Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

5 lögner om Luciafirande som du inte ska sprida

Lucia. En högtid ur tiden? Foto: JONAS EKSTRÖMER / PRESSENS BILD
Pepparkaksgubbarna hamnade i skottlinjen och överlevde. Foto: / JUPITER

Nu sprids lögnerna om lucia i sociala medier.

De allra flesta har något slags främlingsfientligt inslag.

Här är fem påståenden som sprids i sociala medier – undvik att sprida dem till andra.

13 december har lucia namnsdag och har haft det sedan vi fick namnsdagar i Sverige. Redan på 1200-talet döptes barn i Sverige till lucia, ett namn som betyder den ljusa, den lysande, eller den upplysta.

 

LÄS MER: Allt du vill veta om lucia – därför firar vi 

 

Natten till 13 december var under tidig medeltid även årets längsta natt och betraktades som speciellt farlig. Många övernaturliga väsen var i rörelse och man trodde att även djuren kunde tala. Så många tog det säkra före det osäkra och var vakna hela natten. När kalendern justerades 1721 blev 21 december årets mörkaste dag.

Sedan första halvan av 1900-talet har lucia firats med Luciatåg, skönsång och lussebullar och pepparkakor. Men under senare år har luciafirandet svalnat i Sverige. Många luciatåg har ställts in, på grund av bristande intresse, skrev Expressen 2016.

 

LÄS MER: Historikern: Lucias syfte är på villovägar 

 

Avsaknaden av lucia har fått många konspiratoriska betraktare att misstänka att staten, eller någon annan, förbjudit luciatåg. 

Dessa rykten och gissningar sprids på sociala medier och får spridning i december. Här är de fem vanligaste myterna och sanningen bakom:

Foto: Privat

Fall 1: Inställd lucia? Det måste vara regeringens fel!

För en vecka sedan berättade Expressen att en förskola i Västergötland ställt in årets lucia, på grund av personalbrist. En mamma berättade att hennes två döttrar var ledsna för att luciafirandet uteblev, eftersom de hade köpt kläder och övat.

På Facebook spekuleras det i den bakomliggande orsaken.

"Tror inte på den förklaringen", skriver en person.

"Anpassning till den Löfvenimporterade kulturen!" skriver en annan.

"Har det nånting att göra med detta att vi inte ska hålla kvar våra gamla seder för att inte stöta oss med nyinkomnas seder???" undrar en tredje.

Den här lappen har ett par år på nacken och dyker upp till varje Lucia. Foto: Privat

Fall 2: Förskolans lapp feltolkades – de trodde att lucia hade förbjudits 

En förskola i Värmland ville 2015 fira lucia utan föräldrarnas närvaro. Efter att skolan skickat ut en lapp till föräldrarna, så fick meddelandet både fötter och löparskor. På lappen stod det att "Vi har beslutat att inte fira lucia med en traditionell luciafest med föräldrarna inbjudna i år." 

Meddelandet tolkades på ett helt annat sätt än vad avsändaren ville få fram, rapporterade Metros viralgranskare. Många läste det som att de inte skulle fira lucia, inte att de inte skulle fira lucia med föräldrarna.

"Jag blir GALEN! Varför skall vi respektera deras högtider och traditioner när vi inte ens får ha kvar våra som har funnits i år hundrade? Asså jag finner inga ord," skrev en Facebook-användare.

Till Metro berättade förskolechefen Monica Skönnå att meddelandet feltolkats:

– Vi har sett det från barnens perspektiv, de blir trötta och förstår inte meningen med att gå i tåg. Man kan ju göra det här på olika sätt, sa hon i Metro.

Höjdhopparen Stefan Holm försvarade allas rätt att vara Lucia. Foto: SKÄRMDUMP

Fall 3: Måste lucia vara blond och med långt hår – "Ja", tycker vissa

Var den historiska lucia blond? Hon föddes i Syrakusa på Sicilien cirka 283 och blev 21 år, hennes mamma var från Grekland och pappan en romersk man. Enligt kyrkan led hon martyrdöden för sin kristna tro. Hon bär ofta en palmkvist och en oljelampa eller ett ljus. 

Lucia porträtteras oftast som en blond ung kvinna med långt hår. När varuhuset Åhléns bestämde sig att bryta normen och använda en mörkhyad pojke som lucia, drabbades barnet av en rasistisk hatstorm, skrev Expressen då.

Kommentarerna i sociala medier lät inte vänta på sig:

"'Mångfald' = folkmord på vita."

"VIDRIGT av er att göra narr av våra nordiska traditioner så där."

"Det är att göra våld på våra traditioner."

"Fan jag spyr."

Motreaktionen lät dock inte vänta på sig. Många, däribland höjdhopparen och "På spåret"-vinnaren Stefan Holm lät sig avbildas som lucia med hashtaggen #jagärlucia.

Det var inte första gången en lucia möttes av hat. 2012 var en 14-årig flicka från Uppland med i SVT:s traditionella firande, det väckte en våg av hat och rasism, inte minst på hatsajten Avpixlat. Tusentals människor kommenterade inlägget som var rubriken "SVT förödmjukade tittarna med kolsvart lucia och rap på Rinkebysvenska". Lyssna på P1-dokumentären "Svart lucia" av Måns Mosesson här

Så var lucia blond? Ja, ingen vet. De bilder som gjordes säger inget. För fram till 1500-talet skulle ett porträtt visa vem man var, inte hur man såg ut. Så det var viktigare att lucia visades med palmkvisten och ljuset, än att hennes hårfärg var korrekt. 

Pepparkaksgubben stoppades – men kom tillbaka. Foto: / JUPITER

Fall 4: Pepparkaksgubben skulle inte få vara med i tåget…

2012 påstods att en skola i Laxå förbjudit pepparkaksgubben från att vara med i luciatåget. Omedelbart drogs slutsatsen att gubben stoppats för att någon kunde bli stött. Kommentarerna på sociala medier lät inte vänta på sig. 

Till Expressen kommenterade Margaretha Zetterlund, verksamhetschef för barn- och utbildningskontoret på Laxå Kommun, händelsen:

– När barnen bestämt vilka sånger de ska sjunga, så innefattades inte pepparkaksgubbesången, sade Margaretha Zetterlund. 

Därför kändes det konstigt att ha pepparkaksgubbar i tåget. Skolan hävdade att det varit ett missförstånd och att de barn som ville klä ut sig i pepparkakskläder visst skulle få göra det.

Ett Luciatåg 2010. Intresset att fira Lucia har minskat under de senaste åren, något många tror sig ha en förklaring till. Foto: CHRISTER WAHLGREN

Fall 5: Det är inte invandrarnas fel att det är färre Luciatåg nu

Vissa hävdar att lucia stoppas för att inte stöta sig mot just invandrare.

Många kommuner och lokaltidningar utser en lucia genom omröstning i tidningen. Detta var tidigare väldigt populärt och lockade många sökande. När Sveriges Radios "Kulturnytt" undersökte 2012 hur många kommuner som hade en officiell lucia var 30 procent helt utan. 

En kommun var Lidingö, som 2014 inte lyckades utse en lucia eftersom det bara fanns en kandidat. Till 2017 utsågs lucia utan val.

Experter som uttalat sig menar att luciafiranden troligen minskar för att intresset från allmänheten samt ideella föreningar och andra som varit drivande i firandet minskar. 

Ett annat kan vara att lucia helt enkelt är omodern:

– En förklaring till det minskade intresset skulle kunna vara att det är en protest från flickorna mot den skönhetstävling som lucia har blivit, säger Agneta Lilja, lektor i etnologi vid Södertörns högskola till Göteborgs-Posten.