29-åriga Josefins PMDS gav självmordstankar

Josefin har lidigt av sin PMDS sedan tonåren.
Foto: Privat
Idag mår hon bättre tack vare medicinhöjning.
Foto: Privat

Självmordstankar är vanligt bland kvinnor med PMDS  – det visar en ny studie från Uppsala universitet, skriver SVT

När det blir som värst för 29-åriga Josefin Dannö vill hon inte längre finnas. 

– Jag får panikångestattacker, blir jättedeprimerad och vill inte ha kontakt med någon, berättar hon.

Från ägglossning till att mensen kommer besväras Josefin Dannö av ångest och depression. När hennes PMDS är som värst vill hon helt bara vara ensam.

En ännu opublicerad studie från Uppsala universitet har mätt den psykiska ohälsan hos 110 utvalda kvinnor med så kallat premenstruellt dysforiskt syndrom, PMDS. 

Resultatet visar att sex av tio kvinnor mådde så dåligt en period under menscykeln att det skulle klassas som en svår till medelsvår depression. 

Fyra av tio kvinnor i studien uppgav dessutom att de hade haft självmordstankar, skriver SVT

PMDS och PMS

En del har svår PMS med symtom som påverkar humöret mycket. Det kallas för PMDS och står för premenstruellt dysforiskt syndrom. På engelska heter det PMDD och står för Premenstrual Dysphoric Disorder.


Vad är PMS?

PMS innebär att ditt humör förändras och att du får andra kroppsliga besvär dagarna före mens.

PMS är vanligt, men det kan variera från person till person vilka besvär man får. Du kan också få olika mycket besvär från månad till månad. Besvären kräver oftast ingen behandling med läkemedel.


Vad är PMDS?

Symtomen vid PMDS är oftast psykiska och kan vara så svåra att de upplevs som symtomen vid depression och ångest. Skillnaden är att symtomen vid PMDS avtar när du får mensen.

Det är vanligt att PMDS påverkar hela ens tillvaro. Det kan till exempel göra att du hamnar i konflikter eller att du vill vara i fred och undviker att umgås med andra.


PMS och PMDS brukar börja upp till en vecka innan du ska ha mens och minska eller försvinna helt när mensen kommer. Symtomen kan alltså finnas kvar de första två till tre dagarna under mensen. En del personer har besvär även under ägglossningen. Ibland kan PMS och PMDS pågå hela perioden från ägglossningen fram till mensens start.


Källa: 1177 Vårdguiden   


Relationen till pojkvännen blev problematisk 

Josefin som nu är 29 år, har lidit av sin PMDS sedan hon fick sin första mens i tonåren. Men det var först efter några år som hon insåg att hennes mående inte var normalt. 

Även Josefins mamma uppmärksammade hennes problem. Tillsammans hjälptes de åt att skriva ner symptom för att kunna kartlägga hennes besvär. 

– Jag tänkte att det inte var normalt att man ena veckan känner att man älskar livet och tycker att allt är superroligt, till att nästa vecka bara vill stänga in sig och ibland vill avsluta sitt liv. 

– Allt känns så otroligt mörkt.

Det var först när Josefin var 21 och flyttade ihop med sin nuvarande sambo som hon bestämde sig för att söka vård för sina besvär. 

– Det blev problematiskt i och med att jag var och varannan vecka hade enorma personlighetsförändringar. Ibland ville jag inte vara med honom, man ändrar sig väldigt mycket i sina känslor och tankar när man är i perioderna. 

Josefin hade länge förstått att hennes dåliga mående hörde ihop med menstruation och hormoner – men att det rörde sig om PMDS var ingenting hon anade. 

– Jag hade aldrig hört talats om PMDS förrän jag sökte vård och en läkare berättade för mig att mina problem var så allvarliga att de klassas som en diagnos. 

Ringde till akutpsyk och bad om hjälp 

Under en PMDS-period blev allt för mycket för Josefin. Hennes tvillingdöttrar var då ett år gamla och hon upplevde vardagen som stressig och väldigt tuff. 

– Jag kände mig inträngd i ett hörn, och som att det inte fanns någon väg ut, jag kunde inte hantera paniken jag slogs utav. 

Panikkänslorna fick Josefin att sätta sig i bilen och gasa i väg utan bälte, hon körde så fort hon kunde. Till slut kom verkligheten ikapp och hon tänkte på sina barn. 

– Jag tänkte att nej det här funkar inte. Då ringde jag till akutpsyk och sökte hjälp och fick då en medicinhöjning. 

Josefin med sina tvillingdöttrar.
Foto: Privat

Stor okunskap om PMDS inom vården 

Josefin berättar att hon haft tur när hon först sökte vård för sina problem. Hon fick träffa en läkare som hade bra kunskap om hennes besvär och kunde erbjuda henne rätt vård och medicinering.

– Just den kvinnan som jag fick träffa när jag först sökte vård förstod direkt vad det rörde sig om. 

Trots att de flesta läkare hon träffat har fått henne att känna sig både sedd och hörd, berättar Josefin att hon ändå märkt av att det fortfarande finns stor okunskap om PMDS inom vården. En del läkare hon har träffat har inte känt till diagnosen alls. 

– Det är många som har funderat på vad det är för någonting och som sökt information om PMDS medan man varit på själva läkarbesöket. 

Vill opereras för sina besvär 

I dag mår Josefin okej och är för det mesta positiv till livet, även under sina värsta perioder. Dock påverkas hon fortfarande av sin PMDS och hon känner av alla symptom även om det oftast är på en hanterbar nivå. 

– I vissa perioder kan jag fortfarande må skitdåligt, när man till exempel är stressad eller det är mycket annat som händer runtomkring så är det lättare att hamna i de värsta stunderna. 

Medicineringen har hjälpt Josefin att kunna klara av vardagen. Hon stänger inte lika ofta in sig och det blir också lättare för anhöriga att fånga upp henne.  

– När man stänger in sig så eskalerar allt lite. Men när jag tack vare medicinen inte mår så där jättedåligt så är jag villig att träffa mina nära, vilket ju är någonting som också gör att jag hamnar i ett bättre tillstånd.

Expressen har tidigare skrivit om bland andra Carin som opererat bort sin livmoder för att bli av med sin PMDS. Någonting som Josefin säger att hon eventuellt skulle vilja göra i framtiden om det då är möjligt. 

 – Antagligen kommer jag ha fotsatta besvär på en viss nivå hela livet. 


MÅR DU DÅLIGT? HIT KAN DU VÄNDA DIG

Ta alltid självmordstankar eller planer på allvar. Bevara lugnet, men vidta åtgärder. En självmordsnära person behöver träffa någon från psykiatrin på en gång. Ring 112 eller åk till en akutmottagning. 


Är du närstående: Ta alltid självmordstankar eller planer på allvar. Prata och våga lyssna. Uttryck din oro och ställ frågor. Ge konkreta exempel på varför du tror att det finns en självmordsrisk. Visa empati och döm aldrig. Men vidhåll att alla har ett eget ansvar för sina handlingar. 


Om möjligt – lämna inte personen ensam. Självmord är ofta impulshandlingar. Självmordsnära människor är ofta ambivalenta in i det sista. Det går att påverka dem. Betona att det går att få hjälp och att saker och ting kommer att bli bättre.


Bris: 116 111, bris.se.

Bris vuxentelefon: 077-150 50 50.

Jourhavande präst: Nås via 112.

Mind: chatt på mind.se

Minds stödtelefon Självmordslinjen: 90101

Minds föräldratelefon: 020-85 20 00.

Röda Korset: redcross.se.

Jourhavande kompis: Chattjour finns på jourhavandekompis.se

SPES (Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd): spes.nu.

Telefonjouren: 020 -18 18 00.

Källa: mind.se och www.spesistockholm.se

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.