Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

5 saker att ha koll på inför klimatmötet i Bonn

Stora protester inför klimatmötet. Foto: HENNING KAISER / AP TT NYHETSBYRÅN
Foto: OLLE SPORRONG

Måndagen den 6 november möts världsledare i Tyskland för den 23:e årliga klimatkonferensen.

Sverige representeras av bland andra Isabella Lövin, och trots att konferensen äger rum i Tyskland så är det önationen Fiji som är värdland.

Här är fem saker du bör veta inför mötet:

Varje år möts ledare för de nationer som skrivit under klimatkonventionen UNFCCC. Dessa möten kallas för Conference of the parties, eller COP, och detta är det 23:e mötet på lika många år.

1. Värdlandet

I år står den lilla önationen Fiji som värdland, under ledning av premiärminister Frank Bainimarama. Landet består av mer än 800 öar som ligger i sydvästra Stilla havet, och är därför särskilt sårbart för extremt väder och förhöjda havsnivåer.

År 2016 drabbades Fiji hårt när cyklonen Winston drog in över landet. Sex personer omkom, och majoriteten av nationens drygt en miljon invånare stod utan el. 

Detta kan under konferensen komma att dra uppmärksamhet till hur länder och nationer ska kompenseras för skador orsakade av klimatförändringar.

Även om Fiji är värdland så hålls konferensen i Tyskland, av praktiska skäl.

Förödelse efter Winston. Foto: JONACANI LALAKOBAU / AP TT NYHETSBYRÅN

2. Protesterna

Bara dagar innan konferensen har tusentals demonstranter samlats i Bonn. Protesterna gäller Tysklands användning av kol som energikälla. Med färgglada skyltar med slagord som ”Klimat- eller kol-kansler?” och ”Stoppa klimatbrotten” marscherade demonstranterna under lördagen.

Årets klimatkonferens hålls cirka 50 kilometer från en av Europas största källa av koldioxidutsläpp, kolgruvorna i tyska Rhenlandet, något som inte gått demonstranterna obemärkt förbi.

 

LÄS ÄVEN: Fabrikens utsläpp: 200 000 flygresor till Thailand

 

3. USA:s medverkan

Tidigare i år meddelade USA:s president Donald Trump att landet skulle dra sig ur Parisavtalet om villkoren inte omförhandlades. 

I juni meddelade han formellt att USA kommer lämna Parisavtalet, som i dag stöds av samtliga stater i världen utom Syrien. 

Beslutet har dock ingen effekt förrän år 2020, och en delegation från USA kommer att medverka i Bonn. USA är i dag ett av de länder som har högst utsläpp av koldioxid per person.

Donald Trump och USA kommer att dra sig ur. Foto: JIM WATSON / AFP

4. Talpunkter

Under mötet är en stor uppgift att utarbeta regler för hur målen som klargörs av Parisavtalet ska uppfyllas. Bland annat finns en ambition att länderna ska utforma riktlinjer och gemensamma tidsramar för hur utsläppsmål ska rapporteras.

I dag ska samtliga länder rapportera sina utsläppsmål vart femte år, men hur målen mäts och vilka basår som används är olika. 

Vilka krav olika länder ska ha gällande transparens och mätning av nationella utsläpp ska också avhandlas under konferensen. Regelboken för detta ska vara klar 2018.

 

LÄS ÄVEN: Larmet: Klimatförändringar skapar världens största flyktingkris

 

5. Sveriges roll

Som ett av de länder som skrivit under klimatkonventionen finns Sverige representerat under konferensen. I Sveriges delegation finns klimatminister Isabella Lövin tillsammans med Johanna Lissinger Peitz, en av EU:s tre chefsförhandlare. 

En prioriterad fråga för den svenska delegationen är att länder ska öka sina ambitioner när det gäller klimatarbete.

Isabella Lövin kommer att vara på plats. Foto: OLLE SPORRONG / EXPRESSEN EXPRESSEN

– Vi vet att det som ligger på bordet nu inte är tillräckligt för att nå målen från Paris. Vi har sett rapporter i veckan som gick om bland annat att extremväder ökar, vi vet att vi behöver göra mer, säger Johanna Lissinger Peitz till Dagens Nyheter.

 

Parisavtalet

Parisavtalet skapades i december 2015, då världens länder enades om ett nytt klimatavtal. Ett av målen är att den globala temperaturökningen ska hållas långt under två grader, och ambitionen är att den ska stanna vid 1,5 grader.

Avtalet trädde i kraft under 2016. Varje land bestämmer sina egna mål, och var femte år ska klimatplanen ses över och ambitionerna trappas upp.

Ett långsiktigt mål med avtalet är att de globala utsläppen ska ner till noll under andra halvan av århundradet.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.