I söndags kväll sköts en man ihjäl i ett bostadsområde i Huddinge söder om Stockholm. Han blev den tjugotredje personen som dödades i skottlossningar i polisregionen i år.
Majoriteten av skjutningarna kopplas till kriminella nätverk – grupperingar som rekordmånga nu vill lämna.
För ett år sedan fanns ett tjugotal personer inom polisens avhopparverksamhet i Stockholm. I dag är det fler än åttio.
Ofta har tankarna på att hoppa av funnits ett tag och till sist är det något som får personen att ta steget. Att själv ha varit med om något våldsamt, att få barn eller att helt enkelt bli äldre och mer riskmedveten kan vara sådana skäl, berättar Hampus Johannesson på Stockholmspolisen.
– Att gå runt och vara rädd hela tiden är inte särskilt glamoröst. De flesta mår väldigt dåligt, människor är helt enkelt inte byggda för att hantera den typen av stress, säger han.
Får in fler
Tillsammans med Elin Hernstedt är han avhopparsamordnare i Stockholm och för ett år sedan utbildade de lokala samordnare runtom i regionen. Tanken är att jobba mer aktivt för att få kriminella att hoppa av – för att i förlängningen minska antalet sprängningar och skjutningar.
Antalet som har sökt har sedan dess ökat kraftigt, något som Dagens Nyheter tidigare uppmärksammat.
– Polisen har sträckt ut en hand och vissa kommuner har tagit den. Då börjar man kanske resonera med de här personerna kring ett avhopp. Vissa kanske inte visste vad det var, bara den lilla grejen gör att vi får in fler, säger Hampus Johannesson.
Vanligt med trauman
Det är polisen som gör bedömningar av hotbild och vilket skyddsbehov en person har. I övrigt hamnar merparten av arbetet på kommunernas socialtjänster.
En del föreställer sig att de i första hand ska få hjälp med en lägenhet och ett jobb – och då ska allt lösa sig. Men så enkelt är det inte. Det kan finnas mycket som personen behöver bearbeta först, som missbruk och trauman, säger Jenny Danielsson, verksamhetsansvarig på Catena stöd och utveckling som anlitas av socialtjänster för just avhopparverksamhet.
– Det är mycket ångest och saker man har dämpat med droger tidigare och som man behöver ta tag i. Hela den processen är jättetung, säger hon.
En annan viktig komponent är att byta miljö. Förutom familjemedlemmar är kanske de flesta man känner kriminella och de kontakterna behöver brytas.
– Det går inte att göra resan i deras närvaro. Man kan inte bli nykter på Systembolaget, säger Hampus Johannesson.
Svårt hitta säkra boenden
Regeringen gav för två år sedan flera myndigheter i uppdrag att utreda ett nationellt avhopparprogram. Men något sådant har inte kommit på plats, i stället har en nationell samordnare utsetts.
I dagsläget ligger ansvaret alltså kvar på kommunernas socialtjänster. Arbetet är inte, till skillnad från exempelvis missbruksvård eller vård av unga, lagstadgat.
Det finns också stora skillnader i hur mycket kompetens i frågan som finns i kommunerna.
– De små kommunerna har så sällan det här problemet, så det blir svårt för dem att hantera, säger Greta Berg, expert på brottsförebyggande frågor på Sveriges kommuner och regioner, SKR.
En stor svårighet är ofta att hitta ett boende som är säkert, något som är såväl kostsamt som komplicerat. SKR efterfrågar nationellt stöd – ungefär på samma sätt som Center mot våldsbejakande extremism arbetar.
– Det här är en fråga som inte alla kommuner har problem med, men det är ganska svårlöst när man väl har problem. Då blir det jätteviktigt att man kan vända sig någonstans och få experthjälp, säger Greta Berg.
”Kan ta det på andra varvet”
Totalt kan det kosta drygt en miljon att hjälpa en avhoppare, visar siffror från Göteborg som Svenska Dagbladet har tagit del av. Samtidigt har nationalekonomen Ingvar Nilsson i sin forskning räknat på att en enda gängkriminell varje år kan kosta samhället en halv miljon kronor.
Den som återfaller i brott eller missbruk får inte fortsätta att delta i avhopparprogrammet. Men det gäller att ändå inte vända dem ryggen, säger Hampus Johannesson.
– Många kan komma tillbaka och ta det på andra varvet, säger Hampus Johannesson.
Emma Åhman är breaking news-reporter på Expressen. Hon har tidigare varit nyhetschef och ställföreträdande ansvarig utgivare på Gefle Dagblad. Bland andra Hampus Johannesson, avhopparsamordnare på Stockholmspolisen, berättar i det här reportaget om arbetet med att få folk att lämna de kriminella gängen.
