Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

2,6 miljoner i garderob – nu kan arvet gå till staten

Följ senaste nytt i Expressen TV.
2,6 miljoner kronor hittades efter att Gunnar Johansson dog. Mest var det ovikta 1000- och 500-kronorssedlar.
Foto: Privat
Gunnar Johanssons anhöriga beskriver honom som medveten och ekonomisk – främst mot sig själv. Men att han sparat miljoner i kontanter kunde ingen ana.
Foto: Privat/Per Johansson
Gunnar växte upp i Vasastan med sin mamma och sex syskon. 1962 flyttade han till en nybyggd lägenhet på Dannemoragatan och där blev han kvar till sin död.
Foto: Privat

När Gunnar Johansson dog, 98 år gammal, gjordes en oväntad upptäckt i hans lägenhet. 

Längst ner i garderoben hittades nästan tre miljoner kronor – i kontanter. 

Men när arvingarna försökte växla in pengarna sa Riksbanken nej. Det går nämligen inte att visa att Gunnars pengar inte kommer från brottslighet.

– Man tar ju egentligen heder och ära av en gammal människa, säger brorsonen Berndt Johansson.

Berndt Johansson beskriver sin farbror Gunnar – vars historia Aftonbladet tidigare berättat – som sympatisk, påläst och pratsam. Han arbetade mycket, älskade att åka skidor och tyckte om skärgården.

– Han levde nog inget dåligt liv, det tror jag inte. Även om han inte levde som många andra och aldrig var gift till exempel, säger brorsonen.

Enligt hans anhöriga cyklade Gunnar under många år, fram till han var 95, genom stan för att ta ut 10 000 kronor från banken varje månad. Pengar han av allt att döma inte spenderade.

– Vi kan inte förstå riktigt varför han har gjort så, men man blir gammal och kanske får vissa idéer, säger Berndt Johansson.

”I slutet väldigt ensam”

Gunnar arbetade under större delen av sitt liv som bokförsäljare. Brorsonen beskriver honom som sparsam, kanske beroende på hans uppväxt.

– Min far har berättat att det fanns knappt mat på bordet när de var små. De var sju syskon och pappan hade stuckit, säger Berndt Johansson. 

De två personer som träffade Gunnar mest under hans sista år var grannen Susanne och chefen på förskolan på bottenvåningen i samma hus, Jeanette Ferm.

Förskolechefen berättar att Gunnar brukade sitta och sola på innergården.

– Där var det naturligt att vi började så smått att bjuda på kaffe. Vi förstod att han behövde lite hjälp. Under åren blev han svagare och svagare och mer förvirrad, säger hon. 

Under åren som de hade kontakt berättade Gunnar ofta om sitt långa liv. 

– Han pratade om resor, filminspelningar och om när han var sjöman. Men han var en man som levde väldigt enkelt, och i slutet väldigt ensam, säger Jeanette Ferm.

Oväntade upptäckten i sovrummet

Gunnar dör under hösten 2018, och när lägenheten städas ut gör man en oväntad upptäckt.

Vid det första tillfället hittas två undangömda skokartonger, med svenska och utländska sedlar till ett värde av ungefär 350 000 kronor.

Nästa tillfälle upptäcktes resten av pengarna – knappt 2,3 miljoner kronor placerade i portföljer längst ned i Gunnars garderob.

Eftersom Gunnar och hans äldre syskon bara hade sporadisk kontakt hade han inte heller någon nära relation med syskonbarnen. Brorsonen Berndt menar att ingen av arvingarna hade förväntat sig något arv, än mindre flera miljoner i sedlar.

Gunnar Johansson var under många åt bokförsäljare till Albert Bonniers Förlag. Anhöriga berättar också att han reste mycket – bland annat till Hawaii, Alperna och Sydeuropa.
Foto: Privat

Riksbanken kan inte spåra pengarna

När arvingarna ska växla in kontanterna säger Riksbanken nej. Man kan nämligen inte säkerställa att de inte kommer från brottslig verksamhet. 

Ärendet gick vidare till förvaltningsrätten. Där kom man fram till att en dryg miljon kronor går att härleda till Gunnars kontoutdrag från 2008 och framåt. Men Riksbanken överklagar till kammarrätten för att alla pengar ska ogiltigförklaras och får rätt.

”Det finns skäl att anta att sedlarna härrör från brott eller brottslig verksamhet eftersom sökanden inte har presenterat tillräckliga underlag till stöd för sedlarnas ursprung”, skriver man i överklagandet.

”Känns som man tar lite heder av folk”

Berndt Johansson är kritisk till hur man formulerat sig i ärendet.

– Jag tycker att kammarrättens dom känns som att man tar lite heder av folk, de skriver ju egentligen att personen i fråga var kriminell. Man kan uttrycka sig på ett bättre sätt, säger han.

Susanne Meyer Söderling, pressekreterare på Riksbanken, förstår hur Riksbankens beslut kan tolkas av anhöriga.

– Jag förstår att man kan reagera så, men läser man vårt beslut i sin helhet så framgår det tydligt att Riksbanken bedömning inte innebär att Riksbanken anser att inlösaren gjort sig skyldig till brott, men att sedlarnas ursprung likväl är okänt, säger hon.

Dödsboet kommer att överklaga kammarrättens dom till Högsta förvaltningsdomstolen. Om Riksbankens linje fått rätt även där, går pengarna till staten.

Riksbanken om ogiltiga sedlar

Riksbanken har möjlighet att lösa in betalningsmedel som inte längre är lagliga att betala med. Så är det med en till två procent av fallen, sedlar till ett värde av ungefär 10 miljoner där man inte känner sig trygg med ursprunget.


Det finns flera skäl till att avslå en ansökan. Det kan till exempel vara handel eller att man förvärvat sedlarna i andra hand. Att dödsbon skickar in ogiltiga sedlar är ganska vanligt.


Källa: Riksbanken

Se även:

Med ett testamente kan du påverka hur det arv du lämnar efter dig ska fördelas

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.