgås med min familj. Tråkigt nog sker det mycket diskussioner när vi är tillsammans så ofta, men även om det diskuteras om allt möjligt så är det ändå ganska härligt att spendera tid tillsammans. I mitt vanliga liv hänger jag mycket ute. Nu för omväxlingens skull är det lite spännande att vara hemma och se varandra hela tiden. 

Mina mor- och farföräldrar lever fortfarande. Nu med Covid-19 kan det vara väldigt farligt för dem eftersom dem är i riskzonen. Det innebär att skulle dem få viruset hade det troligen tagit hårdare på dem än på till exempel mina föräldrar. 

Efter hört att många förlorat familjemedlemmar har det slagit mig att det är dags att uppskatta tiden mer. Uppskatta tiden tillsammans med sin familj. Man vet aldrig när den sista dagen kommer.

Friheten som att vara med kompisar och att faktiskt få gå i skolan är något jag verkligen uppskattar nu på ett helt annat sätt. 

Efter att många familjer förlorat medlemmar har Jag tänkt på vilken tur jag har. Jag som fortfarande har kvar alla i familjen i dessa coronatider måste uppskatta det mer. Inte bara nu, men också senare.

Zacharias Exander, 15 år ✍️

Det var en vanlig torsdag kväll, jag satt och spelade Cod. Plötsligt fick jag ett meddelande att skolorna skulle stänga ner och att vi skulle sitta två veckor i karantän. Min första tanke vara att allt var överdrivet, men när det visade sig att det var sant tänkte jag mest på att det skulle vara skönt att sitta hemma och spela spel och göra sånt jag tycker om att göra. 

Först när jag la mig för att sova insåg jag hur sjukt det skulle kännas att inte gå till skolan och sitta hemma instängda.

Kommer detta bli något historiskt som skrivs in i historieböckerna?

Nu när jag är inne på min fjärde vecka i karantän tycker jag att dagarna går fort tack vare att jag har mycket skolarbete mellan 9-16.00. Jag har försökt lägga en bra rutin och det är ganska enkelt eftersom varje dag är den andra lik.

På eftermiddagarna blir det mycket sällskapsspel med familjen och plötsligt har vi en helt ny gemenskap som vi aldrig annars hade haft, om vi inte hade tvingats till karantän. 

Det är svårt med sociala medier där jag ser mina kompisar i Sverige som lever sina liv som vanligt, umgås, spelar fotboll. Jag vill också vara där, tänker jag. Det jobbigaste med att vara inlåst är att inte få träffa kompisarna och inte kunna röra sig fritt ute. 

Hur länge kan man sitta i karantän rent mentalt?

Jag längtar efter att få uppleva det vanliga livet igen. Det första jag ska göra då är träffa mina kompisar ute. Eller kanske jag går ut och joggar. Vilken frihetskänsla!

Vendela Malmberg, 15 år ✍️

När jag först fick reda på att vi skulle sitta i karantän så brydde jag mig inte så mycket. Jag trodde att man skulle få gå ut och gå, träna och träffa någon annan än sin familj. Det skulle nästan bli lite skönt att få en paus från skolan och allt annat.

Men efter typ första dagen började jag inse att det absolut inte var så härligt som jag hade hoppats på. När jag fick reda på att karantänen skulle förlängas ytterligare två veckor fick jag panik. Jag kände att jag inte kunde vara instängd i ytterligare två veckor och bokade en flygbiljett till Sverige. 

Jag är glad att jag åkte till Sverige. Även fast man är inne mer än vanligt här med, så har jag ändå möjligheten att gå ut som jag vill och få röra på mig.

Det som jag tyckte var jobbigast med att sitta i karantän på Mallorca var att aldrig få vara själv. Vi bor i en ganska liten lägenhet så även fast jag var på mitt rum så hörde jag min familj hela tiden. 

Jag fick aldrig vara själv. Att jag inte fick träffa mina kompisar tänkte jag faktiskt inte så mycket på till en början. Men efter några dagar blev jag allt mer rastlös och det var därför jag valde att åka till Sverige.

De positiva sakerna med att sitta i karantän är att jag sover mer och är därför mer utvilad. Jag och min lillebror Noel spenderade även mer tid tillsammans vilket var mysigt till en viss gräns. När vi spenderade mer tid tillsammans fick vi möjlighet att göra saker som vi annars inte gör. Till exempel spela sällskapsspel och laga mat tillsammans.

Jag hoppas att det blir mildare restriktioner på Mallorca då många i min familj är fast där och jag vet att de tycker att det är jobbigt. Jag hoppas att man får åka och besöka dem snart. Att ta saker förgivet gjorde jag mycket innan. Men nu i fortsättningen kommer jag bli bättre på att uppskatta de mindre sakerna. 

Det första jag ska göra när karantänen i Spanien upphör är att åka tillbaka dit och träffa min familj, kompisar och försöka återgå till ett vanligt liv igen.

Emma Skytt, 15 år ✍️

När jag fick reda på att vi skulle sitta i karantän kände jag blandade känslor. Jag tänkte att jag kan passa på att plugga eftersom jag gör det bäst när jag sitter ostört vilket jag nu skulle få göra under två veckor. Men jag blev också ledsen eftersom att jag inte skulle få vara med kompisar eller gå ut. 

Eftersom det bara skulle vara under två veckor så kändes det inte så farligt. Nu är vi inne i vår fjärde vecka.

Men jag ska inte klaga, jag har det ändå ganska bra. Eftersom att jag har en bra relation med mina föräldrar och vi har en väldigt stor lägenhet ”trampar” vi inte varandra på tårna.

Jag försöker ha en positiv inställning och tänka att det här ändå har fört med sig något positivt för klimatet. Det jag hoppas på är att alla förstår hur bra det här ha varit för klimatet. Då luftföroreningarna har minskat dramatiskt och på grund av corona kommer den globala efterfrågan på olja minska i år.

Jag hoppas också att vi människor förstår att man inte behöver så mycket för att överleva, alltså att vi inte måste producera så mycket som vi har gjort tidigare.

När jag kommer ut från den här karantänen hoppas jag på att kunna åka till Sverige, eftersom jag nu har en otrolig hemlängtan. Men jag längtar också efter att träffa mina kompisar och efter att ta en promenad.

 

Vill du ha nyheter du mår lite bättre av? Ladda ner Expressens app och slå på notiser för Glada nyheter”.

 

Ps. Du vet väl att Expressen finns på Instagram!

Ny studie visar – inte säkert att man blir immun

Ny studie visar – inte säkert att man blir immun.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.